Göran Hägglund, socialminister, inledningsanförande

1 miljon har diabetes eller förstadier till diabetes i Sverige

Folkhälsoundersökning nyligen har påvisat en minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar, rökning har minskat men högre siffror hos kvinnor och yngre kvinnor, men fetma har blivit vanligare, vikten ökar hos både män och kvinnor.  Matvanorna är bättre men ej tillräckligt bra. En del rör sig andra ej. Stora skillnader mellan olika områden i Sverige och inom befolkningen. Här finns myckket att göra. En tredjedel rör sig för lite med risk för hälsan. Fritid har vi men med mindre fysisk rörelse. En sak är att veta om och en annan sak är att göra en förändring, praktisera. Regeringen vill göra det lättare att nå hälsosamma mål.

Regeringen har fört fram till riksdag om att tillföra nya perspektiv på hälsofrämjandet. Viktigt med tidig start i barndomen. Valet av förälder går ej att påverka. En föräldrar är mer medvetna – andra mindre. MVC, BVC och elevvård har här stor betydelse. Vi måste tänka på barnen. Vården har stort förtoendekapital. Vårdcentral och elevvård är ett strategiskt möte.

Nationella riktlinjer för förebyggande åtgärder från Socialstyrelsen är ett viktigt dokument. Här diskuteras bland annat alkohol, kost och fysisk aktivitet. Här erbjuds enkla råd. Socialstyrelsen ska också sprida information och ge hjälpa till metodutveckling. En sak är att ha. En sak att implementera. Vi måste minska delay i förbättrad hälsa. Varje dag utan åtgärd är en förlorad dag. Varje år är ett förlorat år.

Personligt hälsokonto ska utvecklas och byggas på regeringens initiativ. Borta är att vara föremål för insatser. Delaktighet är det viktiga. Hälsokontot är tanken att individen ska kunna få personlig råd kring hälsa och vård via www. Ger en möjlighet till bättre hälsa. Indivden bestämmer själv vad som ska visas. Kanske för att samtala med sina barn om sin hälsa. Tillgång ska finnas till sin egen läkemedelslista. Vaccinationskort ska finnas – vi har alla varit med om hur lätt det är att glömma sina gjorda vaccination. Dessutom ofta svårt att hitta sitt vaccinationskort. Individen ska kunna föra en egen hälsodagbok – bra vid diabetes.

Regeringen vill främja fysisk aktivitet och goda matvanor – och satsar 1.7 milj till idrottsrörelsen. Denna spelar en mycket viktig roll. Samhällsplanering via Boverket för fysisk aktivitet med grönområden driver regeringen liksom säkra cykelbanor. Rgeringen söder friska arbetsplatser med skatte avdragsrätt. Skolan är en viktig arena. Fysisk akivitet och skolans måltider diskuteras i nya lagen, näringsriktig mat i skolan diskuteras. Hemkunskapsundervisningen i skolan är viktig. Regeringen vill inrätta ett nationellt forum för hälsa. Livsmedelsindustrin med forskning och utveckling bjuds in.

Utvecklingsstrategi för kroniska sjukdomar är viktigt. Det krävs bättre vård för dessa. Sjukvården är bra vid akuta sjukdomar eller akuta skador. Individer med kroniska sjukdomar är stamkunder i vården – vi ska bättre behandla våra stamkunder framöver. Bättre vägar för vård för dessa måste utvecklas. Det ör viktigt att stärka patientens förutsättningar att kunna leva ett bra liv. Tillgänglighet till kunskap är viktigt. E- och IT-jänster måste utvecklas för indivder med kroniska sjukdomard – och hälsokontot kommer in här.

Kvalitetsregister och nationella riktlinjer är viktiga i vården. Det fnns skillnader mellan olika landsting och vårdenheter. Det behövs mer transparens och mer kunskapsstyrning. Öppna jämförelser från Socialstyrelsen visar varje år hur olika sjukhus bedriver vård. Vilka som lyckas bäst. Vad kan vi lära?  Alla goda krafter ska samverka. Vi får inte finna oss i den situation som vi har idag. Om man går vilse en längre tid, ja då känner man sig hemma. Ojämlik vård är jätteviktigt att komma åt.

Vid diskussion betonades att regering gör det regering gör. Landsting gör sitt. Det regeringen kan göra är att få landstingen att dra åt visst håll. Regering ska stödja landsting.

 

Claes-Göran Östenson, professor vid Karolinska
En global epidemi – diabetes i världen, Europa och Sverige. Vem riskerar att få diabetes?

Vi har en epidemisk ökning av typ 2 diabetes i världen. Kommer tala om typ 2 diabetes, 183 milj är odiagnosticerade. De flesta är i åldern 40-59 år. Totalt 78 000 barn får typ 1 diabetes varje år i världen. 14,6 miljoner patienter dör i diabetes varje år. Prevalens av typ 2 diabetes är i Kiribati 26.3 proc Nauru 20.7 proc. Förenade arabemeritet avsätter 30 proc av hälsobudget till diabetes. Alla ska här få insulinpump.

Kina har 90 miljoner individer med diabetes. USA har 23.7 milj. I Afrika öka typ 2 diabetes mest i världen med på 10 år nu enfördubbling. Europa 30 proc ökning av diabetes. 2011-2030 kommer antalet individer med diabetes öka från 366 till 552 miljoner. Prediabetes ökar från 280 miljoner till 400 prediabetes. 2030 har 1 miljard diabetes. 7 proc i Sverige har prediabetes.

T2 utgör 80-85 proc T1 diabetes är 10-15 procent och övriga diabetesformer är 5 proc. Typ 1 är enkel att förstå men ej enkel att behandla. Typ 2 diabetespatienter har högt blsr på morgonen trots ett stängt kylskåp pga insulinresistens.

Genetisk forskning och stamcellsforskning ger mest forskningspengar just nu. T2DM är orsakad av mer än 40 olika gener. Diabetesscreening är komplext. Epigenetik är ett nytt viktigt ämne – hur påverkar röknning denna gen för T2DM, hur påverkar fysisk aktivitet etc. Framöver kanske vi får skräddarsydd livsstil utifrån den personliga defekten i genetik. En viss individ kanske har större nytta av motion för sind iabetes jämfört med någon annan.

Stockholm
96 614 hade 31/12 2011 diabetes. Kvinnor utgör 44,3% och män 56,7% dvs betydligt vanligare hos män. Uppemot 50 000 har typ 2 utan att veta. 200 000 har prediabetes i Stockholm

Diabetesvården har blivit bättre och ger i Sverige fler patienter med typ 2 ett längre liv med mindre komplikationer. Förekomsten av diabetes uppdelat på befolkningsområden i Stockholm visar stora skillnader. 1,5% prevalens i  Gamla Stan, medan Rinkeby har 10 proc har typ 2 – sociala effekter med många invandrare från Asien.

11 proc av Sthlms hälso- och sjukvårdsbudget går till diabetesvård i en befolkning med 2 miljoner invånare, eller 4.6 milarder SEK i Sthlm till diabetesvård. 2.4 miljarder SEK går till sjukhusvård, och öppenvårdsdiabetes kostar 1,8 miljarder SEK.  180 miljoner SEK går till läkemedel eller 4% av budgeten, dvs en mycket liten del av totala kostnaden för diabetes. Och diabeteshjälpmedel kostar bara 80 msek dvs 2%, en otroligt låg kostnad.

Vi kan minska komplikationer genom bland annat bra BT, blodsocker och blodfetter etc. 50 procent har komplikationer vid typ 2 diabetes vid upptäckten. Sthlms diabetespreventiva (SDDP) program skedde med OGTT i i 5 kommuner hos individer utan diabetes men 500 hade diabetes eller förstadier vid undersökning. 10 proc män o kv 5 proc diabetes eller förstadier vid uppföljningen efter drygt 10 år. Följande faktorer förutspår utveckling av prediabetes och/eller diabetes efter 8-10 år; Diabetes i familjen (spec. hos män) Högt BMI Tobakskonsumtion (cigaretter, snus) Fysisk inaktivitet. Risk för prediabetes/diabetes efter 10 år hos män av psykologisk ”distress”, t ex frekventa besvär av sömnsvårigheter, apati, oro, depression och trötthet och hos kvinnor av arbetsstress (spec låg kontroll över arbetssituationen) och skiftarbete

Hur hitta dessa individer? Screening vid hög risk är prio 1 i NR SoS. Följande faktorer kan minska diabetesrisken: Minskning av övervikt/fetma, Fysisk aktivitet, Kaffekonsumtion, Rikt socialt nätverk och sociala aktiviteter, Hög känsla av sammanhang (förmåga att hantera stress) och Vissa personlighetsdrag, bl a låg grad av antagonism.

Rökning ökar risken för T2DM lika mycket som snus, dvs lika farligt för diabetesutveckling. Hos män är psykologisk distress mest diabetogent. Kvinnor har större risk för diabetes vid arbetsstress, speciellt vid låg kontroll över arbetet och vid skiftesarbete. Kaffe 4 per dag ger halverad risk för T2DM jfrt m 2 koppar per dag. Kaffe är bra.

