En mer aktiv behandling av riskfaktorer skulle minska diabetespatienters risk för hjärt-kärlsjukdom och död, skriver www.lakemedelsvarlden.se Helene Wallskär.

Målvärdena för långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck och LDL-kolesterol i dagens riktlinjer är inte tillräckligt låga för att ge maximalt skydd mot hjärt-kärlsjukdom och död vid diabetes typ 1.

Det visar en ny studie som har genomförts av forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i samarbete med forskare vid Uppsala universitet, Glasgow university i Storbritannien och University of Texas i Dallas.

Undersökningen, som har publicerats i Circulation, kartlade påverkan av 17 kända riskfaktorer när det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom och död vid diabetes typ 1. Forskarna kombinerade traditionella statistiska metoder med maskininlärning, även kallad artificiell intelligens, AI.

– Det som är unikt med den här studien är att vi inkluderat maskininlärning för att bättre ta höjd för interaktioner mellan riskfaktorer, säger studiens förstaförfattare Aidin Rawshani, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Med hjälp av datorer som lärt sig att förutse effekterna av olika riskfaktorer fick forskarna en klarare bild bland annat av hur olika riskfaktorer påverkar varandra.

Kartläggningen bygger på registeruppgifter om 32 611 personer med diabetes typ 1. De följdes under i genomsnitt drygt tio år, och hade i snitt haft sjukdomen i 18 år.

De utfallsmått som studerades var död oberoende av orsak, dödlig och icke dödlig hjärtinfarkt, dödlig och icke dödlig stroke samt sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Patienterna följdes i registren tills något av detta inträffat eller till studietidens slut.

De fem riskfaktorer som visade sig väga tyngst när det gällde såväl död som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt var

• långtidsblodsocker (HbA1c),

• nedsatt njurfunktion,

• hur länge personen haft typ 1-diabetes,

• systoliskt blodtryck (det första och högre talet av de två som anges) samt

• halten av LDL-kolesterol (som ibland till vardags kallas det onda kolesterolet).

Det visade sig också att lägre nivåer än vad som rekommenderas i nuvarande nationella riktlinjer för de tre faktorerna långtidsblodsocker, systoliskt blodtryck och LDL-kolesterol kunde kopplas till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död.

Forskarna framhåller att det fortfarande finns utrymme för förbättringar när det gäller förebyggande behandling hos patienter med diabetes typ 1.

– Ett ökat kliniskt fokus för dessa riskfaktorer bör leda till den största relativa riskminskningen för förtida död och hjärt-kärlsjukdom, konstaterar Aidin Rawshani.

I artikeln i Circulation diskuteras bland annat rutinerna för behandling av högt kolesterol hos diabetespatienter. Detta eftersom undersökningen visade att högt LDL-kolesterol är en tung riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

För vare LDL-höjning med 1 mmol/liter ökade sjukdomsrisken med 35-50 procent.Forskarna menar därför att det vore bra med en mer offensiv behandling av höga blodfetter hos diabetespatienter med statiner än i dag och föreslår bland annat att behandling bör kunna sättas in tidigare. I dag är det ovanligt att höga blodfetter behandlas hos personer under 40 år.

Från www.lakemedelsvarlden.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt

Relative Prognostic Importance and Optimal Levels of Risk Factors for Mortality and Cardiovascular Outcomes in Type 1 Diabetes

Aidin RawshaniAraz RawshaniNaveed SattarStefan FranzénDarren K. McGuireBjörn EliassonAnn-Marie SvenssonBjörn ZetheliusMervete MiftarajAnnika RosengrenSoffia Gudbjörnsdottir

Originally published 25 Feb 2019'

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/CIRCULATIONAHA.118.037454

Abstract

Background: The strength of association and optimal levels for risk factors related to excess risk of death and cardiovascular outcomes in type 1 diabetes have been sparsely studied. 

Methods: In a national observational cohort study from the Swedish National Diabetes Register from 1998 to 2014, we assess relative prognostic importance of 17 risk factors for death and cardiovascular outcomes in persons with type 1 diabetes.

We used Cox regression and machine learning analyses. In addition, we examined optimal cut-point levels for glycated hemoglobin, systolic blood pressure and low-density lipoprotein cholesterol. Patients with type 1 diabetes were followed until death or study end on December 31, 2013. The primary outcomes were death from all causes, fatal/non-fatal acute myocardial infarction, fatal/non-fatal stroke and hospitalization for heart failure.

Results: Of 32,611 patients with type 1 diabetes, 1,809 (5.5 %) died during follow-up over 10.4 years.

The strongest predictors for death and cardiovascular outcomes were glycated hemoglobin, albuminuria, duration of diabetes, systolic blood pressure and low-density lipoprotein cholesterol.

• HbA1c displayed approximately 2% higher risk for each mmol/mol increase (equating to ~22% per %HbA1c difference), whereas

• low-density lipoprotein cholesterol was associated with 35-50% greater risk for each mmol/l increase.

Micro- or macroalbuminuria was associated with 2 to 4 times greater risk for cardiovascular complications and death.

Glycated hemoglobin below 53 mmol/mol (7.0%), systolic blood pressure below 140 mmHg and low-density lipoprotein cholesterol below 2.5 mmol/l were associated with significantly lower risk for outcomes observed.

Conclusions: Glycated hemoglobin, albuminuria, duration of diabetes, systolic blood pressure and low-density lipoprotein cholesterol appear the most important predictors for mortality and cardiovascular outcomes in patients with type 1 diabetes.

Lower levels for glycated hemoglobin, systolic blood pressure and low-density lipoprotein cholesterol than contemporary guideline target levels appear to be associated with significantly lower risk for outcomes.

 

Läs hela artikeln som pdf free

https://www.ahajournals.org/doi/pdf/10.1161/CIRCULATIONAHA.118.037454