Rapporten presenterar 45 indikatorer som beskriver kvaliteten i hälso- och sjukvården. Indikatorerna är uppdelade utifrån olika områden som dödlighet, hälsotillstånd, säker vård, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Generellt har resultaten för flera indikatorer förbättrats, även om skillnaderna mellan landstingen finns kvar. Förutom landstingsjämförelserna presenterar Socialstyrelsen också ett ramverk som illustrerar det svenska hälso- och sjukvårdssystemet.

Läs bland om nedan

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ...................................................................... 45 18. Rökning vid diabetes..................................................................................45 19. Fetma vid diabetes.....................................................................................46 20. Fysisk aktivitet vid diabetes .......................................................................

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 18. Rökning vid diabetes

De nationella riktlinjerna för diabetesvården har uppdaterats i en preliminär version 2014 och stöd till rökstopp är en av de högst rekommenderade åtgärderna. I det nationella diabetesregistret (NDR) finns det möjlighet att följa andelen rökare bland diabetespatienter (självrapporterad rökning), däremot inte uppgifter om rökavvänjning eller eventuellt rökstopp. 14,7 procent av personer med diabetes i primärvården är rökare. Antalet är drygt 40 000 och det är en viss ökning sedan 2013 då andelen rökare var 14,5 procent. Det kan dock bero på att primärvården i större utsträckning frågar patienterna om de röker. Andelen rökare bland de med diabetes i primärvår- den framgår av diagram 18B.

page45image6840

Diagram 18B

Andel 17,0

16,5 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5

Andel personer med diabetes i primärvård som röker, år

2011 till 2014.

page45image10760 page45image12696 page45image12856 page45image13016 page45image13608 page45image13768 page45image13928 page45image14088 page45image14248 page45image14408 page45image14568 page45image14728 page45image14888 page45image15048 page45image15208 page45image15368 page45image15528

2011 2012

2013

2014

År

Kvinnor Män

Totalt

page45image18072 page45image18232 page45image18392Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

I riket är det en större andel av männen med diabetes i primärvården som är rökare, 15,3 procent jämfört med kvinnor där andelen är 14,0 procent. På landstingsnivå är den största skillnaden mellan män och kvinnor i ett enskilt landsting 4,5 procent. I diagram 18 redovisas resultat för landstingen, uppdelat på män och kvinnor. Det landsting som har högst andel rökare bland de med diabetes i primärvården har en andel på 18,4, jämfört med 11,3 procent i landstinget med lägst andel.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER 45 SOCIALSTYRELSEN

page46image688

Diagram 18 Landsting

Andel personer med diabetes i primärvård och som även röker, år 2014.

page46image2640 page46image16504 page46image16664 page46image16824 page46image16984

Västerbotten 11,3 Jönköping 11,6 Blekinge 11,7 Halland 11,9 Gotland 12,5 Östergötland 12,7 Västernorrland 12,7 Uppsala 12,7 Jämtland 12,8 Kalmar 12,9 Dalarna 13,0 Kronoberg 13,3 Södermanland 13,3 Örebro 13,3 Gävleborg 13,7 Västmanland 13,8 RIKET 14,7 Stockholm 15,5 Västra Götaland 15,8 Norrbotten 16,0 Värmland 18,1 Skåne 18,4

page46image21536 page46image21696 page46image21856 page46image22016 page46image22176 page46image22336 page46image22496 page46image22656 page46image22816 page46image22976 page46image23136 page46image23296 page46image23456 page46image23616 page46image23776 page46image23936

Källa: NDR -Nationella Diabetesregistret.

Andel

0 5 10 15 20

46

19. Fetma vid diabetes

Fetma är en riskfaktor för att få diabetes och ökar risken för diabeteskompli- kationer. Personer med diabetes lider i betydligt högre grad än den övriga befolkningen av övervikt eller fetma. NDR innehåller uppgifter om både midjeomfång och Body Mass Index (BMI). I riket är medelvärde för BMI och midjeomfång över tid i stort sätt oförändrade de senaste åren. WHO anger olika klasser av fetma, där BMI 30 och upp till 35 anger fetma av grad 1, medan BMI 35 och över respektive BMI 40 och över beskrivs som fetma av grad II respektive III.

Indikatorn visar andelen personer i primärvård som har BMI lika med eller högre än 35, bland alla där det finns uppgift om BMI. Andelen med BMI lika med eller över 35 uppgår i riket till 15,1 procent, vilket är jämförbart med resultaten år 2013. Spridningen mellan landstingen framgår av diagram 19. Det landsting som har högst andel personer med diabetes i primärvården med fetma av grad II och III har ett värde på 17,7 procent. Det kan jämföras med 12,9 procent, vilket är andelen för landstinget med lägst värde. Vikt och levnadsvanor är viktiga för patientens hälsa, vilket motiverar att denna aspekt uppmärksammas.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER SOCIALSTYRELSEN

page47image776

Diagram 19 Andel personer med diabetes i primärvård och som har ett BMI Landsting på 35 eller mer, år 2014.

page47image2512 page47image14528 page47image14688 page47image14848 page47image15008

Halland 12,9 Stockholm 13,8 Kronoberg 13,9

Uppsala 14,3 Blekinge 14,6 Jönköping 14,7 Västra Götaland 15,0 RIKET 15,1 Kalmar 15,1 Värmland 15,4 Skåne 15,5 Gävleborg 15,6 Örebro 15,8 Västerbotten 15,9 Östergötland 16,0 Västmanland 16,1 Jämtland 16,2 Södermanland 16,2 Norrbotten 16,2 Västernorrland 17,1 Dalarna 17,6 Gotland 17,7

page47image19672 page47image19832 page47image19992 page47image20152 page47image20312 page47image20472 page47image20632 page47image20792 page47image20952 page47image21112 page47image21272 page47image21432 page47image21592 page47image21752 page47image21912 page47image22072 page47image22232 page47image22392 page47image22552 page47image22712 page47image22872 page47image23032 page47image23192 page47image23352 page47image23512 page47image23672 page47image23832

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Andel

0 5 10 15 20

Vid blodglukossänkande behandling har vikten en tendens att öka snarare än att minska. Viktreduktion sker dessutom långsammare och är inte lika framgångsrik hos personer med typ 2-diabetes och övervikt eller fetma, jämfört med andra. Vidare bidrar många läkemedel ofta till att vikten ökar. Eftersom viktreduktion i varierande utsträckning har effekt på såväl högt blodglukos, högt blodtryck som höga blodfetter är detta en stor utmaning i diabetesvården.

20. Fysisk aktivitet vid diabetes

Stöd till ökad fysisk aktivitet är en åtgärd som har fått en hög rekommen- dation i riktlinjerna för diabetes. Regelbunden fysisk aktivitet har tydliga samband med en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, övervikt och för tidig död. Personer med diabetes kan sänka sitt HbA1c- värde och påverka sin risk för komplikationer genom att kombinera fysisk aktivitet med bra kost. Råd om fysisk aktivitet ska anpassas för varje patient. Fysisk aktivitet på recept, FAR, är sannolikt en underutnyttjad resurs. I NDR registreras en uppgift om fysisk aktivitet motsvarande en 30 minuters prome- nad, indelad i fem aktivitetsgrupper, från alternativet att patienten ”aldrig” är aktiv till att fysisk aktivitet sker ”dagligen”. Uppgiften baseras inte på patientenkät, utan fångas genom att vårdgivaren efter samtal med eller på basis av kunskap om patienten anger det svarsalternativ som passar bäst. Uppgiften kan ses som en skattning, som påverkas av både patientens och vårdgivarens definition av aktiviteten fysisk aktivitet och av bedömningen av

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER 47 SOCIALSTYRELSEN

48

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 – HÄLSO- OCH SJUKVÅRD – ÖVERGRIPANDE INDIKATORER SOCIALSTYRELSEN

frekvensen. Indikatorn visar andelen patienter med typ 2 diabetes som är fysiskt inaktiva, bland dem som det finns uppgift om utövande av fysisk aktivitet för. Att vara fysiskt inaktiv innebär att man aldrig eller mindre än en gång i veckan utövar fysisk aktivitet (motsvarande 30 minuters promenad). I diagram 20B framgår andelen personer med diabetes i primärvården för åren 2011 till 2014. Andelen fysiskt inaktiva har legat relativt konstant mellan åren. Detsamma gäller skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor med diabetes i primärvården i större utsträckning är fysiskt inaktiva. Andelen män som var fysiskt inaktiva var 26,9 procent år 2014, jämfört men 30,3 bland kvinnor.

page48image7584

Diagram 20B

Andel 31,0

30,0 29,0 28,0 27,0 26,0 25,0 24,0

Andel personer med diabetes i primärvård som är fysiskt inaktiva, år 2011 till 2014.

page48image10992 page48image12592 page48image12752 page48image12912 page48image13072 page48image13232 page48image13392 page48image13552 page48image13712 page48image13872 page48image14032 page48image14192 page48image14352 page48image14512 page48image14672 page48image14832 page48image14992

2011 2012

2013

2014

År

Kvinnor Män

Totalt

page48image17536 page48image17696 page48image17856

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Andelen fysiskt inaktiva patienter uppgick i riket till 28,4 procent, vilket framgår av diagram 20. Variationer mellan landsting spänner från 21,5 procent upp till 42,6 procent. Uppgifter om fysisk aktivitet och inaktivitet finns för 247 087 personer.

page49image728

Diagram 20 Landsting

Andel personer med diabetes i primärvård som är fysiskt inaktiva, år 2014.

page49image2680 page49image29144 page49image29304 page49image29464 page49image29624 page49image29784 page49image29944 page49image30104 page49image30264 page49image30424 page49image30584

Västerbotten Jämtland Dalarna Gävleborg Västernorrland Norrbotten Kalmar Örebro Värmland Jönköping Östergötland Södermanland Kronoberg Gotland Blekinge Västmanland Halland RIKET Uppsala Västra Götaland Skåne Stockholm

page49image34256 page49image34416 page49image34576 page49image34736 page49image34896 page49image35056 page49image35216 page49image35376 page49image35536 page49image35696 page49image35856

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

page49image36864 page49image37024 page49image37184

Källa: NDR - Nationella Diabetesregistret.

Totalt Män Kvinnor Andel 

Sök på www.socialstyrerlsen.se för att se figurer i sin helhet och mer info kring diabetes

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt