Skriv ut
Kategori: Nyheter

Svenska Diabetesförbundet företräder 0,5 miljon människor som lever med diabetes i Sverige idag, oavsett ålder eller typ av diabetes. Dessutom företräder vi dessa personers familjer och närstående, som också påverkas av sjukdomen. 

Diabetesförbundet har med sin 76-åriga historia en bred erfarenhet av och kunskap om livet med diabetes. 

1955 införde Sverige kostnadsfritt insulin för människor som lever med diabetes. Det fria insulinet har ifrågasatts ett flertal gånger sedan dess, men alltid försvarats av Diabetesförbundet, politiker själva och inte minst de som lever med diabetes. 

Vi har genom remiss den 4 mars 2019 beretts tillfälle att yttra sig över gjord utredning, och vill lämna följande synpunkter.

Sammanfattning

Svenska Diabetesförbundet avvisar förslaget gällande att patienter med diabetes inte längre ska få tillgång till kostnadsfritt insulin, såsom redogörs för i avsnitt 6.4 i utredning ”SOU 2018:89 Tydligare ansvar och regler för läkemedel Dnr S2019/00100/FS”. 

Att anta en sådan förändring innebär inte bara en risk för ökade samhällskostnader, utan också ökat mänskligt lidande och potentiell livsfara för människor som lever med diabetes. Tillgång till en livsnödvändig medicin ska inte vara en fråga om socioekonomisk status.

I Sverige är i dag en av 20, drabbade av diabetes. I den aktuella utredningen klumpas olika diabetestyper ihop som om de vore en och samma sjukdom med samma behandling. Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar, där de två vanligaste typerna är typ 1 och typ 2. Typ 1- och typ 2-diabetes är i grund och botten två olika sjukdomar som har högt blodsocker som gemensam nämnare.

Vid typ 1-diabetes slutar kroppen på grund av en autoimmun reaktion att bilda det livsnödvändiga hormonet insulin. Typ 1-diabetes kräver ständig insulin medicinering för överlevnad, antingen genom upprepade injektioner med insulinpenna eller genom insulinpump. 

Trots att vi har en mycket god diabetesvård i Sverige idag når bara drygt hälften behandlingsmålet för sitt långtidsblodsocker, vilket inte bara påverkar den drabbade i vardagen, men även på sikt kan medföra ökad risk för komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, fotsår och njursvikt. Varje dag dör fem personer i Sverige av diabetes som den underliggande dödsorsaken.

Mindre än 10 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader för diabetes utgörs idag av mediciner och hjälpmedel. Den stora kostnaden för diabetes, över 90 procent, består av vård kopplad till just komplikationer och följdsjukdomar.

Det är genom att minska risken för dessa som vi verkligen kan göra besparingar – och ännu viktigare, minska lidande, förbättra hälsan och livskvalitén för de om lever med diabetes i Sverige

Tittar vi utanför Sveriges gränser så ser vi vilka konsekvenser det får när patienter inte får tillgång till sitt insulin, antingen på grund av bristande tillgång men oftast på grund av kostnaden. Även i Sverige finns risken att folk börjar ransonera sitt insulin på grund av socioekonomisk status. 

Inte nog med att det riskerar öka komplikationer i framtiden; risken för syraförgiftning, ett livshotande tillstånd, är överhängande. Vid syraförgiftning, eller ketoacidos, kan det gå skrämmande fort, med risk för koma och till och med död. 

Sverige bör ställa sig bredvid länder såsom Storbritannien, Argentina, Frankrike, Irland, Pakistan, Tyskland, Italien, Ungern, Egypten, Litauen, Nya Zeeland, Portugal och Serbien, som idag erbjuder insulin kostnadsfritt till sina medborgare som har diabetes.

I avsnitt 6.4.1 nämns att det kostnadsfria insulinet bör tas bort för att förbättra jämlikheten i vården. Men att göra det sämre för vissa grupper av människor med syftet att uppnå jämlikhet kan aldrig vara rätt väg att gå. Målet borde rimligtvis tvärtom vara att fler människor ska få det bättre, inte att alla ska ner till samma nivå.

I avsnitt 6.4.2 argumenteras för att risken finns att patienter med diabetes väljer insulin före andra rekommenderade läkemedel av ekonomiska skäl, då insulin är kostnadsfritt. Om detta finns mycket att anmärka på:

 1) För den som lever med diabetes typ 1 så finns bara ett annat alternativ utöver insulin, och det är en säker död. För den med typ 1-diabetes är insulin ett livsuppehållande medel, inte ett alternativ bland flera.

2) Gällande typ 2-diabetes så är det den behandlande läkaren som väljer läkemedel till sina patienter snarare än att patienterna aktivt väljer en viss behandling själv.

3) Att börja ta betalt från patienterna för insulin är fel sätt att komma till bukt med problemet som identifieras i utredningen. 

- ”En viss kostnadsökning”. 

I det aktuella avsnittet kan man läsa att "insulin ofta används under flera års tid" och att "de flesta får behandling under ett helt år". Detta visar på okunskap om diabetes, och borde inte ligga till grund för en så viktigt debatt som denna. Diabetes är en allvarlig sjukdom - och debatten om den ska baseras på korrekt kunskap, insikt och förståelse.

Sverige bör vara ett land, där det är självklart, att personer som lever med livshotande sjukdom kan få tillgång till insulin som tillåter dem att fortsätta leva.

Johanneshov som ovan

Cajsa Lindberg

Förbundsordförande

 

Kommentar

Ovan är av utrymmesskäl ett förkortat remiss svar per 10/5. Fullständigt remiss svar finns på www.diabetes.se

 

Diabetes-professionen, diabetessköterskor och läkare, SFSD och SFD, stöder patientorganisationen. Och kommer agera kraftfullt med debattartiklar och på andra sätt i händelse av att fritt insulin kommer i fara. 

 

Nyhetsinfo 190517

www red DiabetologNytt

Träffar: 3782