Skriv ut
Kategori: Nyheter

Skolan brister i stödet till barn med typ 1 diabetes

Pressmeddelande   •   Aug 21, 2019 15:05 CEST

En färsk undersökning gjord av Barndiabetesfonden visar att 74 procent av barn med diabetes typ 1 inte har en dedikerad resurs i skolan. Utan stöd från skolan blir barnet och föräldrarna själva ansvariga för att sköta den livshotande sjukdomen under skoltid. Dessutom menar 65 procent av föräldrarna att skolan inte anpassar barnets schema efter sjukdomen. För ett barn med typ 1 diabetes kan måltid före gymnastik eller prov vara avgörande för prestation och möjlighet att kontrollera sjukdomen.

- Skolan är en stor del av barnens liv och uppväxt. Det är otroligt viktigt att barn som är drabbade av typ 1 diabetes får en skolgång där kunskap- och resursbrist inte blir ett hinder för deras utveckling och trivsel. I grund och botten handlar det om den stora kunskapsbristen om typ 1 diabetes vi ser i samhället och därmed skolan. Tyvärr leder kunskapsbristen om denna svåra sjukdom till att drabbade barn inte prioriteras och ges de resurser de behöver i skolan, säger Åsa Soelberg, Generalsekreterare, Barndiabetesfonden. 

Undersökningen, som gäller skolsituationen för barnen, har besvarats av 740 föräldrar till barn med typ 1 diabetes boendes i Sverige. Det största problemet som framkommer i undersökningen gäller barnets stöd i skolan. Utan en dedikerad resurs och anpassad schemaläggning faller ansvaret kring sjukdomen på barnet och föräldrarna. För föräldrarna innebär det ökad stress och oro under deras arbetsdag.

- När vår åttaåriga son insjuknade i typ 1 diabetes tilldelades vi en elevassistent från skolan, som vi skulle dela med andra barn med andra behov. Efter ett par veckor fick jag ett samtal av rektorn som sa vi lade för mycket ansvar på skolan. Vad som glömdes säga var att de faktiskt drog in stödet från elevassistenten, vilket vi insåg efter en tid då sonens blodsockervärden plötsligt blev helt ohållbara att klara en skoldag på. Därefter fick vårt barn sköta sin sjukdom själv, med stöd av oss hemifrån, säger Anci Jensen, förälder.

Tillsynsansvaret för barn under skoltid ligger hos kommunen. Det är alltså kommunens skyldighet att se till att barnet kan fullfölja sin skolplikt på ett tryggt sätt. De flesta lärare har inte möjlighet att åta sig ansvaret för behandlingen av ett barns typ 1 diabetes, därför krävs det ofta att kommunen ser till att det finns en resurs till barnet. 

Typ 1 diabetes är Sveriges vanligaste livshotande obotliga sjukdom som drabbar barn. En sjukdom som vänder den drabbades och de anhörigas liv upp och ner när den slår till. I Sverige finns det 8000 barn med typ 1 diabetes. Barndiabetesfondens undersökning tillfrågar föräldrarna till barn mellan åldrarna 6 till 18 år hur det är att leva med typ 1 diabetes i svenska skolor. 

Åsa Soelberg

Generalsekreterare, Barndiabetesfonden

Om Barndiabetesfonden:

Barndiabetesfonden grundades 1989 av professor Johnny Ludvigsson och fondens beskyddare är H.K.H. Kronprinsessan Victoria. Fonden har 90-konto och är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.

Barndiabetesfonden fokuserar på typ 1 diabetes och är idag Sveriges största finansiär av forskning om typ 1 diabetes. Förutom insamling till forskning så driver man projekt som syftar till att ge hjälp och stöd till drabbade och deras familjer. För mer info, www.barndiabetesfonden.se.

 

 

Kommentar till redaktionen

Diabetes i Skola

Gun Forsander, överläkare, DSBUS, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Det är krävande på många sätt att ha en komplicerad sjukdom som typ 1 diabetes, i synnerhet som barn. Hur elever bäst ska kunna få hjälp med sin diabetesegenvård under skoldagen har diskuterats sedan decennier i Sverige.

Vårt land var först i världen att på nationell nivå utfärda riktlinjer för barns rätt att få stöd och sedan 1 juli 2009 finns också en lag som ska tillvarata elevernas intresse (1). Det har publicerats vetenskapliga artiklar hur denna lagstiftning har kunnat förbättra situationen för alltfler elever (2,3,4).

Även internationellt har problem under skoldagen med bristande stöd åt barn med diabetes uppmärksammats och för ett år sedan publicerade ISPAD (International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes) såväl ett nytt kapitel om denna problematik i sina Guidelines som ett Policy Paper (5,6). Detta dokument ska gälla även i länder med betydligt svagare samhälliga resurser än Sverige.

Barndiabetesfondens undersökning visar att det fortfarande finns mycket kvar att göra för vissa elever som har typ 1 diabetes.

Dessbättre har vi i landet en lagstiftning som gör att barnens rätt att få stöd enligt sjukvårdens och föräldrarnas bedömning inte kan ifrågasättas. Extra personalresurs under skoldagen är ofta nödvändigt för att barnet ska kunna avlastas sin diabetesegenvård och kunna koncentrera sig på skolarbetet.

 Referenser

  1.  Socialstyrelsens föreskrifter SoSfs 2009:6

  1. Sarnblad S, Berg L, Detlofsson I, Jonsson A, Forsander G. Diabetes management in Swedish schools: a national survey of attitudes of parents, children, and diabetes teams. Pediatric diabetes. 2014. Epub 2014/03/19.
  1. Bixo Ottosson A, Åkesson K, Ilvered R, Forsander G, Särnblad S. Self-care management of type 1 diabetes has improved in Swedish schools according to children and adolescents. Acta Paediatr. 2017. DOI: 10.1111/apa.13949
    Impact factor 2.043
  1. Forsander G. Legislation can help children to receive the support they need to manage chronic health conditions like type 1 diabetes at school. Acta Paediatrica. DOI:10.1111/apa.14192, January 2018
  1. Bratina N, Forsander G, Annan F, Wysocki T, Pierce J, Calliari LE , et al. 2018 ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines. Management and support of children and adolescents with type 1 diabetes in school. DOI:10.1111/pedi.12743. Pediatric Diabetes Oct 2018; 19(suppl 27): 287-301.
  1. Goss PW, Middlehurst A, Acerini C et al. ISPAD Position Statement on Type 1 Diabetes in Schools. November 2018 Pediatric Diabetes 19(7):1338-1341, Nov 2018 DOI: 10.1111/pedi.12781
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Träffar: 459