Skriv ut
Kategori: Nyheter

Vad skulle det kosta att rädda fler patienter från livshotande komplikationer? Och vad skulle vi vinna om fler patienter nådde sina behandlingsmål? Se Program.

1 juli Diabetes – hur många fler liv kan vi rädda i
morgon om vi gör som vi ska i dag?
Vad skulle det kosta att rädda fler diabetespatienter från livshotande komplikationer? Och vad skulle vi vinna om fler patienter nådde sina behandlingsmål?
Veronica Palm (S), riksdagsledamot vice ordförande, socialutskottet, Jonas Andersson (FP), regionråd, Västra Götalandsregionen, Claes-Göran Östenson, professor, ordförande i nationella programrådet för diabetes, SKL. Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör, Stockholms läns sjukvårdsområde, Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare, Region Skåne, Mona Landin-Olsson, professor ordförande, Svensk förening för diabetologi. Katarina Steen-Carlsson, hälsoekonom, Institutet för hälsoekonomi, IHE.
Arrangeras i samarbete med Novo Nordisk och Nationella diabetesteamet.
Utökad beskrivning av evenemanget
I dag når närmare hälften av patienter med diabetes inte sina behandlingsmål, vilket kraftigt ökar risken att drabbas av allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och fotsår som kräver amputation. De senaste åren har det tagits en rad initiativ på nationell, regional och lokal nivå för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Vår största folksjukdom diabetes har varit ett prioriterat område för satsningarna. Nu finns nya nationella behandlingsriktlinjer på plats och vi har fått tydliga målnivåer, ett nationellt vårdprogram och ett programråd med uppdrag att förankra förbättringsarbetet i regioner och landsting. Vilka satsningar krävs nu av regioner och landsting för att få en bättre diabetesvård? Vad behöver göras i primärvården, som tar hand om den största patientgruppen med typ 2-diabetes? Hur mycket kostar åtgärder för att fler patienter ska nå de nationella behandlingsmålen? Är det kostnadseffektivt att investera i bättre behandling?
Claes-Göran Östenson inleder. Han är optimistisk och tycker vi har god diabetesvård i Sverige. Vi har en sjunkande dödlighet för patienter med diabetes: från 1997-2013 har dödligheten minskat med 28% - och bidrar därmed till att diabetespopulationen blir större.
i programmet paneldebatten:
Jonas Anderson (Fp) Västra Götaland – efterlyser en omfördelning av resurser till primärvården på sikt. Vill ha öppen redovisning av hälsoutfall per vc. Det finns redan i VG men få tittar. http://munin.vgregion.se/ När han själv rannsakar politiken så har de missat fortbildningen
Michel Ohrling, SLSO: 2/3 av patienterna går i primärvården. Är oroad över ojämlikheten i hälsoutfallet över länet och i riket. Efterlyser personcentrerad vård i team med ett partnerskap med patienten. Och att vi kallar dem med sämst utfall på vissa mått (vilka kan identifieras via rapportverktyget medrave). Vi måste öka verkningsgraden på tillgänglig kunskap. Ledarskap! -Hantera enheter med dålig måluppfyllelse!
Magnus Kårgård medicinsk rådgivare Region Skåne betonar att det inte ff a är mer pengar som krävs utan förändrade arbetssätt. Vi måste bli bättre på personcentrerad vård med individualiserade vårdplaner. Region Skåne planerar kvalitetssäkrad certifiering av vc vad gäller DM (redan börjat med astma/KOL) för patientens aktiva val. Vi är för dåliga på att lära oss av varandra; hur gör enheter med bra måluppfyllelse?
prof Mona Landin-Olsson prof svensk förening för diabetologi anser att vi måste börja använda mer av nya läkemedel och ny teknik. Det ska åstadkommas gm än mer diabeteskunniga vårdcentraler där nya lm används i stor utsträckning inom ramen för uppföljningsprogram
Följderna av en liten ambitionshöjning avseende glukoskontrollen är kostnadsneutral på sikt: När det satsas mer på förebyggande insatser ökar kostnaden i primärvården samtidigt som den minskar i slutenvården i takt med att komplikationerna avtar. Det är underförstått i kalkylen nedan att pat har bra BT- och lipidkontroll (man betonar multifaktoriell intervention).
Claes-Göran Östenson flikar in att det är en större utmaning att få god metabol kontroll i socioekonomiskt utsatta områden och att vi måste satsa särskilda resurser där.

Katarina Steen-Carlsson, hälsoekonom:

1. Lite tätare kontakter med diabetessjuksköterska och läkare
2. Lite tidigare insättande av ytterligare glukossänkande behandling
3. Läkemedel i linje med nationella riktlinjer och vårdprogram
Det blir en kostnadsneutral effekt hälsoekonomiskt, förebyggande åtgärder 320 Mkr, mindre diabeteskomplikationer 270 Mkr och mindre produktionsförluster 51 Mkr dvs en kostnadsneutral effekt.

Denna ambitionshöjning idag vid typ 2 diabetes ger enligt modellanalysen resultat med
Mer än 4000 vuxna levnadsår
Mer än 800 personer slipper hjärtinfarkt
Mer än 500 personer slipper drabbas av stroke
Mer än 450 personer slipper njurdialys
Mer än 200 individer slippa bli blinda

Nyhetsinfo
Läs hela rapporten i sin helhet utan lösenord 82 sidor
Steen Carlsson K, Andersson E, Lundqvist A & Willis M
PÅVERKBARA KOSTNADER FÖR TYP 2-DIABETES ÅR 2020 OCH ÅR 2030 I SVERIGE. Prognoser med IHE Cohort Model of Type 2 Diabetes
Lund: IHE Rapport 2015:1
http://www.ihe.se/paverkbara-kostnader.aspx
IHE Rapport 2015:1 tas upp i bland annat SvD, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan m.fl. tillsammans med Araz Rawshanis avhandling som visar att socioekonomiska faktorer och födelseland är en större hälsorisk för diabetiker än vad forskarna tidigare trott.
www red DiabetologNytt

Träffar: 2991