Mammans utbildningsnivå och barnets blodsockerkontroll

Varför har mammans utbildning så stor betydelse för barnets sockerkontroll vid typ 1 diabetes?

Trots att insulin och hjälpmedel i stort sett är gratis och trots att också vården nästan är gratis. Nu visar en dansk kartläggning att mammans socioekonomiska status fortfarande är en avgörande faktor för hur väl barnens blodsocker är kontrollerat.



- Trots ett växande antal undersökningar som tittat på förhållandet mellan familjebakgrund och sockerkontroll är de underliggande mekanismerna inte så väl förstådda, skriver författarna till undersökningen som är publicerad i tidskriften Diabetes Care.

Publicerad den 9 september 2019 

Teststickor, blodsockermätare och insulinspruta

Utrustning för insulinbehandling: teststickor, blodsockermätare och insulinspruta. Bild: Sara Liedholm

I studien deltog drygt 4 000 barn, i stort samtliga danska barn med typ 1 diabetes. Uppföljningen varade mellan åren 2000 och 2013. Barnen delades in i fyra grupper beroende på mammans utbildningsnivå före barnets födelse, från lägsta motsvarande gymnasium, till högsta, akademisk examen från universitet eller högskola.


Forskarna följde fortlöpande barnens HbA1c-värde (ett långtidsvärde för blodsockernivåerna, se faktaruta nedan) och hur många gånger per dag som blodsockret testades.



Stora skillnader


Liksom andra liknande studier fann danskarna att det var stora skillnader i blodsockerkontroll relaterat till mammans utbildningsnivå. 
Har detta då någon betydelse?

Ja, så till exempel konstaterar Yonas Berhan, Umeå universitet, i sin avhandling från 2014 att: ”Resultaten i studien visar att låg socioekonomisk status hos föräldrar gav en generellt högre mortalitet (dödlighet) i den grupp som dog i vuxen ålder.” ”Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det en socioekonomiskt grundad skillnad i överlevnad hos patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn.”


Yonas Berhan fann ett statistiskt samband. Avhandlingens syfte var inte att försöka besvara varför det här sambandet finns men han påpekar att: ”Detta bör studeras vidare för att öka möjligheterna att förebygga dessa skillnader.”



Otillfredsställande sockerkontroll


Resultaten i den danska kartläggningen visar att de barn vars mammor hade den högsta utbildningen i genomsnitt hade ett HbA1c på 59,7 mmol/mol. I den grupp vars mammor hade den kortaste utbildningen var motsvarande värde 9,0 mmol/mol högre, 68,7 mmol/mol.


De danska forskarna konstaterar att nästan en fjärdedel av skillnaden i resultat kan förklaras med att barn till de högutbildade kvinnorna oftare testade sitt blodsocker.


Även andra viktiga uppgifter ingick i kartläggningen. Antalet fall av syraförgiftning, orsakad av långvarigt höga blodsockervärden, var flest i den grupp vars mödrar hade den kortaste utbildningen. På samma sätt var det med farligt låga blodsockernivåer, under 3,5 mmol. Bland barn till de välutbildade kvinnorna var det också vanligare med insulinpump.


I Danmark, liksom i Sverige, är behandlingen av typ 1 diabetes hos barn i princip kostnadsfri, exempelvis testmaterial för blodsocker.



Fakta Hba1c

Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden.

 

Text: Tord Ajanki www.diabetesportalen.se

Publiceras med tillstånd av förf och www

 

Gå in på www för abstract


Socioeconomic Inequality in Metabolic Control Among Children With Type 1 Diabetes

https://care.diabetesjournals.org/content/42/8/1398

 

Socioeconomic Inequality in Metabolic Control Among Children With Type 1 Diabetes: A Nationwide Longitudinal Study of 4,079 Danish Children

  1. Nick F. Nielsen1
  2. Amanda Gaulke2
  3. Tine M. Eriksen3
  4. Jannet Svensson4 and 
  5. Niels Skipper5
  6. Abstract
  7. OBJECTIVE To examine inequality in glycemic control by maternal educational level among children with type 1 diabetes in a setting with universal access to health care.

    RESEARCH DESIGN AND METHODS This was a longitudinal nationwide study of 4,079 Danish children with type 1 diabetes between the years 2000 and 2013. Children were divided into four groups based on mothers’ education prebirth (≤high school [n = 1,643], vocational or 2-year college [n = 1,548], bachelor’s degree [n = 695], ≥master’s degree [n = 193]). Means of socioeconomic and treatment characteristics were compared between groups. HbA1c and the number of daily glucose tests were compared repeatedly from onset until 5 years after onset across groups. HbA1c was compared across daily blood glucose testing frequency and groups. Linear regression was used to compare HbA1c across groups with and without adjustment for socioeconomic and treatment characteristics.

    RESULTS Large differences in HbA1c across maternal education were found. The mean level of HbA1c during follow-up was 59.7 mmol/mol (7.6%) for children of mothers with ≥master’s degrees and 68.7 mmol/mol (8.4%) for children of mothers with ≤high school (difference: 9.0 mmol/mol [95% CI 7.5, 10.6]; 0.8% [95% CI 0.7, 1.0]). The associations were attenuated but remained significant after adjustment. Observable characteristics explained 41.2% of the difference in HbA1c between children of mothers with ≤high school and mothers with ≥master’s degree; 22.5% of the difference was explained by more frequent blood glucose monitoring among the children with the highly educated mothers.

    CONCLUSIONS Family background is significantly related to outcomes for children with type 1 diabetes, even with universal access to health care.

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt