International Centre for Parliamentary Studies arrangerade 2018-05-16 ett möte i Brussel för att diskutera Diabetes i Europa. Representanter för alla medlemsländer var inbjudna liksom en del representanter för industrin. Totala antalet deltagare var ca 40 personer. Från Sverige var vi två, föregående ordförande och nuvarande ordförande för SFD, Diskussionen handlade om hur och vad EU bör satsa på inom diabetesvården framöver. Diskussionen leddes av Prof Philip Home från Newcastle, UK.  Översikt över nuvarande situation i respektive organisation gavs av representanter för Europa Parlamentet, Europa Commissionen och EASD. 
 
Den första fråga som diskuterades var huruvida generell screening för typ 2 diabetes ska göras eller ej. De flesta var negativa till detta och anförde hälsoekonomiska och etiska problem med generell screening. Kostnaderna blir höga och nyttan i relation till kostnaden är tveksam. Opportunistiska screening, dvs provtagning på individer med ökad risk som t ex de med hypertoni, leverförfettning (NASH), fetma, gestationell diabetes och kardiovaskulär sjukdom bör dock göras i ökad utsträckning. 
 
Samtalet gled över i diskussion om primärpreventiva insatser mot diabetes, dvs hur man gör för att förhindra att människor utvecklar diabetes. Alla var överens om att sådana åtgärder måste intensifieras. För de som utvecklat diabetes är det svårt att göra förändringar som leder till remission även om det är möjligt. Look ahead studien visar på svårigheterna att få effekt hos de som redan utvecklat sjukdom. Samhället bör byggas så att man främjar fysisk aktivitet i vardagen. Det ska vara lätt att gå istället för att ta bilen, utemiljön ska vara inbjudande för promenader och barn ska kunna vara ute och leka i trygghet. Matkonsumtionen måste ändras för att undvika fetma och diabetes. Kalorität föda framför allt i form av fast food är både billig och god och därmed svår att konkurrera ut. Framför att drabbas människor som är unga och de med låg socioekonomisk status. Matkunskap i skolorna måste in tidigt med satsning på unga människor som sen utbildar sina föräldrar i nyttiga matvanor.  Multinationella företag drivs av vinstintressen vilket gör situationen svår för beslutsfattare som verkar att lyssna mer på industrin än på forskare. I Afrika och andra utvecklingsländer slår den obesogena miljön hårdast där diabetes och fetma progressen blir som värst. 
 
Norge togs fram som ett gott exempel där myndigheter har kontakt med livsmedelsindustrin och verkar för mindre salt, fett och socker i den mat man saluför. I Norge ser man ser redan resultat av detta. I EU finns för närvarande inga initiativ liknande detta för  till att påverka livsmedelsindustrin.  Nederländerna rapporterade att man där också har ett avtal med matindustri som dock inte haft lika god effekt. Skatt på sockersötad dryck (läsk) har prövats i flera länder utanför EU (bla i Chile och México) med estimerad god effekt på diabetesprevention, dock så har Danmarks modell med beskattning av energitäta livsmedel inte riktigt givit de resultat man hade hoppats på. Subventioner på nyttig är en annan väg att gå, och ett antal delegater vid det runda bordet förespråkade detta istället för skatt. Flera deltagare tyckte att olika typer av interventioner kan användas för att nå synergier. EU kommissionens vetenskapliga representant påpekade dock att denna typ av lagstiftning inte sker på mellanstatlig utan på nationell nivå. 
 
Sveriges excellenta kvalitetsregister nämndes flertalet gånger. Inget land vare sig i EU eller i världen har en så välfungerande och heltäckande kvalitetsuppföljning som Sverige. Förslag kom om att skapa ett gemensamt europeiskt register vilket inte låter som en lätt sak.  I nuläget har endast hälften av medlemsländerna registrering, I Sverige har vårt register NDR skapats på initiativ av professionen med ett antal eldsjälar som lagt ner stort arbete på att få till god täckning, kontinuerlig uppföljning och feed back till verksamheten.  På mötet vädrades en önskan att bygga ett paneuropeiskt register men delegaterna från Sverige förespråkade istället att ”know-how” gällande att bygga register istället kan exporteras från exempelvis Sverige så att EUs medlemsstater kan bygga upp egna välfungerande nationella register som i förlängningen kan användas tillsammans.
Alla var överens om att ny teknik och nya läkemedel ska användas och att implementeringen av detta ska gå snabbare. David Nathanson tog upp frågan om det långsamma godkännandet av Medtronics nya integrerade pump, och önskade att implementering av nya tekniska hjälpmedel skulle gå snabbare i EU. 
 
Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att alla medlemsländer har samma problem och att alla kämpar i sinal respektive länder. Gemensamma standards och utvecklingsplaner i EU vore önskvärt.  Slutrapport från mötet kommer i september. 
 
Mona Landin-Olsson och David Nathanson
 
För Svensk Förening för Diabetologi (SFD)
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt