En halv miljon svenskar lever med diabetes. Tack vare banbrytande forskningsframsteg, förbättring av vården och omfattande egenvård de senaste decennierna har livslängd och livskvalitet hos personer med diabetes ökat. Det allvarligaste; personer med typ-2 diabetes har upp till fyra gånger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar - hälften avlider på grund av detta.
29/5 kom Socialstyrelsens uppdatering av nya nationella riktlinjer för typ 2 diabetesvård. Behandling för att förhindra kärlsjukdom prioriteras nu högre än tidigare – en trea på en tiogradigskala, där ett är högsta prioritet. En prioritering mellan 1-3 innebär att hälso- och sjukvården bör behandla enligt rekommendationen - detta innebär i klartext ett "skall". Detta besked är självklart glädjande och skapar en bra utgångspunkt för bästa möjliga individanpassade vård. Men riktlinjer är inte tvingande. Nu behöver vi gå från ord till handling.
Två uppmärksammade studier, LEADER på GLP1-analog Victoza och EMPA-REG på SGLT2-hämmare Jardiance, har visat att dessa minskar risken för hjärtkärlsjukdom och död med 22 procent respektive 38 procent. Metformen är fortfarande förstahandsmedel vid typ 2 diabetes. Socialstyrelsen har givit metformin prio 1. UKPDS-studien från 1998 visade 39% minskad hjärtdöd.
Självklart är livsstils-åtgärder a och o i behandlingen. Det är viktigt att tidigt och vid återbesök diskutera fysisk aktivitet, rökslut, försöka förändra kostvanor och förbättra frustrerande stress.
Socialstyrelsens egna siffror visar att landets 450 000 diabetespatienter kostar vården runt 9 miljarder kronor varje år, varav 92 procent av kostnaderna uppstår vid just diabeteskomplikationer såsom hjärtinfarkt eller stroke. En kostnad som har växt kraftigt det senaste årtiondet. Detta kan och ska undvikas.
Det finns alltså incitamentet ur både individ- och samhällsperspektiv att snabbt tillgängliggöra de kostnadseffektiva behandlingar som nu Socialstyrelsen prioriterar i sina riktlinjer. Men det är en utmaning. Decentraliserade läkemedelsbudgetar gör att förskrivande läkare på respektive enhet lockas att låta patienter stå kvar på äldre, billiga och riskfyllda - för att läkemedelsbudgeten ska hållas. Ofta tar det därför flera år innan nya riktlinjer visar på effekt i den faktiska vården.
För att snabba på processen behövs samverkan och kunskapsutbyte mellan primärvården och sjukhusspecialister, diabetesläkare, endokrinologer och hjärtläkare.
Som stöd, förutom riktlinjerna, har Sverige världens bästa diabetesregister, Nationella Diabetes Registret www.ndr.nu. Detta är ett fantastiskt underlag till kvalitetsarbete och ett verktyg i arbetet med att göra diabetesvården mer jämlik över landet.
För att höja livskvaliteten för hundratusentals patienter och förebygga ökande samhällskostnader genom att personer med diabetes kan vara arbetsföra in i pensionsålder, måste nu större fokus riktas mot de komplikationer som orsakar störst skada. För detta krävs ett större engagemang från såväl vården som politiken.
Därför föreslår vi:
1. Prioritera att snabbt tillgängliggöra de behandlingsalternativ som Socialstyrelsen rekommenderar för diabetespatienter. Detta innebär att läkemedelsbudgeten för dessa patienter nu behöver ökas.
2. Stärk samarbete och kunskapsutbyte mellan primärvårds- och sjukhusläkare.
3. Avsätt mer resurser till kvalitetsarbete för att öka jämlikheten i diabetesvården över hela landet.
Lars-Åke Levin, professor hälsoekonomi, Linköping
Stig Attvall, docent, överläkare, Diabetescentrum SU Sahlgrenska, Göteborg
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt