Johan Sundström är en av de som varit delaktiga i arbetet med den jättestudie om blodtryck som publicerades förra veckan i the Lancet. I studien har data från 200 länder mellan 1975 och 2015 sammanställts. Totalt är det uppgifter från omkring 20 miljoner människor.
Från www.lakemedelsvarlden.se Sara Heyman
Kommentar
Vid typ 1 och 2 diabetes med nefropati är målet för blodtryck under 130/80 liksom vid typ 1 diabetes i yngre åldrar.
Docent Staffan Björck har i BMJ framfört att hos patienter med typ 2 diabetes utan hjärt-kärlsjukdom bör blodtryck neråt 130/80 eftersträvas för att förhindra hjärt-kärlkomplikationer, njurskada och stroke.
Enligt NDR är det senaste 2 åren allt färre patienter som når behandlingsmål, även med det högre måttet 140/85
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
Men även om det genomsnittliga blodtrycket i Sverige, liksom i övriga höginkomstländer, har sjunkit, är Johan Sundström inte nöjd med behandlingen av hypertoniker, det vill säga personer med högt blodtryck, i den svenska sjukvården.
Han jämför med Norge och Danmark, och med Kanada, där statistik visar att två tredjedelar av alla hypertoniker är välbehandlade, vilket innebär att de har ett blodtryck under 140/90.
I Sverige är en åttondel av hypertonikerna välbehandlade.
– Det är närmast en skandal, säger Johan Sundström. Det finns ingen bra anledning till att det ser ut som det gör. Vi har alla möjligheter att hitta personerna med högt blodtryck och behandla dem.
Johan Sundström påminner om att högt blodtryck fortfarande är den största riskfaktorn i världen för för tidig död. Han menar att den svenska vården har varit ointresserad och prioriterat annat, och möjligen lutat sig tillbaka lite då rökningen har minskat.
– Vi i läkarkåren måste bli bättre på att upptäcka och behandla högt blodtryck, säger han.
Höginkomstländerna utgör dock den del av världen där blodtryck behandlas bäst. Det är i den delen av världen som trycket har sjunkit, medan det genomsnittliga blodtrycket i låg- och medelinkomstländer har stigit. Framför allt gäller det i Afrika och Sydasien. Det beror främst på en ökande åldrad befolkning, men det är inte den enda förklaringen.
Johan Sundström tror att medveten blodtrycksbehandling inte har kommit ikapp i dessa länder än. Tillgången till hälso- och sjukvård spelar självklart in. Men blodtrycksmediciner finns, och det är inga dyra preparat.
Projektet som resulterade i artikeln i Lancet, och en helt egen site på nätet, har letts av forskare vid Imperial College i London, men involverat hundratals forskare världen över inklusive Världshälsoorganisationen, WHO.
Resultatet visar att antalet personer med högt blodtryck i världen nu är 1,13 miljarder. Det är nästan en fördubbling jämfört med 1975.
Men i den rika delen av världen har det genomsnittliga blodtrycket alltså sjunkit. Det är främst tack vare blodtryckssänkande medicin, säger Johan Sundström, som är hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.
– Läkemedlen spelar en jättestor roll här. Sänkningen av blodtrycket i länder som Sverige beror nästan uteslutande på läkemedel.
Kan inte en större medvetenhet om livsstil och hälsosammare levnadvanor också spela in?
– Nej, den stora positiva förändringen när det gäller levnadsvanor är att folk röker mycket mindre. Men den vinsten äts i princip upp av viktökningen. Så det är god blodtrycksbehanding som sänkt trycket, säger Johan Sundström.
Faktorerna bakom resultaten i studien är inte klarlagda.
En av författarna bakom studien, professor Majid Ezzati vid Imperial College i London, säger i en kommentar till studiens publicering att en del av resultaten med sänkt blodtryck kan härröras till totalt sett bättre hälsa och högre konsumtion av frukt och grönsaker. Han påpekar också att tillståndet hypertoni, det vill säga högt blodtryck, tidigare upptäcks idag, och oftare läkemedelbehandlas i höginkomstländer.
– De här faktorerna kan ha balanserat upp effekten av den ökande fetman, som ju är en riskfaktor för högt blodtryck, säger Ezzati.
Man tror idag också att malnutrition, fel- eller undernäring, i barndomen kan öka risken för högt blodtryck i det vuxna livet. Det skulle i så fall också kunna vara en förklaring till hypertonin i de fattigaste länderna, påpekar Majid Ezzati. Och han konstaterar:
– Högt blodtryck är inte längre associerat med välstånd, som det var 1975. Det är nu ett stort hälsoproblem sammankopplat med fattigdom.
HÖGT BLODTRYCK
Blodtryck är det tryck som uppstår i kärlen när blodet pumpas runt. Blodtryck som mäter över 140 mmHg systoliskt (vid hjärtats sammandragning) och 90 diastoliskt (vid hjärtats utvidgning) klassas som hypertoni, eller högt blodtryck.
När trycket är högt i blodkärlen utsätts kärlväggarna för extra påfrestning och det blir svårare för hjärtat att pumpa runt blodet. Risken att få bland annat stroke och hjärtinfarkt ökar. Hypertoni är den största riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom.
Hypertoni beräknas orsaka omkring 7,5 miljoner dödsfall globalt om året.