Diabetessjuksköterskan – navet i diabetesvården – framväxten av en vårdprofession
Marianne Cassel Lundberg, leg. sjuksköterska, diabetessjuksköterska, diabetessamordnare i Region Skåne.
Jag har arbetat som forskningssjuksköterska och som diabetessjuksköterska på Endokrinologiska kliniken, Sus Malmö, i 30 år. 2006–2016 var jag kursansvarig för kurserna i Diabetesvård för blivande diabetessjuksköterskor på Malmö Högskola (numera Malmö Universitet). Sedan 2015 är jag sekreterare i SFSD:s styrelse (Svensk Förening för Sjuksöterskor i Diabetesvård) och var dessförinnan sekreterare i FEND:s styrelse, den europeiska diabetessjuksköterskeorganisationen, Foundation of European Nurses in Diabetes.
Sedan 2016 är jag en av tre diabetessamordnare i Region Skåne. Vi är alla tre diabetessjuksköterskor. Vårt uppdrag är att verka för jämlik diabetesvård i Region Skåne och det gör vi genom nätverksarbete, genom att följa kvalitén via Nationella Diabetesregistret (NDR) och att hjälpa enheterna med NDR frågor samt genom att samverka med andra grupper inom diabetes regionalt och nationellt. Vi har årliga utbildningar för primärvården och har även samarbete med den kommunala sjukvården i diabetesfrågor. Vi certifierar primärvårdsenheter som uppfyller kraven för detta.
Inledning
Denna text handlar om diabetessjuksköterskans framväxt och betydelse inom diabetesvården. Diabetessjuksköterskans utbildning och kompetens har utvecklats med kurser och högre utbildningar på akademisk nivå. Diabetessjuksköterskan ansvarar för stöd, utbildning och medicinska bedömningar för personer med diabetes. Forskning och Nationella diabetesregistret möjliggör kvalitetsförbättringar inom diabetesvården. Diabetessjuksköterskans roll är av stor betydelse för att främja hälsa och att stödja personer med diabetes.
Bakgrund
I Socialstyrelsens senast uppdaterade riktlinjer för diabetesvården (2018) framgår att diabetessjuksköterskan har en central roll i teamet tillsammans med patienten och den diabetesansvarige läkaren samt andra professioner som till exempel dietist, fysioterapeut och kurator eller psykolog. Diabetessjuksköterskan bidrar med sina specifika kunskaper inom diabetesvård och omvårdnad. Men så har det inte alltid varit. Fram till början av 1970-talet fanns inga diabetessjuksköterskor, men väl sjuksköterskor som arbetade på sjukhus och som benämndes instruktionssjuksköterskor. Några av dessa sjuksköterskor fick möjligheten att åka till Joslin-kliniken i Boston, USA, för att lära sig mer om diabetes. Elliott Proctor Joslin (1869 – 1962) var läkare och intresserade sig för sjukdomen diabetes redan som student och startade Joslinkliniken 1893. Joslin trodde på att ge patienten möjligheten att själv ta hand om sin diabetessjukdom och han initierade rollen för sjuksköterskor som diabetespedagoger eller utbildare (”diabetes educators”). Andra svenska sjuksköterskor gavs möjligheten att gå kurs anordnad av Svenska Diabetesförbundet eller deltog i utbildning anordnad av något av de företag som tillverkar insulin. På barnklinikerna fanns det på den tiden inga diabetessjuksköterskor. Instruktionssjuksköterskorna från vuxenkliniken gick över till barnkliniken för att instruera samt gav barnen insulin.
Svenska Diabetesförbundet
Riksförbundet för sockersjuka (numera Svenska Diabetesförbundet) bildades år 1943 och redan från start stod diabetesvårdens organisation på agendan (Svenska Diabetesförbundet, 2023) Diabetesvården bedrevs tidigare främst på sjukhusen, men man förde fram att diabetesvård också var en fråga för den öppna hälso- och sjukvården. Även Riksdagen började intressera sig för vården av personer med diabetes. En utredning tillsattes och frågan om diabetesdispensär togs upp, det vi i dag kallar diabetesmottagning. Den första diabetesdispensären öppnade på Karolinska sjukhuset i Solna. Förbundet har hela tiden arbetat för att det skall finnas specialistutbildade diabetessjuksköterskor och startade 1972 de första kurserna för blivande diabetessjuksköterskor. Diabetesvårdens organisation började så sakteliga förändras.
Svensk förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD)
SFSD bildades 1983 och firar således sitt 40-årsjubileum 2023. Redan på 1970-talet bildade några sjuksköterskor i Stockholm en lokal förening för sjuksköterskor som arbetade inom diabetesvården, enligt Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds Jubileumsskrift (2023). De kontaktade därefter andra sjuksköterskor runt om i Sverige för att försöka bilda en nationell förening.
År 1982 inbjöds till en nationell utbildningsdag då en enkätundersökning genomfördes för att efterhöra om intresse fanns för att bilda en nationell diabetessjuksköterskeförening. Resultatet visade att intresse fanns och året därpå hölls det första symposiet med ett första årsmöte, stadgar antogs och en förening var bildad med 120 medlemmar. Viktiga frågor, då som nu, var bland annat ökad kunskap inom diabetesområdet genom att:
- verka för sjuksköterskans professionella utveckling
- stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
- medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
- utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende diabetesvården i Sverige, samt
- utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt.
SFSD har när detta skrivs 650 medlemmar registrerade.
Diabetessjuksköterskeutbildningen blir akademisk
I Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds Jubileumsskrift (2023)beskrivs hur SFSD 1987 bildade en arbetsgrupp för att se över diabetessjuksköterskans utbildning. Hälso- och sjukvårdstjänstemannaförbundet (det som i dag är Vårdförbundet) uppvaktades och mål presenterades för utbildning, antagningskrav och upplägg. SFSD fick till svar att satsa på fristående kurser vid universitet och högskolor. Redan två år senare kom ett förslag på en 10-poängskurs och 1992 fanns dessa kurser vid sex vårdhögskolor i Sverige. Året därpå bildades en ny arbetsgrupp för att arbeta vidare med påbyggnadsutbildning samt för att påverka så att diabetessjuksköterskan skulle erkännas som en egen profession. År 1996 fanns för första gången möjlighet till magisterexamen med inriktning mot diabetesvård i Uppsala.Riksdagen fattade 2014 beslut om att inrätta specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning Diabetesvård. Redan året därpå blev detta verklighet, något som SFSD målmedvetet arbetat för bland annat genom politiskt påtryckningsarbete. Idag finns möjlighet för sjuksköterskor att bedriva studier inom Diabetesvård på flera högskolor och universitet i Sverige från 7,5 hp till doktorsexamen.
Forskning inom diabetesvård
Redan på 1980-talet påbörjade några diabetessjuksköterskor sina doktorsavhandlingar enligt Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvårds Jubileumsskrift (2023). Först ut var Berit Lundman (Umeå), Karin Wikblad (Uppsala) och Regina Wredling (Stockholm). Dessa första doktorander handleddes av läkare, men kunde trots det hålla kvar omvårdnadsperspektivet. Uppsala universitet fick sin första professur i diabetesomvårdnad 2004 (Karin Wikblad). Några av de områden som beforskades av de första ”pionjärerna” var patienternas perspektiv, hur det är att leva med diabetes, och komplexa vårdbehov som till exempel att leva med diabetes och vara blind (Janeth Leksell). Några ägnade sin forskning åt att studera olika instrument för att mäta behandlingstillfredsställelse, livskvalitet och rädsla för hypoglykemi. Olika patientutbildningsprogram studerades också, ofta med grund i ”empowerment” filosofin. Omvårdnadsforskningen fortgår inom många för diabetesvården viktiga områden.
Kompetensbeskrivning
SFSD har utarbetat en kompetensbeskrivning där det klargörs vilken kompetens och utbildning en sjuksköterska behöver för att arbeta inom diabetesvården (Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård och Svensk Sjuksköterskeförening, 2023). Kompetensbeskrivningen utgör en vägledning till universitet och högskolor vid planering av utbildningar och kan användas som underlag vid organisering och planering av diabetesvård på vårdenheterna. Den kan också vara till hjälp för arbetsgivare vid anställning av diabetessjuksköterskor samt att klargöra diabetessjuksköterskans kompetens för personer med diabetes och deras anhöriga.
Diabetessjuksköterskans arbete baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Följande kompetenser är centrala:
– Vårdvetenskap/omvårdnad.Omvårdnad är sjuksköterskans huvudämne och kan definieras kort som att främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa och lindra lidande.
– Medicinsk vetenskapinnebär bland annat kunskaper kring diabetessjukdomen och diabetesrelaterade komplikationer samt läkemedel.
– Pedagogisk kompetensinnebär bland annat att stödja och uppmuntra personer med diabetes att ta eget ansvar för sjukdomen och dess vård och behandling samt att kunna bedöma individuellt utbildningsbehov och om möjligt även erbjuda gruppbaserad utbildning.
– Forskning och utveckling. Diabetessjuksköterskan bör vara väl insatt i de senaste forskningsresultaten för att kunna bedriva evidensbaserad diabetesvård, för att kunna införa nya rutiner och metoder, och för att kunna bedriva utvecklingsarbete inom området diabetesvård. Diabetessjuksköterskan brukar vara den på enheten som ansvarar för registrering till Nationella Diabetesregistret (NDR).
– Ledarskapinnebär bland annat att självständigt kunna bedriva en diabetesmottagning och att kunna organisera och leda olika former av utbildningsinsatser. Det innebär också att kunna samverka med andra vårdgivare regionalt och kommunalt och med andra yrkesgrupper.
Nationella diabetesregistret (NDR)
NDR skapades 1996 som svar på St. Vincentdeklarationen vars syfte var att minska sjuklighet till följd av diabetes (Gudbjörnsdottir, 2020) (Nilsson, 2020). En betydande grupp ledande personer från diabetesvården i olika länder samlades 1989 i St. Vincent i Italien där det formulerades mål för omfattande förbättringar och strategier för att förbättra diabetesvården i Europa. NDR är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att underlätta systematiskt förbättringsarbete. Inom diabetesvården för vuxna representeras minst en diabetessjuksköterska från varje region i NDR:s kontaktnät som verkar för att stimulera till rapportering till NDR och att resultaten sedan används till lokala uppföljningar och förbättringsarbeten (NDR, 2023).
Diabetessjuksköterskans arbetsuppgifter
I diabetesteamet ingår ofta en eller flera diabetessjuksköterskor, beroende på om anställningen är kopplad till primärvård, medicin- eller specialistklinik eller barndiabetesvården.Som tidigare nämnts så har diabetessjuksköterskan ofta en samordnande roll och koordinerar patientens vårdbehov (Jansson, 2020) (Lindberg, 2020). Diabetessjuksköterskans roll i teamet är mångfacetterad och innebär i största möjliga utsträckning att stödja och handleda personer med diabetes för att klara sin egenvård på bästa sätt i vardagen med så gott välbefinnande som möjligt (Sörman, 2012).Diabetessjuksköterskan måste ha medicinska kunskaper för att kunna uppmärksamma och agera utifrån förändringar i diabetessjukdomen, men även kunna uppmärksamma sjukdomens psykosociala konsekvenser. Till diabetessjuksköterskans uppgifter när patienter kommer på besök till mottagning på sjukhus eller vårdcentral ingår bland annat att regelbundet utföra fotundersökning, se till att ögonkontroller genomförs med den kontinuitet som krävs, se till att patienten erhåller de tekniska hjälpmedel som behövs, förskriva material för dessa och inte minst hålla sig uppdaterad i tekniken. Att som diabetessjuksköterska ta sig tid att lyssna på patienternas berättelser om livet och vardagen med diabetes är i enlighet med personcentrerad vård oftast viktigare än att få svar på frågor som man som vårdgivare redan har bestämt i förväg (Svensk Sjuksköterskeförening, 2023).
Från information till personcentrerad vård
Det är inte alltid så lätt för personer med diabetes att klara av alla krav på egenvård för att må väl i sin vardag och för att på sikt minska risken för komplikationer (Hörnsten, 2020). Alla når inte de personligt uppsatta målen vilket kan skapa frustration för både patienten och för professionen. Patienten kan uppleva att hen inte får tillräckligt med det stöd som behövs just då och kan uppleva att man bara ”är ett glukosvärde”. Diabetessjuksköterskan kan i sin tur känna sig frustrerad och uppleva att hon eller han misslyckas i sitt arbete. Under åren har olika pedagogiska och mer personcentrerade modeller vuxit fram med syfte att ett välutbildat diabetesteam med personcentrerat förhållningssätt samarbetar med en välinformerad och kapabel (empowered) patient (Funnell, 2012). Det har varit en resa både för patienten och diabetesprofessionen att arbeta på ett annat sätt än att informera och övertala patienten att följa vissa rekommendationer med ett förutbestämt faktainnehåll i en specifik ordningsföljd, till att möta patienten där hen är och hjälpa hen att använda sin inneboende förmåga och själv ta kontroll över sin diabetes.
Personliga reflektioner
När jag läste första kursen till diabetessjuksköterska 1996 tänkte jag att det skulle kunna ge mig olika valmöjligheter, möjligheter att arbeta i primärvård, kommunal hälso- och sjukvård eller på sjukhus eller i olika delar av landet om jag skulle flytta. När jag var klar med kursen fick jag möjligheten att vara med i ett förbättringsprojekt på Endokrinologiska kliniken avseende klinikens Diabetes dagvårdsavdelning där det bedrevs gruppundervisning fem dagar i veckan. Vår chef, professor Leif Groop, ville göra dagvården mer personcentrerad. Då väcktes mitt intresse för både patientens lärande och även för professionens lärande samt diabetessjuksköterskans roll. Jag har aldrig ångrat mitt val. Det har under åren varit många patientmöten, kollegiala möten, möten med blivande diabetessjuksköterskor på Universitet och Högskola, mycket arbete och många roliga stunder och nu inte minst i den viktiga rollen som diabetessamordnare inom Region Skåne.
Sammanfattning
Denna text behandlar framväxten av professionen som diabetessjuksköterska och dess betydelse inom diabetesvården. På 1970-talet saknades specifik utbildning för diabetessjuksköterskor, men det fanns sjuksköterskor som arbetade på sjukhus och benämndes instruktionssjuksköterskor. På 1980-talet bildades Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) vilket ledde till en ökad professionalisering av yrket.
Under åren har utbildningen och kompetensen hos diabetessjuksköterskor utvecklats och idag finns möjlighet till högre utbildningar på högskolor och universitet inom diabetesvård. Diabetessjuksköterskan har en central roll i teamet och ansvarar för att stödja och utbilda personer med diabetes i egenvård samt att utföra medicinska bedömningar och behandlingar. Forskningen inom diabetesvården har också expanderat och diabetessjuksköterskor bidrar med omvårdnadsforskning och förbättringar av vården. Patientperspektivet har också betonats. Sammantaget har professionen som diabetessjuksköterska utvecklats och spelar en avgörande roll i diabetesvården genom att främja hälsa samt att utbilda och stödja patienter med diabetes.
Referenser
Funnell, M (2012) Professions- respektive patientcentrerade utbildningsmodeller. I Wikblad, K (red.). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Gudbjörnsdottir, S (2020) Diabetesvårdens kvalitetsarbete. I Landin-Olsson, M (red.). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Jansson, S (2020) Diabetes i primär- och kommunvård. I Landin-Olsson, M (red.). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Hörnsten, Å (2020) Egenvård och egenvårdsstöd – möjligheter och hinder i olika faser av sjukdomen. I Landin-Olsson, M (red.). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, A (2020) Diabetesteam – en förutsättning för god kvalitet i diabetesvården. I Landin-Olsson, M (red.). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetesregistret (ndr.nu) https://www.ndr.nu/#/2023-02-15
Nilsson, P (2020) Diabetes i Historien. I Landin-Olsson, M (red.). Diabetes. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2018) Nationella Riktlinjer för diabetesvård – Stöd för styrning och ledning. SBN 978-91-7555-476-1 Artikelnummer 2018-10-25 Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2018
Svenska Diabetesförbundet Vår historia (diabetes.se)https://www.diabetes.se/om-oss/organisation/historia/2023-03-15
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) Jubileumsskrift 1983 – 2013. SFSD Jub_skrift 2013_sidvis.pdf (swenurse.se)2023-03-17
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor inom diabetesvård Kompetensbeskrivning sjuksköterska inom diabetesvård.pdf (swenurse.se)2023-02-15
Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) Personcentrerad vård (2010) Personcentrerad vård.pdf (swenurse.se)2023-02-16
Sörman, E (2012) Diabetessjuksköterskan. I Wikblad, K (red.). Omvårdnad vid diabetes. Lund: Studentlitteratur.
SFSD styrelse 2023
Kaija Seijboldt, Nouha Saleh Stattin, Cathia Boquist, Janeth Leksell, Agneta Lindberg, Lena Insulander, Marianne Lundberg, Gudrun Andersson, Sheyda Sofizadeh.
Publiceras med tillstånd av författaren
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