 

Nationella Diabetes Registret NDR Soffia Gudbjörnsdotter

Soffia var måste vi sätta in åtgärder?

NDR är ett Möjlighetsregistret – ett verktyg f vården för bättre vård.

NDR utveckling sedan 1996 Internetbaserat, Mer än 1200 enheter online 2012, Verktyg i förbättringsarbetet, Nationella riktlinjer Kvalitetskontroll – benchmarking, Årliga registreringar, Registrering online, Datatransfer online och  Interaktiv statistikrapport online. 85 proc i Ndr. Uppsala Halland Gotland har bara med 40 proc. Trender t2 syst BT flerochfler färre stroke längre livslängd. Statinet drygt hälften. Hälften av de som får når beh mål lipider. Stor spridning 200 vc. Statin 85-20 proc m alternativa läkare o info om att de ej följer. Diab är postkod lotteri. Gäller England och Sverige. Barn 54-66 under 52. Insulinpump 10 proc Örebro Skåne 25 proc. HbA1c är liksom BMI negativ trend. Hälften av typ 1 50 proc o typ 2 80 proc. Negativ trend. Yngre negativ trend rökning. Fysisk akt neg trend. 30-60 år typ 2 25 proc röker, 50% feta, 25 proc fys inaktiva. Förbättringsmöjligheter finns.

Nya Ndr ska täcka in patient-rapporterad life outcome PROM . Patienter med typ 1 diabetes lägger enligt en studie ner 5 000 tim per år – och diabetesvården står högst för några tim per år, resten sköter patienten själv genom egenvård.  Enkät om PROM. NDR skapar förutsättningar för rätta val. Har eget ansvar som konsument. 

Svante Norgren, ordf Barbdiabetesföreningen BLF
De flesta föräldrar t barn m typ 1 har diab. Flickor har mer typ 1 diabetes än pojkar. Spädbarn m diab m neonatal diab är ärftlig och kan gå över efter en tid. Kräver 1 enh per dag jfrt m gravid kvinna som kan kräva 1000 enh. 2 nya barn per dag får typ 1 per dag.

Viktigt med delaktighet. Paienten är den minst minst nyttjade resursen. Diabetesvården behöver resurser för hjälpmedel, insulinpump poch sensorer – och att dessa finns tillängliga för patienter med diabetes. Resurser för teambesök måste det finnas pengar för. Viktigt med en bra allians pat skola och föräldrar. Viktigt att det utvecklas  teknik med olika utseende hjälpmedel och speciellt att intresse finns för ny teknik från nationella myndigheter.

Mona Landin-Olsson ordf Svensk Förening för Diabetologi  SFD
18 åriga ungdomar kommer till vuxendiabetiologin. 10 proc av typ 2 diabetespatienter sköts av sjukhuskmott pga komplicerande diabetes, resten är typ 1 diabetes. 53 proc av kostnader för diabetesvård  ligger i sjkukhusvård. Snäva marginaler vid insulinbeh. Ögonbeh är viktig. Knappt 5 proc av hela budget är läkemedel. 80 proc av inlagda patienter med diabetes är pga fotsår. HIA har hjärtinfarktpatienter med 25 proc har diabetes,  25%  upptäcks ha diabetes och 25 proc har prediabetes. Hälften av patienter med njursvikt har diabetes.

Insulinpumpar och CGM TLV – det är ett ”segt” ämne. Tlv godkänner ej nya omnipod. GLP1 analoger och DPP4-hämmare utgör bara 5 proc i kostnader av all oral diabetesbehandling. Vi vill ha bästa läkemedel. Vill ha nationell Tlv och ej landsting som tar olika beslut med då ojämlik diabetsvård. Europa har en 20 proc ökning av T2, ej motsvarande siffror i Sverige, men här har vi på barn-unGdomar under 18 år en fördubbling av typ 1 20 år.

 

Britt-Marie Carlsson ordf SFSD
Aftonbladet debattartikel idag FRÅN NATIONELLA DIABETES TEAMET NDT, ORDF F RESP DIABETESFÖRENING. ”Sverige behöver en diabetesstrategi. Låt inte folkhälsopolitiken bli ett luftslott, Hägglund”

https://dagensdiabetes.se/index.php?option=com_content&view=article&id=716:sverige-behoever-en-diabetesstrategi-debattartikel-14-nov-nationella-diabetes-teamet-ndt&catid=30:pressreleaser&Itemid=54

Tidig upptäckt och screening är viktig. Ser ögonförändringar ibland faktiskt redan vid debut av diabetes – och så är det fortfarande. Screena är ett nationellt uppdrag för riskgrupper. Finska modellen med anamnestisk risk för typ 2 diabetes är bra – och vid hög riskscore blodsocker.

Fredrik Löndahl, ordförande Svenska Diabetsförbundet, patientorganisationen

T1 går ej att förebygga. Vid T2 finns även genetik förutom livsstil. Mkt kan vi göra. Vi har ett ansvar som individ. 

Ett ansvar har också stat och landsting etc. Kunskapen måste spridas. Sv diab förb har helt nytt kunskapsmaterial. Tfn-unders visar att 90 proc är ej oroliga att få diab. Individen har ett stort ansvar liksom samhället. Ju fortare T2 till beh ju mindre kompl. Resurser kan då anv till annat. Staten ska hålla i taktpinnen och styra. Fysisk aktivitet tidigt i skolan är viktigt. Friskvård 1 Tim per dag. Bra oxå f arb givare. Mat som är billig mindre bra.

Rätt beh vid diab ger bra liv. Sverige har gått kräftgång. Lika vård i landet. Viktigt m central nivå f hj medel. Upph är priset viktigast med då risk för lägre kvalitet m besvär m kanyler som gör ont och blöder. Landsting ska följa godk läkemedel

 

Toan Hillson National clinical direktor for diabetes Dpt of Health

Up to 10 percent general 7.4 to 2030 9,5. 120 000 diab children. More increase than other diseases in UK. Public domain data for diabetes. Www.diabetes.nhs.uk supporting diabetes UK.

Quality standard in UK for diabetes. NICE quality standard for children is to come. National diabetes survey is now on 2 million and automatic from GP for BP, lipids etc. on line process for GP is coming. It depends on patient. 92 percent have HbA1c last year. Lab urin alb uri just 49 per cent. All will increase. Looking at the outcome and part of income for GP is from quality, get payment for good diab care. Enormous variation in data especially for foot amputation. Now a foot care network to get better results.

Eye photo 81 per cent but 99.9 invited. Mortality from diabetes 20 percent variation in counties – huge differences and mortality is very much preventable. Diabetics in Uk 28 percent of all bed days. National Health Checks for heart and kidney dis, and diab 40-74 year every 5 year. It is cist effective  Everyone gets life style advices. Find each year 20 000 new diabetics per year. 3 500 pound per QALY gained.
This was the wake up call I needed, one patient said. In one county going from house to house 1 of 4 in working age was found – common in Burmingham. There is a high ethnic diversity. The word Diabetes is the Mandate for health organisation nowadays in UK.

 

Nationellt vårdprogramråd för diabetes. Bättre kunskapsstyrning – vad kan det nya rådet programtådet uträtta?
Tony Holm, Sofie Björk, Christian Berne

Syftet med kunskapsstyrning är att i ökad utsträckning åstadkomma en evidensbaserad praktik och att kvalitetssäkrad kunskap sprids och används inom verksameten (Socialstyrelsen och SKL 2009). Om kunskpasstyrning ska få genomslag måste den lyftas till politisk och administratriv nivå hos huvudmännen. De visade att det finns betyande skillnader i praxis inom olika regioner, exemplet var diabetesfotamputation som skiljer sig mycket, från 195 til 433 per 100.000 patienter under en period av 2007-2010 och äldre än 40 år.

Det finns variationer i vårdens kvalitet som beror på olika kunskap, kunskapsunderlag och olika tillämpning av ny kunskap. Programidén kommer och är inspirerad från Intermountain HealthCare, Utah, USA.

Piloprojektet utformas för att förbättra vården för patienter med diabetes, pilotprojekt för att tydliggöra styrkor och svagheter i strukturerna för utveckling och kunskapsstyrning inom ett område. Valet att pröva diabetes som pilot baseras på att diabetesvården har lång tradition av att arbeta med kvalitetsutveckling med ett välutvecklat kvalitetsregister (NDR) med hög täckningsgrad samt nationella riktlinjer.

Programrådets huvudsakliga uppgifter; Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis, Identifiera oönskade variationer och behov av nya/reviderade kunskapsunderlag, Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd.

