Krig, klimatkris och orättvisor – det är lätt att tappa hoppet om framtiden i dag.

Men genom att till exempel fokusera på vad du själv kan göra, sätta upp mål att arbeta mot

och tänka på perspektiven kan du behålla hoppet även när det känns hopplöst.

 

Ibland kan det kännas som att det mesta går åt fel håll.

Vi matas med nyheter om klimathot, krig och svält.

Det kan vara lätt att helt enkelt ge upp, att tappa hoppet.

 

Men det finns sätt att behålla framtidstron även i mörka tider.

– Det viktigaste är att försöka skala ner på saker som sker. Vad kan du göra något åt?

Och vad ligger utanför din makt? Fokusera på det du själv kan förändra och börja ta steg i rätt riktning,

det kommer göra att allt känns mer hoppfullt,

säger Per Kristensson, professor i psykologi på Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

 

Inom psykologin forskas det en del om hopp och vad det innebär.

Per Kristensson beskriver att det är något mer aktivt än optimism eller rent önsketänkande.

Det måste finnas ett mål, det behöver också finnas vägar mot målet och det måste finnas en vilja att nå fram.

 

 

För att ha hopp behöver alla dessa tre komponenter vara där.

– Hopp är din upplevda förmåga att kunna använda medlen för att nå dina mål och motivera dig att jobba för detta, som Per Kristensson beskriver det.

 

 

 

• Att ha ett mål

• en väg mot det och

• en vilja att nå fram

 

är tre viktiga komponenter för att behålla hoppet

i en tid när mycket känns hopplöst.

 

 

 

• Fokusera på det du kan påverka själv

För att behålla tron på framtiden, eller att få hopp i vad som kan upplevas som en jobbig situation, är det viktigt att fokusera på din personliga tillvaro och sätta upp egna mål.

– Du kan inte rädda världen ensam. Men vad kan du göra? Du kanske kan minska ditt eget matsvinn eller jobba med din fysiska hälsa. Fokusera på mål som du personligen kan arbeta mot och släpp allt du inte kan påverka själv. Annars är det lätt att känna hopplöshet, säger Per Kristensson.

 

Han beskriver det också som att hopp föder hopp. Därför är det bra att dels hitta sammanhang där människor delar dina visioner och jobbar mot dem, dels att se de små steg som tas i rätt riktning istället för att fokusera på det som går dåligt. Det är psykologiskt smart att börja med de enklaste stegen, att känna lite medvind. När det känns som att du är på rätt väg kommer det bli enklare att fortsätta strävan, och samtidigt blir eventuella motgångar inte lika svåra att hantera.

 

Samtidigt är det dumt att bara se det positiva också.

– Det finns studier som visar på att det är bra att ta del av negativa nyheter också. Man ska inte blunda för verkligheten. Men då gäller det att snabbt tratta ner det och se min egen roll i det hela. Och när vi hör mycket negativt kan de här positiva sammanhangen verkligen göra nytta. Man kan hitta kraft i gruppen!

 

 

• Bra att tänka på perspektiven

Utöver styrkan i att omge sig med andra som ger hopp kan det vara bra att tänka på perspektiven och att inte låta det negativa färga hela omvärlden i grått.

– När vi nås av dåliga nyheter tenderar vi ofta att överdriva effekterna av dem. Allt går åt helvete! Men om man börjar bena i det kan man ofta se att de där nyheterna kanske egentligen inte påverkar mitt liv särskilt mycket alls. Till syvende och sist kommer lördagsfikan med polaren, veckans innebandyträning eller matlagningen med partnern förmodligen vara lika bra som tidigare.

 

 

Per Kristensson berättar att mycket forskning kring dessa frågor utgår från till exempel människor som hamnat i depression. Och att jobba med perspektiv och tankemönster är visserligen effektivt, men det är inte något som är enkelt. Det kräver medvetenhet, tålamod och uthållighet.

– Det här är inte lätt! Jag har stor respekt för att man tappar hoppet. Det känns så stort och vi får höra att vi måste ändra så mycket, samtidigt som så mycket går åt fel håll i världen. Men ingenting blir bättre av att vi ger upp och bara känner hopplöshet, säger Per Kristensson.

Trots att mycket går år fel håll i världen är det viktigt att tänka på perspektiven, ingenting blir bättre av att ge upp, menar Per Kristensson.

 

 

• Kedjeliknande processer

Per Kristensson berättar att forskningen visat hur negativa tankar ofta sprider sig i kedjeliknande processer.

Först uppfattar en individ något den ser som negativt, till exempel: ”Sverige missar klimatmålen”. Som ett resultat av detta kommer känslor av att inte kunna kontrollera utvecklingen. De negativa känslorna generaliseras sedan vidare till fler livssituationer och man upplever plötsligt att väldigt mycket är dåligt.

 

Men forskning har visat att det finns effektiva sätt att bryta dessa kedjor och de fungerar nästan omvänt.

När något dåligt händer ska man först fokusera på det man själv faktiskt fortfarande kan göra: ”jag kan minsann fortsätta cykla till jobbet”. Därefter undviker man generalisera de negativa tankarna utan fokuserar istället på det som fortfarande är likadant som förut. ”Den här händelsen må vara negativ för klimatet men jag och mina kompisar kan fortsätta med våra trevliga matlagningskvällar eller roliga löpträningsgrupp.”

 

Istället för att generalisera det dåliga begränsar man effekterna av det negativa.

 

 

Press release www.forsknings.se

Denna text var först publicerad på Karlstads universitets webbplats Peter Pasalic Östborg

 

 

________________________________________________________________________________________________________________

 

Användningen av AI och chatbotar som ChatGPT

ökar snabbt i Sverige, både privat och i arbetslivet.

 

 

Samtidigt växer oron för teknikens samhällspåverkan

– främst när det gäller risken att AI kan påverka demokratiska val.

Svenskarnas vanor och attityder till artificiell intelligens, AI,

har studerats av SOM-institutet under de senaste två åren.

 

Den senaste rapporten visar att allt fler använder AI-chatbotar som ChatGPT, både privat och i arbetet.

Mellan 2023 och 2024 har andelen regelbundna användare fördubblats.

• Stort åldersglapp

Trots ökningen har tekniken ännu inte slagit igenom brett. 78 procent av svenskarna använder aldrig chatbotar i jobbet, och 68 procent använder dem aldrig privat.

– Ökningen följer väntade åldersmönster. Användningen bland de som är 65 år och äldre är i princip obefintlig, men i gruppen 16 till 29-åringar använder redan 20 procent AI varje vecka i sitt arbete, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare vid SOM-institutet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

• De tar mest hjälp av AI

• Hög- och låginkomsttagare använder chatbotar på jobbet i högre utsträckning än medelinkomsttagare.
• Även utbildningsnivå spelar in – högutbildade använder chatbotar i högre grad än lågutbildade.
• Yrkesgrupper inom ekonomi, utbildning, IT, teknik och ingenjörsyrken sticker ut som flitiga användare.

• Oro för demokratin

Parallellt med ökad användning växer dock befolkningens skepsis till AI:

• En klar majoritet, 61 procent, tycker att AI medför en större risk än möjlighet för samhället – en ökning med sju procentenheter sedan 2023.
• 57 procent anser att AI utgör ett hot mot mänskligheten. Fler svenskar är nu positiva till att pausa utvecklingen av AI.
• Nästan hälften av befolkningen – 49 procent – är mycket oroade över att AI-genererad desinformation kan påverka demokratiska val. Endast en av fyra tror att de själva kan känna igen AI-desinformation. Ännu färre tror att andra klarar det.

 

– Bara de senaste månaderna har AI-genererad video tagit stora steg framåt, och utvecklingen lär fortsätta till valet 2026. Svenska partier och myndigheter bör förbereda sig på att fientliga aktörer kan använda tekniken för valpåverkan. Medborgarnas oro för just detta gör förberedelser avgörande för valets legitimitet, säger Marcus Weissenbilder

 

 

• Många tror att AI tar jobben

Förtroendet för AI:s ekonomiska nytta minskar också. Endast 29 procent tror att AI-utvecklingen skapar fler jobb än den tar bort.

– Bland de positiva aspekter av AI som ändå syns i undersökningen kan nämnas att trots en minskning med sju procentenheter är det fortfarande en majoritet av befolkningen som tror att AI kommer att medföra stor ekonomisk utveckling, säger Marcus Weissenbilder.

• Rapport 43 sidor pdf free

Svensk AI-opinion, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

https://www.gu.se/sites/default/files/2025-06/Svensk%20AI-opinion.pdf

 

 

Frågorna om synen på AI har ställts i samband med nationella SOM-undersökningarna 2023 och 2024, där drygt 26 000 slumpvis utvalda svenskar har erbjudits att besvara frågor. Svarsfrekvensen var cirka 50 procent.

 

 

 

Press release www.forskning.se

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt