Ökningen av obesitas, fetma, har bromsat in i många höginkomstländer. Samtidigt fortsätter utvecklingen uppåt i flera låginkomstländer.
Det visar en internationell studie av globala trender sedan 1980-talet.
Forskare har studerat hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024.
Analyserna visar att ökningen av obesitas har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer.
Viktdata på 232 miljoner deltagare för att bedöma den globala dynamiken i fetma från 1980 till 2024.
Utvecklingen började stabiliseras bland skolbarn runt millennieskiftet och bland vuxna cirka tio år senare. I bland annat Frankrike, Italien och Portugal kan andelen personer med obesitas nu även vara på väg att minska.
Förbättringar bland barn och unga
Forskarna menar att det inte längre går att tala om en global ökning av obesitas, eftersom utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika länder. Samtidigt som kurvorna planat ut i västländer ökar obesitas i många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien och Latinamerika samt på öar i Stilla havet och Karibien.
Skillnaderna kopplas bland annat till tillgång på hälsosam mat, men även matpriser spelar roll. Forskarna är samtidigt tveksamma till om viktläkemedel hittills haft någon inverkan på befolkningsnivå.
Enligt studien sågs förbättringar i höginkomstländer först bland barn och unga. Danmark var det land där den tidigaste dokumenterade avmattningen bland barn och unga sågs, omkring 1990. Därefter följde flera andra europeiska länder, däribland Island, Schweiz, Belgien och Tyskland under 1990-talet.
Fortsatt vanligt med fetma
Vid mitten av 2000-talet började andelen skolbarn och ungdomar med obesitas att stabiliseras, och i vissa fall minska, i de flesta höginkomstländer. Undantag i analysen var barn i Australien, Finland och Sverige.
– Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Hon lyfter fram svårigheter att få fram heltäckande nationella data. Även om yngre barn i Sverige mäts och vägs av elevhälsan är det inte alltid uppgifterna görs tillgängliga.
– Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet, säger Annika Rosengren.
Studien har letts från Imperial College London. Bland medförfattarna finns forskare vid Göteborgs universitet.
Vetenskaplig artikel:
Obesity rise plateaus in developed nations and accelerates in developing nations, Nature.
Press release www.forskning.se
Nyhetsinfo
Läs hela artikeln pdf open source, högst läsbar, många fördjupande sidor
Fetma stiger platåer i utvecklade länder och accelererar i utvecklingsländer
NCD Riskfaktorsamarbete (NCD-RisC)
Naturen volume Kategori: 653, pages 510–518 (2026 (olika betydelse) Citera den här artikeln
https://www.nature.com/articles/s41586-026-10383-0
Global rapportering av fetma är vanligtvis baserad på jämförelser under flera decennier 1 och saknar en granulär och systematisk analys av dess dynamik.
Vi använde 4.050 befolkningsbaserade studier med uppmätta längd- och viktdata på 232 miljoner deltagare för att bedöma den globala dynamiken i fetma från 1980 till 2024.
Ökningen av fetma minskade hos barn och ungdomar i skolåldern under hela 1990-talet i många höginkomstländer, och därefter platåerades i de flesta vid åldersstandardiserade prevalenser som spänner över 20 procentenheter, från 3–4 procent för flickor i Japan, Danmark och Frankrike till 23 procent för pojkar i USA.
Det fanns indikationer på en liten minskning av fetma hos barn och ungdomar i vissa höginkomstländer i väst (till exempel Italien, Portugal och Frankrike) sedan 2000s. Liknande trender sågs i vissa länder i Central- och Östeuropa. Hos vuxna saktade ökningen av fetma i höginkomstländer i väst i ett decennium efter barn, följt av en platå eller möjligen en liten omkastning av ökningen i vissa länder (till exempel Spanien). I de flesta låginkomst- och medelinkomstländer har den årliga absoluta förändringen i prevalensen varit stabil eller ökad över tiden, även om prevalensen har överträffat höginkomstländernas.
Dessa mycket varierade dynamik tyder på att de sociala, ekonomiska och tekniska trenderna som påverkar tillgängligheten, överkomliga priser och användning av olika livsmedel kan ha bidragit till att kontrollera ökningen av fetma i höginkomstländer, men kräver politiska insatser i låginkomst- och medelinkomstländer.
www red DiabetologNytt