Stöd för fetmakirurgi vid typ 1-diabetes
Patienter med typ 1-diabetes och som har gjort en gastric bypass tycks ha lägre risk för allvarliga kardiovaskulära händelser på sikt, enligt ny svensk data, skriver Maria Gustavsson www.dagensmedicin.se, och fortsätter
– Resultaten är ett viktigt steg framåt på området, säger Gudrun Höskuldsdottir, specialistläkare i internmedicin och ST-läkare på diabetescentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hon är försteförfattare till den nya studien vars resultat presenterades under EASD-kongressens tredje dag. Gudrun Höskuldsdottir berättar att man har märkt av ett ökat intresse för fetmakirurgi bland svenska patienter med typ 1-diabetes.
– Fast överlag är man försiktig med sådan kirurgi till patientgruppen eftersom det saknas långtidsdata. Vi ville därför få en bättre bild av effekterna och riskerna med behandlingsformen på sikt.
Studien baseras på retrospektiv data för närmare 800 patienter med typ 1-diabetes, och alla var hemmahörande i Sverige. Ungefär hälften hade fått fetmakirurgi i form av gastric bypass, där magsäck och tolvfingertarmen kopplas bort. Uppföljningstiden pågick i nästan fem år i snitt.
Enligt resultaten var sannolikheten för kardiovaskulär död 85 procent lägre inom gruppen som hade genomfört kirurgin, jämfört med patienter som i stället fått standardterapi och utgjorde en kontrollgrupp. Det var även en lägre sannolikhet för bland annat hjärtsvikt och stroke bland dem som gjort en gastric bypass. Man fann däremot ingen statistisk säkerställd skillnad mellan de två grupperna gällande död oavsett orsak.
Inom gruppen som hade opererats sågs också en två gånger högre sannolikhet för hyperglykemi, alltså en onormalt hög blodsockernivå, under första dagen efter ingreppet.
– Vissa drabbades bland annat av ketoacidoser som krävde sjukhusvård. Det är svårt att spekulera kring orsaken men kanhända drogs insulindosen ned för mycket efter kirurgin, säger Gudrun Höskuldsdottir och fortsätter:
– Våra resultat talar för många fördelaktiga effekter av gastric bypass för patientgruppen. Fast självklart ska patienter som är intresserade av kirurgin också upplysas om potentiella risker med ingreppet.
En svaghet med fynden är att forskarna saknade information om vilka tekniska hjälpmedel, såsom insulinpumpar eller glukosmätningssystem, som patienterna använde.
– Det kan exempelvis ha påverkat siffrorna gällande sjukhuskrävande vård, säger hon.
Fynden justerades för bland annat kön, ålder och BMI. Data gäller för åren 2007 till 2013, och kommer från Nationella diabetesregistret och SOReg, det skandinaviska fetmakirurgiregistret.
Under fjolårets EASD-kongress gick EASD och ADA ut med att fetmakirurgi tar plats i de uppdaterade behandlingsriktlinjerna om hur hyperglykemi ska handläggas vid typ 2-diabetes, vilket Dagens Medicin rapporterade om
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/10/05/fetmakirurgi-tar-plats-i-nya-riktlinjer/
Från www.dagensmedicin.se
ABSTRACT
Gudrun Höskuldsdottir med flera. Type 1 diabetes and obesity: Could bariatric surgery be a safe and beneficial option?
Type 1 diabetes and obesity: Could bariatric surgery be a safe and beneficial option?
G. Höskuldsdottir1, J. Ekelund2, M. Miftaraj2, V. Wallenius3, J. Ottosson4, I. Näslund4, S. Gudbjörnsdottir2, N. Sattar5, A.-M. Svensson2, B. Eliasson6;
1Department of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden, 2National Diabetes Register, Centre of Registers, Gothenburg, Sweden, 3Department of Gastrosurgical Research and Education, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, 4Department of Surgery, Örebro University, Örebro, Sweden, 5The Institute of Cardiovascular and Medical Sciences, University of Glasgow, Glasgow, UK, 6Department of Molecular and Clinical Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
Background and aims: The long-term effects and complications of bariatric surgery in patients with type 1 diabetes have not been studied.
Materials and methods: In this register-based nationwide cohort study individuals with type 1 diabetes and obesity that underwent Roux-en-Y gastric bypass surgery were compared with matched patients with type 1 diabetes and obesity that did not undergo surgery. Individuals were included between January 2007 and December 2013 using data from the Swedish National Diabetes Register and Scandinavian Obesity Surgery Registry. The main outcome measures were all cause mortality, cardiovascular mortality, cardiovascular disease as well as serious hypo- or hyperglycaemic events.
Results: 387 individuals with type 1 diabetes that had undergone gastric bypass surgery were identified and matched with 387 controls with type 1 diabetes with regards to sex, age, BMI and calendar time. Follow-up for endpoints was up to 9 years (mean 4,7 years) and all-cause mortality 10 years (mean 5,8 years) for both groups. Our findings show risk reductions for cardiovascular death (HR 0.15, 95% CI 0,03-0,68; p= 0,013), heart failure (HR 0.32, 95% CI 0.15-0.67; p=0.0026), stroke (HR 0.18, 95% CI 0.04-0.82; p=0,026) and cardiovascular disease (HR 0.43, 95% CI 0.20-0.9; p=0,026) for the surgical group in comparison with their nonsurgical counterparts. In terms of risk, there was an increased risk for serious hyperglycaemic evens in the gastric bypass group (HR 1.99, 95% CI 1.07-3.72, p=0,0300), the difference between the groups becoming apparent during the first postoperative days. There was a numerical but not significant increase in serious hypoglycaemic events in the surgically treated group.Conclusion: Our results meaningfully extend earlier research to suggest potentially sizeable benefits of gastric bypass surgery on cardiovascular events and death and all-cause mortality and death in individuals with type 1 diabetes.
Disclosure: G. Höskuldsdottir: None.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt