Skriv ut
Kategori: Nyheter

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Diabetes Mellitus (DM) delas in i typ 1 diabetes (T1DM) och typ 2 diabetes (T2DM). T2DM utgör 90 % av fallen av de som har diabetes. Diabetes karaktäriseras av för höga nivåer blodsocker (blodglukos). Målet med behandling av DM är att upprätthålla en normal glukosnivå för att minska risken för komplikationer. Flera studier har visat att utomeuropeiska patienter med diabetes har sämre metaboliska kontroll och fler komplikationer av sin sjukdom (1,2,3)

 

Närhälsan Dalaberg vårdcentral har cirka 6300 listade patienter. Av dessa har 380 patienter diabetes, 350 patienter har typ 2 diabetes och resterande har typ 1 diabetes, graviditetsdiabetes och prediabetes.

60–70 % av våra patienter har invandrarbakgrund som lever i en utsatt socioekonomisk situation. För många patienter med invandrarbakgrund blir sjukdomen sällan det viktigaste eftersom annat i vardagen får högre prioritet. Vi frågade oss hur vi skall förbättra livet för dessa utsatta patienter med diabetes? Huruvida det är en möjlighet eller ett hinder att ha patienter med en annan kulturell bakgrund, språk och levnadssätt är omdiskuterat.

För mycket fokus på kultur- och språkskillnaden gör att missar individen bakom diabetessjukdomen. Trots alla de svårigheter vi har mött på vägen lyckades vi på Dalabergs Vårdcentral år 2018 vända trenden med en klar förbättring i alla indikatorer som finns i Nationella Diabetesregister (NDR).

På Närhälsan Dalabergvårdcentral jobbar vi efter dessa principer:

   

Personalutbildning

När kunskapen om patienter med invandrarbakgrund är begränsad skapas lätt fördomar. Det är viktigt att öva på att möta andra kulturer och religioner för att öka kunskapen. På Dalabergs vårdcentral har vi möjlighet att uppdatera oss kontinuerligt kring hur vi ska jobba på bästa sätt och öka kunskapen om den kliniska kompetensen och omvårdnad.

Dessutom är DM en komplex sjukdom med behov av kontinuerlig lärande både för patient och vårdpersonal. Det är av vikt att ha kunskap om vad som händer inom vården och vad det finns för nya forskningsrön och behandlingsmetoder.

Teamarbete              

På Dalabergs vårdcentral träffar patienten samma vårdpersonal. Diabetessköterskan är dessutom lättillgänglig och om det behövs kopplar vi på dietist eller läkare.

Det finns inga svåra patienter men svåra patientfall men allt bör kunna lösas med ett bra teamarbete. Det handlar framförallt om att se individens behov och styrkor.

Den drivande kraften är att vilja förbättra livet för patienterna.

Individuella behandlingsplaner

tt undvika fördröja diagnos (prediabetiskt tillstånd)

Vi gör glukosbelastning om fastande p-glukos är mellan 6,1 – 6,9 mmol/l eller om det finns en klinisk misstanke på diabetes eller nedsatt glukostolerans. Vi hittar patienter med diabetes eller prediabetes fort, vilket är till en fördel för patienter för att tidigt kunna gå in med livsstilsförändringar och förhindra sjukdomsprogress.

 

Blodsockermätare

Hälso- och sjukvårdens rekommendationer: 

Erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2 diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte (prioritet 3).

Ge personer med diabetesredskap. Det är svårt att ge råd när vi har olika matkulturer. Med hjälp av blodsockermätare kan patienterna förstå sambandet mellan blodsockernivå och matintag.

Diasend

HbA1c är ett värdefullt mått på glykemisk kontroll vid diabetes, men det kan inte karakterisera detaljerade mönster avseende glykemisk kontroll, såsom hypoglykemi och tid i andra glukosområden. Med hjälp av Diasend kan vi justera diabetesmediciner bättre och se om patienten har ”Time-in-Range” (blodglukos mellan 4 mmol/l till 8 mmol/l) för att förhindra komplikationer av diabetes.

Personcentrerad vård

Personen i centrum är de viktigaste hörnstenarna i diabetesvård oavsett kön, språk eller kulturtillhörighet det vill säga personcentrerad vård. Att patienten hittar sitt sätt att hantera sjukdomen och därigenom göra livet meningsfullt trots sjukdomen, att engagera sig från början och låta patienten bli engagerad i sin behandling och sätta mål. Idag ägnas mer tid att ta reda på personens uppfattning av symtomen. Fokus får ändras från sjukdomsorientering till personcentrering. Det är av stor vikt att utveckla förmågan att se patienterna som individer som skall behandlas och vårdas unikt.

Grupputbildning

 Enligt Hälso- och sjukvårdens rekommendationer är att det erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes (prioritet 4) trots detta, 95 % av vårdcentralerna idag har ingen grupputbildning.  Vi har grupputbildning för patienterna på alla berörda språk, t. ex.  Grupputbildning hjälper personerna med diabetes att öka kunskapen om diabetes som främjar egenvårdsförmågan. Det hjälper också oss att förstå patientens synsätt i frågan.

Tät uppföljning

Att planera uppföljning för att förebygga diabeteskomplikationer. Vi coachar patienten tills de uppnår uppsatt målvärde av blodsocker, HbA1c och blodtryck. Vid uppföljningar tar vi prover, justerar mediciner och följer upp egenvård vid behov

Nationella Diabetesregistret (NDR)

Med hjälp av NDR kan vi se vilken indikator behöver förbättras. Vi registrerar våra patienter i NDR regelbundet och rapporterar minst en gång i månaden.

Kunskap om sjukdom är viktigt för att uppnå bra egenvård vid typ 2-diabetes hos patienter med invandrarbakgrund. Emotionell anpassning och förmågan att integrera sjukdomsbehov i vardagen är lika viktiga. Varje individs socioekonomiska situation, kultur och religion, livserfarenheter och känslomässiga karaktär utgör den unika kombinationen av varje individ. Personcentrerad vård innebär att personen skall respekteras, att de inte skall vara passiva mottagare utan vara aktiva i sin behandling och ha individuella överenskommelser.

Vi som diabetessköterskor gör skillnad! Sverige blir allt mer mångkulturellt.  Vi bör se möjligheten hos en individ och se individen oavsett om det är en svensk eller en person med invandrarbakgrund. Idag bygger vi broar för att bilda en hållbar diabetesvård. Våra olikheter är våra styrkor. Vi har så mycket att lära oss av varandra oavsett bakgrund. Ett av målen är förmågan till helhetssyn utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt perspektiv med hänsyn till jämlik vård.

Tack vare en bra konversation mellan patient och diabetessköterska kan vi motivera patienten till bra fungerade diabetesvård. Patienten har rätt till att framföra sina åsikter och önskemål. Det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på vad patienten berättar, det är grunden för all personcentrerad vård och att se personen bakom sjukdom och se möjligheten. Vi bör sträva efter att göra patienten så långt som möjligt aktiv i sin egen vård och fokusera på de resurser och styrkor som en individ har.  

Det är viktigt att ha förmåga till etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot invandrarpatienter och deras närstående. Det är alltid en utmaning att lyssna och skapa förtroende hos en patient som har en helt annan bild av sitt tillstånd. Vi bör erbjuda kulturanpassad patientutbildning med eller utan deras närstående, undervisning i egenvård för att det bidrar till förbättring av metabol kontroll och ohälsosamma levnadsvanor trots de stressfyllda situationer och socioekonomiska svårigheter patienter med invandrarbakgrund har.

Det gäller att ha ett engagemang från såväl diabetessköterska, teamet och framför allt patienten själv blir till en god investering i patientens hälsa.

Referenser

  1. Bennet L. Ethnic and cultural aspects of type 2 diabetes. Lakartidningen. 2018 Feb 20;115.
  2. Wändell PE, Carlsson A, Steiner KH. Prevalence of diabetes among immigrants in the Nordic countries. Curr Diabetes Rev. 2010;6(2):126-3.
  3. Rawshani A, Svensson AM, Rosengren A, et al. Impact of ethnicity on progress of glycaemic control in 131,935 newly diagnosed patients with type 2 diabetes: a nationwide observational study from the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open. 2015;5(6).
Träffar: 1324