Skriv ut
Kategori: Nyheter

Socialstyrelsen kom 2020 04 17 med en utökad definition av riskgrupper för Corona Covid-19.                        Här nämns nu också "diabetes med komplikationer". 

Socialstyrelsen har, på uppdrag av regeringen, identifierat grupper som löper störst risk att drabbas av särskilt allvarligt sjukdomsförlopp när de blir sjuka i covid-19. 

Riskgrupperna kan ha ett särskilt behov att skyddas mot smitta av nya coronaviruset. Underlaget bygger på nuvarande kunskapsläge och därmed kan bedömningen komma att behöva omprövas och utvecklas.

Uppdraget har rapporterats till regeringen idag fredag den 17 april.

I klartext är det regeringen som nu utifrån Socialstyrelsens underlag ska ta beslut i frågan. 

 

Fakta: Riskfaktorer

Faktorer som innebär förhöjd risk att få allvarliga konsekvenser av covid-19:

• Ålder (70 år och uppåt)

• Aktiv cancersjukdom

• Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (förutom hormonell adjuvant behandling)

Samtidigt förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke) hypertoni, diabetes med komplikationer, njursvikt, kronisk lungsjukdom eller kronisk leversjukdom

• Fetma (BMI 40 och uppåt)

• Neuromuskulär sjukdom (parkinson, ms, ALS)

• Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning)

• Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för sars-cov-2 och covid-19

Källa: Socialstyrelsen

 

Vad säger patientorganisationer; Besked om riskgrupperna är en lättnad

CORONAVIRUSET Socialstyrelsens beslut om att peka ut nya riskfaktorer som kan leda till ett allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19 är en lättnad för dem med bland annat fetma och neurologiska sjukdomar.

Det är positivt att man blir observant på vår grupp, säger Eleonor Högström, ordförande för Parkinsonförbundet i ett uttalande.

Uddén Hemmingsson, Svensk förening för obesoitasforskning, uttalar sig också och säger, att Socialstyrelsens rapport om de nya riskgrupperna kom som en lättnad. Det är ett viktigt beslut för Socialstyrelsens rapport gör det lättare för dem att skydda sig mot coronaviruset i och med att de kan kräva att få jobba hemma eller ha arbetsuppgifter som gör att de blir mindre utsatta. Joanna Uddén Hemmingsson säger också att det blir lättare för anhöriga till riskgrupper att kräva av arbetsgivaren att jobba hemifrån.

 

Nyhetsinfo

Se hela dokumentet från Socialstyrelsen nedtill i klartext eller gå in på nedan www för att läsa det som pdf

https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/rapportering-av-uppdrag-om-riskgrupper-kopplat-till-covid-19/

www red DiabetologNytt

 

Identifiering av riskgrupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19

Socialstyrelsen har fått i uppdrag den 14 april 2020 att identifiera de grupper av individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdoms- förlopp vid insjuknande i covid-19 och därmed kan ha ett särskilt behov av att skyddas mot smitta av det nya coronaviruset. I uppdraget ingår även att;

I vetenskapliga publikationer nämns att bland annat hjärt-kärlsjukdom, hypertoni, nedsatt njurfunktion och diabetes ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp och död. Rapporterade data är emellertid inte entydiga och sambandet mellan dessa underliggande sjukdomar och allvarlig sjukdom eller död i covid-19 är inte klarlagt. Det har emellertid rapporterats, att förekomst hos samma individ av flera kroniska sjukdomar ökar risken för allvarlig sjukdomsutveckling. Med stigande ålder ökar sannolikheten för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, nedsatt njurfunktion och hypertoni.

Det går inte att utifrån det som hittills rapporterats att särskilja ålder från sjuklighet när det gäller risken för allvarlig sjukdomsutveckling och död i covid-19. Det är dock rimligt att anta att hög ålder i sig, liksom förekomst av flera samtidiga kroniska sjukdomar, ökar sårbarheten och risken för att en infektion får ett mer allvarligt förlopp. Kombinationen av hög ålder och samtidig sjuklighet ökar då risken ytterligare.

Det är uppenbart, att de faktorer som angetts som riskfaktorer för allvarlig sjukdom och död i covid-19, inte ensamma kan förklara den stora skillnad som finns mellan infekterade personer utan symtom och dem som avlider i covid-19. Andra och hittills inte klarlagda faktorer har också en stor betydelse.

