Förhöjda blodsockervärden innebär en risk för komplikationer hos gravida kvinnor och deras barn. I dag är gränserna för behandling av graviditetsdiabetes olika både inom och mellan landsting. För att öka jämlikheten rekommenderar Socialstyrelsen nationella gränsvärden för när åtgärder bör sättas in.
Förhöjda blodsockernivåer under graviditet medför ökad risk för negativa hälsoeffekter för både kvinnan och barnet. Exempelvis ökar risken för kejsarsnitt, havandeskapsförgiftning, högt blodtryck under graviditeten och att barnet i förlossningens slutskede fastnar med axlarna och får svårt att komma ut, så kallad skulderdystoci. Många av komplikationerna är en följd av att barnet ökat för mycket i vikt under fosterstadiet.
Rekommendation om gränsvärden för graviditetsdiabetes
Socialstyrelsen rekommenderar nu att hälso- och sjukvården från nedanstående gränsvärden erbjuder en gravid kvinna åtgärder för att kontrollera eller sänka hennes blodsockervärden. Målet är att minska risken för negativa hälsoutfall för både kvinna och barnet.
Rekommendationerna gäller från följande nivåer och vid venös provtagning:
- fastande ≥ 5,1 mmol/l,
- 1 timme efter 75 g glukosbelastning ≥ 10,0 mmol/l och
- 2 timmar efter 75 g glukosbelastning ≥ 8,5 mmol/l.
Mödrahälsovården i Sverige använder i stor utsträckning kapillär provtagning, medan de rekommenderade gränsvärdena baseras på venös provtagning och analys i plasma. Socialstyrelsen har undersökt möjligheten att även ange gränsvärden för kapillär provtagning, men har på grund av den stora osäkerheten för omräknade värden avstått från att göra det. För att få säkra värden krävs att prover tas venöst.
Praxis varierar
Vilka gränsvärden som används varierar i dag över landet och även internationellt. WHO publicerade 2013 en ny rekommendation om diagnostik av graviditetsdiabetes och Socialstyrelsens rekommendation följer WHO:s gränsvärden. Förhoppningen är att rekommendationen leder till att samma gränsvärden för graviditetsdiabetes börjar användas i hela Sverige, och att den därmed kan bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik mödrahälsovård.
Rekommendationen följs dock ännu inte någonstans i landet. Hinder för införandet är oro för ökade kostnader och osäkerhet om nyttan. Vården vill veta vad de nya gränsvärdena får för konsekvenser innan man ändrar praxis.
Studie om gränsvärden kan visa vägen
För att ge klarhet i vad de nya gränsvärdena får för konsekvenser kommer en studie att genomföras. Studien kommer att pågå under cirka ett år med start den 1 oktober 2016.
Olika landsting kommer att införa de nya gränsvärdena på ett ordnat sätt, så att man kan jämföra hur förändringen påverkar både kostnader och effekter på mammornas och barnens hälsa.
Data kommer att samlas i Graviditetsregistret och mammorna och barnen kommer även att följas upp via hälsodataregister.
Avgränsningar för rekommendationen
Socialstyrelsen avstår från att ge rekommendationer om hur screening och diagnostik utformas och genomförs i verksamheterna. En annan viktig avgränsning är att frågeställningarna enbart gäller kvinnor utan tidigare känd diabetes.
Rekommendationer om stöd och behandling vid graviditetsdiabetes (och annan diabetes under graviditet) och för uppföljning av kvinnor som har haft graviditetsdiabetes finns i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.
