Två högintressanta artiklar har nyligen publicerats angående behandling med metformin under graviditet.

 

En norsk metaanalys av två randomiserade studier (1) av metformin eller placebo vid PCOS visar, att de barn som exponerats för metformin är större och har högre förekomst av övervikt vid fyra års ålder än kontrollbarnen.

 

I april har så äntligen Janet Rowan publicerat uppföljningsdata på barnen i MIG-studien (2) där kvinnor med graviditetsdiabetes randomiserades till metformin eller insulin. Efter 7-9 år finner hon att i hela materialet är metforminexponerade barn större men med samma kroppssammansättning som insulinexponerade barn, mätt med hjälp av MRI. Materialet består av två undergrupper, kvinnor från Adelaide och kvinnor från Auckland och skillnaden fanns enbart i den ena gruppen.

 

Styrkan med den norska studien är att den är placebokontrollerad och randomiserad, svagheten att den inte behandlar kvinnor med graviditetsdiabetes och att den inte använder mer avancerade metoder att mäta kroppssammansättning.

 

I Rowans artikel finns en intressant diskussion om skillnaden mellan undergrupperna som mynnar ut i att vi sannolikt skall vara noga med att mamman är välnutrierad vid metforminbehandling och att metformin bör sättas ut vid misstänkt placentainsufficiens.

 

Styrkan hos Rowan är storleken, att den gäller kvinnor med graviditetsdiabetes och att avancerade mätmetoder används.