Genom att utgå från hittills identifierade faktorer, som beskrivits bidra till ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19, kan grupper av individer avgränsas där risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 är förhöjd.

Kunskapen om riskfaktorer är ännu knapphändig och träffsäkerheten blir därmed låg när risken för allvarlig sjukdomsutveckling och död i covid-19 på individnivå ska förutsägas utifrån individuella bakgrundsfaktorer.

Med tanke på att covid-19 hos vissa kan ha ett allvarligt förlopp och leda till död är det dock rimligt att utnyttja den nuvarande kunskapen för att om möjligt minska risken för smitta och sjukdom för dem som har störst sårbarhet. Med ökande kunskap om Sars-CoV-2-virusets egenskaper och hur kroppen påverkas hos den som infekteras kommer kunskapen om riskfaktorer för sjukdom att för- ändras och bli tydligare. Det innebär, att karaktäristiken av riskgrupper kommer att behöva revideras.

Baserat på ett urval av tillgängliga rapporter i vetenskapliga tidskrifter och myndigheters i andra länder öppet tillgängliga bedömningar och beskrivningar av riskgrupper för allvarlig sjukdomsutveckling vid infektion med Sars-CoV-2 bedömer myndigheten att följande lista kan sammanställas över faktorer som kan bidra till ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19 och som kan motivera extra åtgärder för att minska risken för smitta.

Bedömningen av när risk för samhällsspridning av Sars-CoV-2 förekommer görs fortlöpande av Folkhälsomyndigheten. Listan över riskgrupper är tillämplig när risk för smittspridning till allmänheten föreligger. Det särskilda behovet av skydd bedöms upphöra då risken för allmän spridning i landet enligt Folkhälso- myndighetens bedömning av risknivåer har nått en nivå som väntas bestå under en längre tid. Vid möjlighet att vaccinera riskgrupper upphör också behovet av särskilt skydd.

Underlag för identifiering av risk

Det har gått mindre än ett halvår sedan covid-19 och det virus, som orsakar sjuk- domen, beskrevs. Omfattande forskningsaktivitet har sedan dess inletts i många länder. Forskning som kan bidra till kunskap om smittsamhet, kliniskt sjukdoms- förlopp och hur individuella faktorer, hos dem som insjuknar, påverkar sjuk- domsförloppet förutsätter systematisk insamling av data från många individer under ett tidsförlopp. Sådan datainsamling pågår, men under den korta tid som hittills förlöpt är det framför allt deskriptiva data från konsekutiva patienter som hittills publicerats och företrädesvis från Kina, där sjukdomen initialt hade den största utbredningen.

Hittills publicerade data pekar på bakomliggande sjukdomar och andra fak- torer hos patienter som kan ha bidragit till sjukdomsutvecklingen. De riskfaktorer som hittills har kunnat identifieras ger inte heller svar på vilka faktorer som är avgörande för om en smittad individ ska förbli symtomfri eller utveckla allvarlig sjukdom och kanske avlida i covid-19. Resultaten medger inte säkra slutsatser om enskilda faktorers betydelse och om det som iakttas är en samvariation eller ett orsakssamband är oklart.

De slutsatser som nu kan dras om riskfaktorer vilar på en sammanvägning av de ännu sparsamma resultat som publicerats i vetenskapliga tidskrifter, på de bedömningar om riskgrupper som myndigheter i ett flertal andra länder publicerat och på inhämtade synpunkter från företrädare för NPO (Nationella programom- råden) inom relevanta diagnosområden. Inom ramen för uppdraget har emellertid endast enstaka dagar stått till buds för att genomföra arbetet och inhämta syn- punkter i ett snabbt remissförfarande. Det har begränsat mängden data som har varit möjliga att inhämta och vilka infallsvinklar som har kunnat belysas.

Kunskapen om riskfaktorer och sjukdomens karaktär liksom om behandlingsmöjligheter ökar successivt och evidensläget kommer att förbättras. Den bedöm- ning som nu kan göras av riskfaktorer bygger på det aktuella kunskapsläget och kommer att behöva omprövas och utvecklas fortlöpande.

Risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid infektion med Sars-CoV-2-virus

Förhöjd risk för att få en mer allvarlig form av sjukdomen har individer som tillhör någon eller flera av de grupper som finns i listan nedan. Kombination av en eller flera faktorer från mer än en grupp ökar risken ytterligare för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19.

Utifrån tillgängliga data är det osäkert om välbehandlade kroniska sjukdomar ökar risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp, men vid samtidig förekomst av mer än en kronisk sjukdom ökar risken.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma, allergi eller rökning har enligt fall- rapporter inte inneburit någon ökad risk för insjuknande eller mer allvarligt för- lopp. Nationella rekommendationer i flertal andra länder nämner dock KOL som riskfaktor och det är rimligt att anta, att KOL och annan kronisk lungsjukdom som påverkar lungornas struktur och funktion ger en ökad risk för ett komplice- rat sjukdomsförlopp.

Fetma

Rapporterade data talar för att kraftig övervikt och fetma är en oberoende risk- faktor för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Den viktnivå som före- kommer i rapporter är BMI 40 och däröver.

Neuromuskulär sjukdom

Neuromuskulära sjukdomar som Parkinson, MS och ALS med påverkad muskel- funktion kan nedsätta andningsfunktionen med svårighet att hantera slem i luft- vägarna. Detta ökar risken för ett allvarligt förlopp av covid-19 med omfattande symtom från luftvägarna.

Annat allvarligt hälsotillstånd

Immunbristsjukdomar, sjukdomar eller resttillstånd efter sjukdomar som allvarligt påverkar viss organfunktion, ryggmärgsskada med behov av kontinuerligt andningsstöd samt behandling som kan försämra kroppens försvar mot virusinfektioner är exempel på hälsotillstånd och behandlingar som kan öka mottagligheten för virusinfektion eller riskerar att bidra till att covid-19 får ett mer allvarligt förlopp.

Den som bor tillsammans med person tillhörande någon av ovanstående riskgrupper

Person som bor tillsammans med någon som har förhöjd risk enligt listan ovan bör i syfte att skydda den som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvar- ligt sjukdomsförlopp vid insjuknande av covid-19 ur ett smittskyddsperspektiv tillfälligt avstå arbete utanför hemmet om arbetssituationen är sådan att Folk- hälsomyndighetens råd för smittskydd inte kan följas.

Tillstånd som enligt uppdrag ska beaktas men där ökad risk inte föreligger

Tillgängliga data talar för att covid-19 under pågående graviditet inte, utöver påfrestningen av en infektion, ökar risken för allvarligt förlopp eller död för mor eller barn även om minskad lungvolym och förändrat immunstatus under graviditet kan försvåra sjukdomsbilden vid infektioner i sen graviditet. Om åtgärder vidtas för att minska risken för smitta under graviditetens sista månader bygger det på försiktighetsprincipen.

Uppskattning av antalet berörda individer

Baserat på de diagnosområden som ingår i listan över riskfaktorer för svår sjuk- dom och död vid covid-19 kan endast en grov uppskattning göras av hur många individer som i Sverige ingår i någon riskgrupp enligt listan.

Diagnoskoder för de bakomliggande kroniska sjukdomar som förtecknas i listan har använts för att hämta data från Socialstyrelsens register. Antalet unika individer i yrkesverksam ålder (18-67 år) som under senaste året haft kontakt med specialiserad öppenvård eller med slutenvård vid sjukhus är cirka 210 000.

De som under senaste året endast haft kontakt med primärvården är då inte inkluderade, vilket innebär att de som har en stabil sjukdom under god kontroll och inte har aktuell kontakt med specialistvården inte ingår i beräkningen. Sannolikt har dock en stor andel av de som har en mer allvarlig form av kronisk sjukdom kontakt med den specialiserade sjukvården och ingår därmed i den siffra som redovisas.

Listan med antal individer per diagnosområde omfattar specifika diagnoser som bedöms bidra till ökad risk för allvarlig sjukdom. Till detta ska läggas indi- vider som har något annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19. Bidraget till det totala antalet berörda individer bedöms dock vara marginellt.

Hur många av de individer som är mellan 18 och 67 år och som ingår i en riskgrupp och yrkesarbetar under sådana förutsättningar att arbetsuppgifterna inte kan skötas med minimerad smittrisk låter sig inte bedömas. Sannolikt är det dock färre än det totala antalet som ingår i en riskgrupp. Även när det gäller dem som bor tillsammans med en person som ingår i en riskgrupp är det inte alla som behöver avstå från yrkesarbete för att minimera smittrisken för den i hushållet som tillhör en riskgrupp.

Antalet barn som har beviljad personlig assistans är i landet cirka 2 000. Siffran ger en ungefärlig bild av antalet barn som kan tillhöra en riskgrupp för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19. Det ger en fingervisning om det antal familjer där det kan vara aktuellt för en eller flera familjemedlemmar att ur ett smittskyddsperspektiv tillfälligt avstå arbete utanför hemmet om arbetssitua- tionen är sådan att Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd inte kan följas.

Inom ramen för detta uppdrag har det inte varit möjligt att ta fram underlag för beräkning av det sammanlagda antalet personer som bor tillsammans med någon som ingår i en riskgrupp.

Antalet unika individer som under 2018 haft en eller flera kontakter med specialiserad öppenvård eller med slutenvård på sjukhus inom något av diagnosområdena i listan över riskgrupper.

Antal personer 

Kärlkramp (angina pectoris) 9345Hjärtsvikt (cor incomp) 13655

Stroke 6806

Diabetes med komplikationer antal personer 22027

Kronisk njursvikt 14136 Dialyskrävande njursvikt 837

Kronisk leversjukdom 22510 Kronisk lungsjukdom, KOL 8977

Kronisk lungsjukdom, Emfysem 704 Kronisk lungsjukdom, Interstitiell lungsjukdom (fibros) 1315

Kronisk lungsjukdom, Cystisk fibros 496

Cancersjukdom, samtliga 70012

Immunbristsjukdom, samtliga 1260

Fetma, samtliga 36203

Neuromuskulär sjukdom, Parkinson 3884

Neuromuskulär sjukdom, Multipel skleros 12289

Neuromuskulär sjukdom, Motorneuronsjukdom (ALS) 538Förslag för verifiering av tillhörighet till riskgrupp 

Försäkringskassan har bistått Socialstyrelsen i överväganden gällande alternativ för att styrka sin tillhörighet till riskgrupp på ett effektivt och kontrollerbart sätt, samt möjligheter till effektiv administration av utbetalningar.

Utifrån Socialstyrelsens föreslagna lista över riskgrupper, kommer uppskattningsvis antalet personer som berörs uppgå till ca 200 000. För att styrka sin tillhörighet till någon av de angivna riskgrupperna bedöms det vara nödvändigt med någon form av medicinskt underlag vid ansökan om ersättning. Kravet på att individer i riskgrupper behöver visa upp ett medicinskt underlag behöver dock ses med hänsyn till belastningen på hälso- och sjukvården i den rådande situationen. Det medicinska underlaget behöver vara aktuellt i relation till diag- nosen för att säkerställa att ersättning betalas ut till personer som tillhör riskgrupperna och är berättigade till ersättning.

Försäkringskassan ser det inte som ett alternativ att individen själv rapporterar tillhörighet till en riskgrupp utan att ha någon form av verifiering, eftersom det skulle kunna leda till en mängd ansökningar om ersättning från personer som inte är berättigade till det. Det finns i detta en risk för att felaktiga utbetalningar sker och som senare måste utredas och hanteras i efterhand. Detta kan även med- föra ekonomiska konsekvenser för de enskilda individerna.

Ett förslag för att underlätta processen skulle kunna vara att Försäkringskassan kan få tillgång till uppgifter om diagnoser via Nationella patientöversikten (NPÖ). Försäkringskassan undersöker vilka juridiska möjligheter som finns för detta.

Ett annat förslag kan vara att individen själv tar fram uppgifter som visar till- hörighet till riskgruppen via Mina sidor på 1177.se. Uppgifterna kan bifogas ansökan om ersättning till Försäkringskassan för att styrka att han eller hon tillhör en riskgrupp. Problemet är att inte alla har tillgång till 1177.se eller möjligheter att själv skriva ut uppgifterna.

Personer som tillhör en riskgrupp kan ha en redan etablerad vårdkontakt. I dessa fall kan ett alternativ vara att patienten kontaktar sin vårdkontakt och begär ett utdrag om sin diagnos ur patientjournalen. Utdraget kan bifogas ansökan om ersättning till Försäkringskassan för att styrka att han eller hon tillhör en riskgrupp.

Gemensamt för förslagen är att handläggningen ska kunna påskyndas för att personer i riskgrupper inte ska utsättas för onödig smittorisk, samtidigt som det finns möjlighet till någon form av kontrollfunktion. I de två sista förslagen ligger ett större ansvar på individen.

Utöver de grupper som omnämns i uppdraget behöver även följande grupper uppmärksammas: personer som bor tillsammans med en person som tillhör risk- grupp, utöver barn eller de som delar hushåll, liksom arbetssökande som tillhör riskgruppen och genomgår arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

 

Regeringsuppdraget har skett i samråd med Folkhälsomyndigheten och med bistånd från Försäkringskassan. Remissinstanser gällande definierade riskgrupper

Följande Nationella programområden har inkommit med synpunkter;

Barn och Ungdomars hälsa
Endokrina sjukdomar
Infektionssjukdomar

Kvinnosjukdomar och förlossning Lung- och allergisjukdomar
Mag- och tarmsjukdomar
Njur- och urinvägssjukdomar Reumatologiska sjukdomar

Källor

Definierade riskgrupper enligt Norska Folkhälsoinstitet; https://www.fhi.no/con- tentassets/c9e459cd7cc24991810a0d28d7803bd0/notat-om-risiko-og-respons- 2020-04-05.pdf

Definierade riskgrupper enligt Dansk Sundhetsstyrelse; https://www.sst.dk/da/corona/Saerlige-risikogrupper

Definierade riskgrupper enligt ESMO, European Society for Medical Oncology; https://www.esmo.org/guidelines/cancer-patient-management-during-the-covid- 19-pandemic

Definierade riskgrupper enligt National Health Service i Storbritannien; https://www.nhs.uk/conditions/coronavirus-covid-19/advice-for-people-at-high- risk/

Definierade riskgrupper enligt Storbritanniens regering; https://www.gov.uk/go- vernment/publications/guidance-on-shielding-and-protecting-extremely- vulnerable-persons-from-covid-19/guidance-on-shielding-and-protecting-extremely-vulnerable-persons-from-covid-19#what-do-we-mean-by-extremely- vulnerable

Definierade riskgrupper enligt Finska institutet för hälsa och välfärd; https://thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-co- vid-19/vanliga-fragor-om-coronaviruset-covid-19

Definierade riskgrupper enligt Deutsche Bundesregierung; https://www.bundes- regierung.de/breg-de/themen/coronavirus/corona-hochrisikogruppen-1734970

Definierade riskgrupper enligt Centres for Disease Control and Prevention, USA; https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/need-extra-precaut- ions/groups-at-higher-risk.html

Al-Shams et al, review. A Practical Approach to the Management of Cancer Pa- tients During the Novel Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Pandemic: An International Collaborative Group
The Oncologist 2020;25:1–10 www.The Oncologist.com

Bersanelli, review, Controversies about COVID-19 and anticancer treatment with immune checkpoint inhibitors
Immunotherapy, Published online:26 March 2020

Dashraath P et al, Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) Pandemic and Preg- nancy, American Journal of Obstetrics and Gynecology (2020), doi: https://doi.org/10.1016/j.ajog.2020.03.021

FeiZhou et al, Clinical course and risk factors for mortality of adult inpatients with COVID-19 in Wuhan, China: a retrospective cohort study, Lancet 2020; 395: 1054–62

Lang Wang et al, Journal Pre-proof Journal of Infection, Accepted date: 15 March 2020, Coronavirus Disease 2019 in elderly patients: characteristics and prognostic factors based on 4-week follow-up

Landman, et al, Cancer patients in SARS-CoV-2 infection: a nationwide analysis in China. The Lancet Oncology, Published Online February 14, 2020 https://doi.org/10.1016/S1470-2045(20)30096-6

The Lancet, comment. Do chronic respiratory diseases or their treatment affect the risk of SARS-CoV-2 infection? Lancet Respir Med 2020 Published Online April 3, 2020; https://doi.org/10.1016/S2213-2600(20)30167-3

Wang, Clinical Features of 69 Cases with Coronavirus Disease 2019 in Wuhan, China; Downloaded from https://academic.oup.com/cid/advance-article-ab- stract/doi/10.1093/cid/ciaa272/5807944 by Centre College user on 08 April 2020

Zhang et al; Clinical characteristics of 140 patients infected with SARSCoV-2 in Wuhan, China, Allergy 2020

Baseline Characteristics and Outcomes of 1591 Patients Infected With SARS-CoV-2 Admitted to ICUs of the Lombardy Region, Italy Grasselli et al, JAMA. doi:10.1001/jama.2020.5394
Published online April 6, 2020

Preliminary Estimates of the Prevalence of Selected Underlying Health Condi- tions Among Patients with Coronavirus Disease 2019 — United States, February 12–March 28, 2020 CDC COVID-19 Response Team MMWR / April 3, 2020 / Vol. 69 / No. 13

Träffar: 813