FacebookTwitterLinkedinDiggGoogle BookmarksRedditShare on Google+RSS Feed

Rapport från dagens möte i Stockholm

Under 2018 etablerades ett nytt system för kunskapsstyrning i Landsting och regioner. I och med detta ombildades tidigare Nationella programråd (Diabetes, Stroke, Astma/KOL och Strama) till Nationella arbetsgrupper, kopplade till Nationella ProgramOmråden (NPO), i den nya kunskapsstyrningsorganisationen. Idag finns 23 NPO och ett nationellt primärvårdsråd. De leder kunskapsstyrningen inom sitt respektive område. Ett NPO består av experter med bred kompetens inom fältet och representation från samtliga sjukvårdsregioner.

Etableringsfasen i den nya kunskapsstyrningsorganisationen innebar att det krävdes resurser och tid för att få allt på plats vilket har påverkat arbetet i Nationella ArbetsGruppen för Diabetes (NAG-D). Arbetsgruppen är inordnad under NPO endokrina sjukdomar. Under 2018 har arbetet i NAG-D främst varit inriktat på att förvalta tidigare framtaget material. Vi har uppdaterat och vid behov reviderat befintliga kunskapsunderlag, vårdprogram, behandlingsstrategier och grupputbildningsmaterialet. Dessa ligger nu samlade på SKL:s webbshop i väntan på ett beslut om hur allt framtaget material på bästa sätt ska finnas tillgängligt för professionen.

I NAG-D finns en bred multiprofessionell kompetens med representanter från alla sjukvårdsregioner. Därtill finns representanter från NDR, patientföreningen, barndiabetesläkare, Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska (MAS) inom kommuner och privata aktörer samt en processledare.

I början av året tog vi fram en aktivitetsplan som förankrades i NPO endokrina sjukdomar. Jag vill exemplifiera några områden vi hittills arbetat med.

1. I Socialstyrelsens författningssamling gällande särskilt tandvårdsbidrag (STB) för personer med diabetes ska läkaren i intyget bekräfta att sjukdomen är svårinställd vad beträffar glukosnivån mätt som HbA1c över 73 mmol/mol. Detta går stick i stäv med att nationella riktlinjerna som betonar att en särskild insats bör initieras om nivån stiger till över 70 mmol/mol. Detta betonas också i Socialstyrelsens (SoS) rekommendationer 2015 ” Målnivåer för diabetesvård”, som var ett uppdrag från regeringen att fastställa målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna. Målnivån för indikatorn HbA1c är satt till över 70 mmol/mol med innebörden att så få personer med diabetes som möjligt ska ligga över den nivån. Ingen logik i detta. Vi har skrivit till SoS och fått svar att man inte planerar att justera föreskriften. Vi ”ger oss inte” utan tänker gå vidare med detta till ”en högre” nivå på myndigheten.

2. Ett annat ämne är att försöka skapa en nationell mall att använda avseende dosjustering av läkemedel inom diabetesvården för diabetessjuksköterskor.

3. Ett tredje område är att vi har en dialog och samverkan med NT-rådet (Nya terapier) och TLV som sedan april månad har startat ett inventeringsarbete av medicinteknik i alla regioner. Målet är jämlikhet och kostnadseffektivitet. Man ser stora utmaningar och man vill inte stoppa framtida utveckling. Det behövs en kartläggning i landet över hur avtal ser ut, siffror och införandeprocesser av diabeteshjälpmedel. TLV vill göra denna inventering och beräknas vara klar innan årsskiftet.

Övriga områden som diskuterats är övergången barn till vuxen med typ 1 diabetes, webbutbildningar, grupputbildningsmaterial och mycket annat.

Detta var ett litet axplock om vad som sker i NAG-D och en fortsättning med ytterligare rapporter hoppas jag kan komma framöver.

Stefan Jansson ordf, september 2019

 

För  DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red Diabe tologNytt