Höga blodsockernivån kopplas till hjärtmissbildning
Kvinnor med typ 1-diabetes som planerar att bli gravida eller är i en tidig graviditetsfas bör hålla koll på sitt blodsocker. Höga nivåer ser nämligen ut att kunna ha ett samband med en ökad risk för hjärtmissbildningar hos barnen, visar ny forskning, skriver Erika Nekham/TT
 
Flera studier har tidigare visat att diabetes verkar öka risken för hjärtmissbildningar hos foster. Men vad har blodsockernivån för betydelse i sammanhanget? Det ville forskare vid Karolinska institutet och Sahlgrenska akademien ta reda på.
 
– Eftersom fostrets organ utvecklas tidigt i graviditeten var det viktigt att se hur blodsockernivån såg ut tidigt i graviditeten, eller tiden omkring befruktningen, säger Jonas F Ludvigsson, professor och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro och huvudförfattare till studien som nu publiceras i tidskriften BMJ.
 
Utifrån svenska patientregister tog forskarna fram 2 458 mammor med diabetes typ 1 där det fanns ett värde på kvinnornas långsiktiga blodsockernivå, HbA1c, från max tre månader innan eller efter den beräknade befruktningen. Dessa kvinnor jämfördes med drygt 1,1 miljoner mammor utan diabetes.
 
Den rekommenderade blodsockernivån för gravida kvinnor med typ 1-diabetes är max 6,5 procent HbA1c DCCT motsvarar 5,5 mono S eller 48 i mmol/mol. Hos kvinnorna med diabetes som höll sig där var risken att föda ett barn med hjärtmissbildning 1 på 30. Hos kvinnor med ett värde över 9% DCCT hade risken ökat till 1 av 10 barn. Hos kvinnor utan diabetes däremot, föddes ett av 67 barn med en hjärtmissbildning.
 
Medvetenheten kring vikten av ett optimerat blodsocker är redan stor, enligt Ludvigsson. Men det finns förklaringar till att en del ändå ligger för högt.
– Det här är en livslång sjukdom, där man ska sticka sig och ge insulin dag och ut och dag in. Det är en jobbig sjukdom, och man kanske inte alltid orkar hålla sitt blodsocker perfekt, säger Jonas F Ludvigsson.
 
Han konstaterar att risken för hjärtmissbildning var förhöjd även för kvinnor vars blodsocker låg på den rekommenderade nivån, och mer forskning behövs för att ta reda på om rekommendationen bör revideras. Utifrån resultaten vill han dock råda diabetesdrabbade kvinnor som vill bli gravida att tänka på sin blodsockernivå.
 
– Det kanske är de första veckorna eller månaderna som spelar roll för missbildningsrisken. Få kvinnor vet efter en eller två månader att de är gravida, och då har man passerat den här tiden när man måste vara på tårna. Så som ung fertil kvinna som funderar på att bli gravid så bör man ligga bra i sitt blodsocker redan innan.
 
Press release
 
PRESSMEDDELANDE 2018-07-05
Ökad risk för hjärtmissbildningar hos barn till mammor med typ 1-diabetes
Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att få barn med hjärtmissbildning. Risken är störst för kvinnor med en hög blodsockernivå under den tidiga graviditeten. Det visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i BMJ.
Att patienter med typ 1-diabetes drabbas av olika sorters komplikationer har sedan länge varit känt. Nu visar en ny studie att gravida kvinnor med typ 1-diabetes har en ökad risk att få barn med hjärtmissbildningar.
– Vi bekräftar tidigare kunskap att det finns en ökad risk för missbildningar och den risken verkar framför allt bestå av hjärtmissbildningar. Risken för missbildningar påverkas särskilt av faktorer under den tidiga graviditeten och här spelar blodsockret en viktig roll, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Studien påvisar en tydlig koppling mellan ökade blodsockernivåer (HbA1c) hos mammor med diabetes och ökad risk för hjärtmissbildning hos barnet. Men även mammor vars blodsocker låg enligt dagens riktlinjer hade en ökad, om än fortfarande liten, risk. Resultaten visar att 3,3 procent av gravida med typ 1-diabetes och blodsockervärden inom de rekommenderade nivåerna fick ett barn med en hjärtmissbildning. Motsvarande siffra för kvinnor utan diabetes var 1,5 procent.
Gravida med typ 1-diabetes som hade ett mycket högt blodsocker, där HbA1c-nivån var 9,1 procent eller högre, löpte en betydligt högre risk.
– Där var risken att få ett barn med hjärtmissbildning så hög som 10,1 procent, eller vart tionde barn. Att risken för missbildningar kan kopplas till blodsockernivån under den tidiga graviditeten kan förklaras av att det är då fostrets organ utvecklas. Samtidigt är många kvinnor inte medvetna om att de är gravida under de första månaderna av graviditeten, säger Jonas F. Ludvigsson.
Därför är det viktigt att denna kunskap finns hos den blivande mamman redan när hon funderar på att skaffa barn, betonar han.
 
– Här finns troligen en möjlighet att påverka risken för hjärtmissbildningar hos barnet genom att hålla nere blodsockernivån. Samtidigt vet vi som läkare att många gravida kvinnor kämpar oerhört tappert för att hålla nere sitt blodsocker eftersom det inte är en lätt uppgift. Den potentiella nyttan av intensifierad insulinbehandling för att minska risken för hjärtmissbildningar ska också ställas mot eventuella risker hos mor och foster med alltför lågt blodsocker (hypoglykemi), säger Jonas F. Ludvigsson.
 
Studien gjordes genom att Nationella Diabetesregistret (NDR) samkördes med Patientregistret (PAR) och Medicinska födelseregistret (MFR). I studien jämfördes 2 458 levande födda barn till mammor med typ 1-diabetes med 1 159 865 barn till mammor utan diabetes. Eftersom det är en observationsstudie kan inga säkra slutsatser om orsakssamband dras. Forskarna planerar nu att gå vidare med fler undersökningar inom fältet.
Forskningen genomfördes med stöd av Diabetesfonden, Strategiska forskningsområdet epidemiologi (SfoEpi) vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, samt Stockholms läns landsting.
 
Publikation: ”Periconceptional glycemic control in type 1 diabetes and the risk of major birth defects: population based cohort study in Sweden”. Jonas F. Ludvigsson, Martin Neovius, Jonas Söderling, Soffia Gudbjörnsdottir, Ann-Marie Svensson, Stefan Franzén, Olof Stephansson, Björn Pasternak. BMJ, online 5 juli 2018.
 
Nyhetsinfo
 
Läs artikeln i sin helhet på www
 
www red DiabetologNytt