Tre frusna älvnära dagar fyllda med diabeteskunskap och endokrinologi ägde rum i Göteborg i början av mars. Då intog Endodiabetes 2018 och dess besökare Eriksbergshallen. Sammankomsterna under föreläsningarna, på mässgolvet och utanför sådde nya frön i besökarna. Mer aktuellt än någonsin är hur vi når ut till patienterna.
Röda trådar genom Endodiabetes 2018 finns säkerligen lika många som besökare. Min röda tråd började dock redan vid botanisering av den blå konferenskassen.
Och se! Där bland programblad och annan information låg en helt ny men redan bekant skrift, Diabetesspråk, ett reflektionsunderlag. Jag bar den med mig under konferensen som ett patientperspektiv - och ett stöd för hur vi bättre kan nå hela vägen fram till patienten med all den kunskap, forskning och behandlingsnyheter, som vi som hälso- och sjukvårdspersonal fick vid Endodiabetes 2018.
Diabetesspråk, ett reflektionsunderlag
för bättre kommunikation med personer med diabetes
www.dagensdiabetes.se
Uppe till höger klickbar pdf 12 sidor
DiabetologNytt nr 3 2018
”Aldrig varit svårare att nå fram”
Först ut var Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och ”livsstilspkroffessor” från SU Sahlgrenska och överläkare Mai-Lis Hellénius från Karolinska med föreläsningen ”Kost – samband mellan matvanor och risk för diabetes typ 2. Hur ser den vetenskapliga grunden ut?” De visade genom sin föreläsning att bl a energirestriktion och Medelhavskost är vägen till minskad vikt och förbättrad hälsa. Ett budskap som vilar på god vetenskaplig grund. Det råder en samstämmighet kring budskapet inom hälso- och sjukvården sedan en lägre tid tillbaka. Ändå visar Nordic Monitoring System 2014, att svenskar har de mest ohälsosamma matvanorna i Norden, sa Mai-Lis Hellénius. Här finns en förbättringspotential.
Mellan hälso- och sjukvårdsprofessionen och patienten finns ett glapp. I glappet frodas externa företag, som förstått och spinner på dagens utbredda intresse för kopplingen mat-hälsa. Böcker, föredragshållare och sociala medier sprider snabbt nyheter och för den enskilde individen blir det allt svårare att skilja mellan just trender, ovetenskaplig fakta och råd som vilar på vetenskaplig grund.
Mai-Lis Hellénius konstaterade att efter 40 års arbete "har det aldrig varit svårare att nå fram till patienterna", då hälso- och sjukvårdens råd drunknar bland alla andra kostråd och trendiga dieter. Och just svenskar är bland de mest trendkänsliga i Europa. Av de nordiska länderna är t ex LCHF-trenden störst i Sverige, svenska barn har mest skärmtid och sitter mer än norska, finska, danska och isländska barn, berättade Mai-Lis.
Aptitlig patientinformation
När den 80 minuter innehållsrika föreläsningen var slut konstaterade en åhörare; ”situationen är som David mot Goliat! Hur ska vi göra för att få patienten att lyssna?”.
Mij-Lis Hellénius svarade, att den praktiska tillämpningen av Livsmedelsverkets grundligt framarbetade rekommendationer kunde ha lagts i händerna på proffskommunikatörer för att transformera rekommendationerna till lättillgänglig och aptitlig information för patienterna. Något hon själv utvecklat genom en livsstilsmottagning och
www.sundkurs.se
där man bl a arbetat med att ta fram tilltalande recept. Såväl Ingrid Larsson som Mai-Lis Hellénius lyfte också fram vikten av att professionen ger samma budskap till patienten.
”Hantera” istället för ”behandla”
Ingrid Larsson talade också om att bilda allians med patienten och väcka patientens omsorg om sin egen hälsa och stärka självförtroendet – mycket viktiga faktorer för att nå önskvärda resultat. Enligt skriften Diabetesspråk – ett reflektionsunderlag, står det om språkets kraft och att ”de attityder det reflekterar, kan påverka självförtroende och drivkraft, och därmed påverka hälsa och välbefinnande direkt eller indirekt”. Att till exempel tala med patienten om hur de ska ”hantera” diabetes istället för att ”behandla” gör det möjligare för individer med diabetes att engagera sig att själva ta beslut och hantera sin situation. Att tala om ”att behandla en patient” antyder att något görs åt personen snarare än åt diabetes och bortser från den aktiva rollen en person med diabetes har.
Tryggare patienter och kortare vårdtider
Att göra patienten mer delaktig är viktigt också i personcentrerad vård. Forskare och sjuksköterska Ida Björkman, från Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet, framhöll också vikten av att bilda partnerskap med patienten. Tre kortfilmer visades som beskrev det trefaldiga underläge en patient kan uppleva existentiellt, organisatoriskt och kognitivt i kontakt med vårdinrättningar och -personal. Särskilt ett mycket målande scenario filmades ur en sängliggande patients perspektiv, hur utsatt det kan upplevas att blir körd i en säng genom vindlande sjukhuskorridorer och möta klungor av vitklädd personal som visserligen välmenande böjer sig över dig och den sjukdom som fört dig dit. Att se patienten som expert på sin situation, genom att dela information, ha delat beslutsfattande ger inte bara tryggare patienter, kortare vårdtider utan även ekonomiska vinster och färre komplikationer, sa Ida Björkman.
Kulturell förståelse
Att göra patienter delaktiga och ta del av en patients livs- och sjukdomssituation är särskilt svårt om man inte talar samma språk. På fredagens satellitsymposium delgav professor Per Wändell den fördubblade risken för typ 2 diabetes bland flera svenska invandrargrupper. För bättre behandling behövs inte bara kännedom om en genetisk predisposition för typ 2 diabetes hos vissa befolkningsgrupper, att flykt och en ny livsstil påverkar utvecklingen av sjukdomen, utan också en kulturell förståelse för andra mat- och levnadsvanor.
Hur man "bäst" behandlar typ 2 diabetes har inget enkelt svar, sa överläkare Peter Fors, som tog vid efter Per Wändell. Socialstyrelsens riktlinjer från maj 2017 och Läkemedelsverkets från nov 2017 underlättar dock och förenklar dagens typ 2 diabetes-behandling.
I dag är behandlingsmöjligheterna stora och kombinationsvariationerna oerhört många för att tillsammans med patienten nå en individuellt anpassad behandling för att nå optimala blodsockernivåer. Vi kan nu också förhindra kardiovaskulär sjukdom och ta bort risken för problem med ögon, njurar och nervsystem. 2018 är ett år med ett paradigm-skifte inom typ 2 diabetesvården.
Även Peter Fors betonade vikten av ett medvetet språkbruk för att nå målvärden genom ett exempel på hur man inte bör göra - och det är att hota med insulinbehandling vid uteblivna förbättrade behandlingsresultat. Det framkallade ett skratt genom publiken, men Peter Fors framhöll allvarligt att det fortfarande förekommer.
På uppdrag av DiabetologNytt
Mervi Andelin
Diabetessjuksköterska, medicinjournalist
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt