Nytt centrum med barnen i fokus
Stockholm ska få ett nytt kunskapscentrum med fokus på unga med typ 1-diabetes och samtidig neuropsykiatrisk problematik – en särskilt utsatt grupp, enligt diabetesexperter, skriver Lotta Fredholm 180411 www.dagensmedicin.se
 
Barn och unga som utöver typ 1-diabetes även har neuropsykiatriska problem, har svårare än andra att sköta sin diabetes. De löper därför ökad risk att senare i livet drabbas av komplikationer, vilket ligger bakom den nya satsningen på ett kunskapscentrum för diabetes som planeras i Stockholm.

– Alliansen i landstinget har fattat beslut om etablering av ett kunskapscentrum, efter att frågan initierats av Ella Bohlin, barn- och äldrelandstingsråd. Det finns pengar avsatta i budgeten för 2018 och även 2019, en miljon kronor per år, säger Kristina Tedroff, medicinsk rådgivare vid Enheten för kunskapsstyrning och stöd vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm.

Ingen vård ska bedrivas vid centret, utan dess syfte är strikt kunskapscentrerat och beskrivs av Kristina Tedroff som tredelat (se faktaruta).

– Exakt hur verksamheten ska utformas kommer att beslutas av den barndiabetiska verksamheten, men förhoppningsvis kan pengarna räcka till halvtidstjänster för en barndiabetolog och en neuropsykolog och lite administration. Vi hoppas att verksamheten ska kunna starta i augusti, säger Kristina Tedroff.

I regionen finns drygt 1 400 barn och unga med typ 1-diabetes och den berörda gruppen, med samtidiga neuropsykiatrisk problematik, beräknas omfatta 145 barn.

Att denna undergrupp är särskilt utsatt är ett känt problem bland diabetesläkare. Charlotte Nylander, specialistläkare inom barn- och ungdomsmedicin och ansvarig för barnhälsovården i Sörmland, disputerade 2016 på en avhandling om just unga med diabetes och samtidig neuropsykiatrisk problematik.
– Vi kunde tydligt se att barn och unga med adhd eller annan uppmärksamhetsstörning, har svårare än andra att sköta sin diabetes. Anledningen är att det kräver precis det som de har extra svårt för, nämligen noggrann planering, säger hon.

Att det nu satsas pengar på ett kunskapscentrum tycker hon i princip är bra.
– Men det vore ju ännu bättre om diabetesvården fick tillräckliga resurser så att det gick att nå de mål som de nationella riktlinjerna föreskriver. Exempelvis tillräckligt många diabetessjuksköterskor så att familjerna skulle kunna ha kontakt oftare, fortsätter Charlotte Nylander.

Kristina Tedroff vill ändå lyfta vikten av kunskapscentret.
– Med denna i vårdsammanhang relativt lilla peng, är detta ett sätt att ge så mycket värde som möjligt till diabetesvården, säger hon.
 
Kunskapscentrum för typ 1-diabetes
Det nya centret ska fokusera på unga med typ 1-diabetes och samtidig neuropsykiatrisk problematik.
Det ska placeras i anslutning till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, ett av länets tre diabetescentra, men ska vara tillgängligt för hela regionen.
 
Syftet är tredelat:
• Att sammanställa och kartlägga det aktuella kunskaps- och forskningsläget. 
• Att vid behov delta i att utveckla och utforma nya behandlingsstrategier, vårdprocesser och interventioner. 
• Att följa upp och implementera kunskapsutvecklingen, genom kunskapsspridning via exempelvis nationella register, öppna föredrag eller digitaliserade utbildningsprodukter.
 
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt