Djupdykning i kommunal diabetesvård

Diabetessjuka Gunilla, 66 år, blir utgångspunkten vid en paneldiskussion under seminariet Äldre med diabetes inom kommunal hemsjukvård – vem för delas talan? i Almedalen på måndagen. Gunilla tvingades slopa både diabetspump och glukosmätare när hon lämnade egenvården och inträdde i den kommunala hemsjukvården, berättar Agneta Lindberg, ordförande i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD.

Situationen är inte unik. Kommunal vård kan innebära försämringar av redan införd diabetesvård på många håll. Kompetensen brister inom både hemsjukvård och på äldreboenden. Samtidigt återfinns många av de svårast sjuka patienterna just inom kommunal sjukvård. Om det är hela panelen enig;  Agneta Lindberg, Anna Nergårdh, regeringens utredare för Samordnad utveckling för god och nära vård, Eva Nilsson Bågenholm, kvalitetsdirektör på Humana och ordförande för Vårdföretagarna, Inga-Lena Andersson, ordförande i Dietisternas riksförbund, samt patientföreträdaren Margareta Arcombe från Diabetesföreningen i Skåne län. 

Panelen berättar om medicinskt ansvariga sjuksköterskor, masar, som omöjligt kan hålla koll på kompetensen hos alla de undersköterskor de delegerar läkemedelshanteringen till. Paneldeltagarna fortsätter med att uppföljningen av delegeringar brister och att det försvåras av att undersköterskorna ofta kommer från många olika företag. De berättar att bara 60 av landets alla kommuner över huvud taget har tillgång till dietist i hemsjukvården, att personal ofta inte förstår vad som händer när patienter drabbas av högt blodsocker och att endast 20 procent av alla kommuner erbjuder fotundersökningar för diabetespatienter. 

– Det talas om att primärvården är underfinansierad och har kompetensbrist. Men det är ingenting mot kommunernas hälso- och sjukvård, som inte är tillräckligt finansierad och har brister i kompetens, säger Anna Nergårdh. 

Flera i panelen talar om behov av utbildning. Andra om nya team som måste till. Gärna med digitala stöd då fysisk kompetens på plats inte kommer vare sig räcka till eller finnas att tillgå. 

Det är då Anna Nergårdh utbrister att det är fel på hela upplägget. 

–  Vi måste ändra hela arbetssättet. Systemet är inte byggt efter behoven i dag. Vi måste bygga dem helt annorlunda, säger Anna Nergårdh. 

Hon berättar att ansvaret som ligger på kommunerna, där vården måste hålla samma kvalitet som i regionerna, är relativt okänt även av kommunerna själva. 

– Det är en käpphäst för mig. Kommunal hälso- och sjukvård är ingen annan hälso- och sjukvård. Hemsjukvården måste erbjuda samma kvalitet som regionerna, säger hon.

För att det ska fungera krävs bland annat lagstiftning, inte minst som gör att informationsdelningen fungerar och hänger ihop. Förslag om det är att vänta i Anna Nergårdhs utredning 2020. 

Hur kommunerna ska arbeta och ställa om så fullständigt som utredaren anser är nödvändigt kommer utredningens slutbetänkande, liksom delbetänkandena, innehålla flera exempel på. Däremot kommer det inte räcka med besluten på nationell nivå, poängterar Anna Nergårdh, utan det krävs att metoder och arbetssätt vid omställningen beslutas i regioner och kommuner.

Från www.dagensmedicin.se
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt