Diabetesforum 2017. Två dagar i slutet av april fylldes av diabetesfakta.
Fyra diabetesessioner samtidigt. 60-talet föreläsare och moderatorer från hela Sverige och inbjudna internationella föreläsare. Mycket mingel och utbyte av kunskap i korridorer i 5 plan på Waterfront i Stockholm. inspiration och möten med människor - otroligt värdefullt
Och en avslutande paneldebatt kring diabeteshjälpmedel med politiker, beslutsfattare och företrädare för patientorganisation och profession.
Dessförinnan en eminent föreläsning av Peter Jihde utifrån sin bok "Jihdes Diabetes . en match för livet"
Här kommer några axplock som rappoprt från Diabetesrapport
Epigenetisk kartritare vidgade besökarnas vy
Leif Groop gav på sitt lågmälda sätt stjärnglans åt Diabetesforum 2017. Han föreläste om Epigenetik – vad finns bakom våra gener, inför ett fullsatt auditorium.
Leif Groop behöver förmodligen ingen närmare presentation, men för den som ännu inte vet vem han är började han sin läkargärning i Finland och är i dag en internationellt känd diabetesforskare och seniorprofessor vid Lunds universitet.
– När ni går härifrån ska ni inte längre tänka att det finns några få typer av diabetes utan en mängd olika varianter. Då har jag nått mitt mål med denna föreläsning, sa Leif Groop, som också tog upp framöver att de framöver kommer ta fram ett digitals hjälpmedel för diagnostik av diabetes - när alla forskningsbitar fallit på plats.
Och det lyckades han med. Själv har han arbetat efter den insikten sedan 70-talet. Han riktade tidigt in sin forskning på att identifiera olika former av typ 2-diabetes. Han och kollegan Tiinamaija Tuomi var först med att beskriva LADA och därefter har Leif Groop med forskarkollegor fortsatt att identifiera över 80 gener kopplade till typ 2-diabetes.
På Diabetsforum 2017 ritade han effektivt om diabeteskartan framför ögonen på åhörarna, allteftersom powerpointbilderna avslöste varandra framträdde en ny klassificering.
Vidden av typ 2-diabetes exemplifierades av två patientfall Leif Groop delgav under föreläsningen. Tidigt i sin långa tjänstgöring behandlande han en magerlagd 78-åriga kvinna med typ 2-diabetes som hade drabbats av livshotande ketoacidos. Det fick honom att förstå att det här med diabetes kanske inte är så enkelt man tidigare trott. Resten är historia – det patientmötet resulterade sedermera i beskrivningen av latent autoimmune diabetes in adults. En autoimmun diabetes, men som drabbar äldre och i mildare form. I dag är det en vedertagen diagnos.
Det andra patientfallet Leif Groop beskrev ingående var ett spädbarn vars förhöjda blodsockervärden behandlades med insulin utan tillfredställande effekt och som efter gentester istället fick SU-preparat med mycket god effekt och insulin kunde sättas ut. Diagnosen var monogen diabetes.
Leif Groop berättade också inspirerande om bland annat forskningsprojektet ANDIS – Alla Nya Diabetiker i Skåne. Via ett register som täcker in nästintill alla vårdgivare i Skåne karläggs diabetespatienter noggrant. Utifrån samlad data ur blodprov framträder ett antal undergrupper som delar in diabetessjukdomen på ett helt nytt sätt. Olika tillstånd härleds till olika gener och redan före sjukdomen bryter ut kommer man på sikt kunna identifiera de personer som löper ökad risk för komplikationer och välja den mest effektiva behandlingen.
Arbetet med att identifiera gener fortsätter, och längre fram kommer också en spännande tid då forskningen ska resultera i konsultationer och ordinationer i skarpt läge längst ut i vårdkedjan. De skånska patienterna kommer inom snar framtid vara först ut att få prova en allt mer individualiserad typ 2-diabetets behandling.
I diskussionen tog Leif upp en ökad frikostighet med analys av C-peptid och GAD även på vårdcentraler.
Etnicitet – ett av flera teman på Diabetesforum 2017
Någon som var där var Nuha Saleh Stattin som tidigare utsetts till Årets Diabetessjuksköterska 2015. I år aktuell som föreläsare, tillsammans med flertalet andra vars fokus föll på hur vi bäst bemöter personer med diabetes och utländsk härkomst.
Nuha Saleh Stattin har tidigare prisats för sitt arbete med personcentrerad vård. Budskapet att sätta individen framför gruppen löpte som en röd tråd även under årets föreläsning under programpunkten Ny i Sverige med diabetes,
En fråga från en åhörare var:
– För några år sedan talades det en hel del om, och jag har fått lära mig, att det gäller att vara faktabaserad i mötet med invandrarpatienter, att det väger tungt att man talar om orsak och verkan på ett vetenskapligt sätt med just dessa patienterna. Är det så?
Varpå Nuha Saleh Stattin svarade:
– Det gäller att se vem man har framför sig, är det någon som vill tala på det sättet, ja då är det så. Det är viktigt att vara lyhörd för vad just den patienten vill veta eller prata om. För någon annan är det på ett annat sätt.
Nuha Saleh Stattin arbetar på Akademiskt Primärvårdscentrum i Stockholm och håller på att tillsammans med kollegor ta fram ett kulturanpassat undervisningsmaterial för arabisktalande patienter med typ 2 diabetes. På Diabetesforum 2017 talade hon om och visade ett urval av undervisande bilder för analfabeter och lågutbildade. I det pågående informationsarbetet gör Nuha Saleh Stattin ett första urval av bilder som förevisas för en arabisktalande testpatientgrupp och därefter förändras och förbättras materialet inför färdigställandet.
Det har visat sig att det gäller att vara omsorgsfull i valet av bilder. Som symbol för fysisk träning visade Nuha Saleh Stattin publiken en närbild på ett par träningsskor, med en sko stående och en liggande med blottad gummisula. I vissa kulturer är det extremt oartigt att visa sina skosulor och kan uppfattas som en förolämpning, förklarade hon. Bilden har därför valts bort i det kommande materialet och ersatts av ett par skor utan blottad skosula.
Interventioner i livsstil
Behovet och intresset hos vårdpersonal av såväl kunskap som material för att på bästa sätt bemöta våra invandrande patientgrupper är stort. Det visade även Louise Bennet, läkare och projektledare för Medim-studien i Malmö, när hon intog föreläsningspodiet på Diabetesforum 2017, efter Nuha Stattin Saleh på samma tema, Ny i Sverige med diabetes.
Medim står för ”Betydelsen av migration och etnicitet för diabetesutveckling i Malmö” och är populationsbaserad studie som genomfördes från 2010 till 2012 i Malmö. 1 398 Malmöbor födda i Irak och 757 Malmöbor födda i Sverige deltog i studien. 11,6 procent av de födda i Irak jämfört med 5,8 procent av de födda i Sverige hade typ 2 diabetes. Studien har i sin tur gett upphov till en livsstilsinterventionsstudie som har vänt sig till högriskgruppen för typ 2 diabetes.
Louise Bennet berättade bland annat att man i Malmö startat särskilda kvinnogrupper för att bättre nå just den målgruppen, men också till exempel matlagningsgrupper där deltagare med hjälp av en erfaren utländsk kock tillsammans modifierat recepten till utländska rätter så att de fått en bättre sammansättning ur diabetessynvinkel.
Hon betonade hur viktigt det är att interventionsarbetet fortsätter och att man behöver identifiera fler hinder som gör att man bättre kan nå en utsatt grupp av patienter och att vi också behöver fortsätta samla kunskap om invandrares hälsa för att skapa en jämlik vård.
Pedagog om analfabetism
Slutorden för programpunkten fick pedagogen Margareta Mörling då hon talade om Pedagogik för analfabeter. På ett målande sätt fick hon publiken att förstå hur mycket kunskap vi samlar genom enbart vår förmåga att läsa. Margareta Mörling bad åhörarna att tänka bort ALL den kunskap man hämtat genom det skrivna ordet från barnåren, genom skolgång, tidningar, bildtexter, läsande inom arbete och av nöje och nöd och endast ha kvar kunskap vi samlat genom upplevda erfarenheter eller av andras talade ord.
Det är hisnande mycket kunskap vi får genom det skrivna ordet! Margareta Mörling gav också insikt i hur analfabetism påverkar referensramen för hur man ser världen och framför allt hur man måste söka upp och förlita sig på att någon eller några andra läser upp det man behöver veta. Och det räcker oftast inte med en gång, utan flera gånger för att verkligen förstå och memorera det som är av vikt vid olika situationer. Det skulle kunna vara grundläggande kunskaper om typ 2 diabetes, läkemedelsordinationer, hur man mäter sitt blodsocker eller hämtar ut sitt recept och att motion sänker blodsockret.
När föreläsningen var slut fortsatte tankegångarna om ett analfabetisk liv helt beroende av andras läsförmåga. Hur gör man om man inte heller kan tala eller förstå det språk som talas runt om en? Då önskar man sig säkerligen en omgivning där det finns medmänniskor med kunskap och förståelse för de problem analfabetism medför samt har tid och vilja att hjälpa dem som behöver.
För DiabetologNytt
Mervi Andelin diabetessköterska
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt