Diabetesförekomsten beräknas öka kraftigt

Autoreferat. Förekomsten av diabetes ökar såväl i Sverige som globalt. I första hand beror det på att människor lever längre och på att överlevnaden för personer med diabetes har förbättrats [1]. Skulle risken att insjukna i diabetes dessutom öka, exempelvis till följd av att fler drabbas av övervikt, kommer prevalensen att stiga ytterligare.

För att ta reda på vad vi i Sverige kan förvänta oss i framtiden har vi i en studie, nyligen publicerad i PLoS One, projicerat en framtida diabetesförekomst bland vuxna, givet befolkningsutvecklingen och olika scenarier kring risken att insjukna [2].

Vi använde uppgifter från Läkemedelsregistret för att skatta prevalens och incidens av läkemedelsbehandlad diabetes, Nationella diabetesregistret för uppgift om andelen patienter med icke-farmakologisk behandling, tidigare publicerade uppgifter om överdödlighet bland personer med diabetes och befolkningsprognoser från Statistiska centralbyrån, SCB.

Först beräknade vi prevalens och incidens 2007–2013.

Med resultatet som utgångspunkt projicerade vi sedan den framtida diabetesförekomsten 2014–2050.

Tre scenarier modellerades:

a) Incidensen är stabil på de nivåer som observeras 2013 och den relativa överdödligheten fortsätter att minska med 1,6 procent per år.

b) Incidensen ökar med 1 procent per år och dödligheten sjunker som i a.

c) Incidensen minskar med 1 procent per år och dödligheten sjunker som i a.

Mellan 2007 och 2013 ökade diabetesprevalensen (läkemedels- och kostbehandlad) i Sverige från 5,8 till 6,8 procent (från 5,1 till 5,8 procent bland kvinnor och från 6,6 till 7,9 procent bland män).

Incidensen var stabil eller till och med minskande (4,4 per 1 000 personer år 2013).

Om den nuvarande utvecklingen fortsätter (som modellerat i scenario a) kommer prevalensen fortsätta öka och nå 10,4 procent år 2050.

Antalet personer med diabetes kommer att uppgå till 940 000, vilket är en ökning med 82 procent jämfört med de 516 000 personer som hade diabetes år 2013.

Börjar incidensen däremot att stiga med 1 procent per år (b) kan vi förvänta oss en diabetesprevalens på 12,6 procent och 1 136 000 invånare med diabetes år 2050. Om förekomsten i stället skulle minska med 1 procent per år (c) skulle prevalensen trots det fortsätta stiga och nå 8,7 procent år 2050 med 783 000 drabbade individer.

För den enskilde patienten med diabetes är utvecklingen positiv, med förbättrad vård och bättre överlevnad. Tendensen till minskande incidens är också gynnsam.

Paradoxalt nog kommer dock den goda utvecklingen att ha en negativ effekt på den framtida sjukdomsbördan i Sverige.

Även om incidensen sjunker kan vi förvänta oss att förekomsten av diabetes kommer att öka kraftigt under de närmaste 35 åren, vilket ställer krav på förberedelse och innovation i hälso- och sjukvården.