Nationellt programråd – Syftet med programrådet är att samverka nationellt för en mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård över hela landet. Programrådet kommer att titta på gemensamma förbättringsområden utifrån bland annat Öppna jämförelser och Nationell utvärdering av diabetesvården 2011 och föreslå implementeringsåtgärder som ligger i linje med de nationella riktlinjerna för diabetesvården. HbA1c över 73 är ofta unga individer, barn under 18 år 13%. Inom primärvård är det en spridning från 6.1% till 11.4% och inom vuxendiab vård på sjukhus från 134,8% till 31,8%. Socialstyrelsen; Minska andelen personer med diabetes som har ett HbA1c-värde >73 mmol/mol
Dessa personer kan behöva resurser i form av tätare besök hos diabetessjuksköterskor och läkare. Långa intervall mellan besöken kan vara förödande för möjlighet att få bättre glukoskontroll. Övriga påpekanden vid diabetes utvärdering 2011, minska Amputationerovanfotled, öka Screening för albuminutsöndring i urinen, öka Fysisk aktivitet regelbundet och minst tre gånger per vecka, öka anatlet  Icke-rökare

Prioriterade förbättringsområden – behandlingsstrategi HbA1c . De tre mest prioriterade och angelägna områdena utifrån diabetesutvärderingen 2011:                  1) Behandlingsstrategi för patienter med HbA1c >73 mmol/mol – Motivering:Omfattandepatientgruppsomliggerhögti HbA1c och som har hög risk för komplikationer.

2) Vårdprogram för diabetesvård – kommunenkät. Bara en dryg tredjedel av kommunerna och stadsdelarna har vårdprogram för diabetesvård.

3) Gruppbaserade utbildningsprogram som ges av personal med ämneskompetens och pedagogisk kompetens. Gruppbaserade utbildningsprogram – 68 % av diabetesmottagningarna på sjukhus (typ1-diabetes) – 42 % av diabetesmottagningarna på sjukhus (typ 2-diabetes) – 20 % av primärvårdsenheterna. Prioriterade förbättringsområden – Nationellt grupputbildningsmaterial
Grupputbildningsmaterial (Västra Götaland) Gott exempel som kan bearbetas för nationell användning. Motivering: För ökad följsamhet till nationella riktlinjer (har god effekt och låg andel följer rekommendationen i primärvården).

Kommande prioriteringar från Nationella Programrådet för Diabetes; Övergång barn-vuxen vid typ 1 diabetes, Fotproblem vid diabetes–multidisciplinärt omhändertagandet – fotterapeuter – årlig fotundersökning, Rapportering och användning lokalt av NDR – Omsätta Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015. Nationella vårdprogram – ny modell; NationellariktlinjerutarbetasavSocialstyrelsen – SKL (nationella vårdprogram). Nationellt vårdprogram utarbetas och används vid medicinkliniker, i primärvård, i kommunernas hemsjukvård och särskilda boenden.

I fortsättningen inet behov av lokala eller regionala diabetsvårdprogram.

Sammanfattningsvis togs upp mot slutet; Nationella programrådet för diabetes – handlingsprogram; Utveckla Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård till praktisk sjukvård. Fånga upp nya områden som inte täcks av Nationella riktlinjer (processer, struktur). Samverka och sprida goda förebilder som bearbetas för nationell spridning. Finna nya vägar för att snabbt svara på utvärderingar av vården (NDRs rapporter, Öppna jämförelser, Socialstyrelsens utvärderingar av nationella riktlinjer), Viktigt med långsiktigt stöd för ett Nationellt programråd för diabetes (staten, SKL, huvudmännen, patientorganisationen och professionen)

Lars Rydén, prof Karolinska

 

Europeiska kardiologföreningen kommer med nya riktlinjer i sept 2013. Klass 1 är rekommendationer som ska genomföras och sedan till klass 4 som är en lägre rekommendation. Level A högsta kvalitet för studier, är resultat från metaanalyser och randomiserade kontrollerade studier. Level C är lägst och här ligger de flesta tyvärr.

Patienter med diabetes förtjänar större uppmärksamhet. 80 proc av kranskärlsopererade har diabetes. I Asien har vi mer stroke medan Europa har mer hjärtinfarkt vid diabetes. Hjärtkärlsjukvården tar 60 procent av vårdtillfällen. Kvinnor förtjänar större uppmärksamhet då det gäller diabetes och risk för hjärtkärlsjukdom. Kvinnor är ej i sig skyddade på grund av sitt kön vid diabetes. .

Prognosen fortsatt sämre för patienter med diabetes, även om risken har minskat – fortsatt 30 procent skillnad. 2007 kom europeiska riktlinjerna för både diabetes- och kardiologprofession. Behövs mycket mer studier vetenskapligt. Hela tiden händer mycket.

Vid OGTT hittar betydligt fler med diabetes än via fasteglukos vid undersökning i Västerås, ett globalt fynd och reproducerat även i Kina.  Endast 29 proc är helt normala i glukosbelastning på en hjärtinfarktavdelning
Livsstilsråd ska vara strukturerade.

De tio viktigaste rekommendationerna
Att screena alla patienter med hjärt-kärlsjukdom för diabetes och nedsatt glukostolerans med hjälp av OGTT
Att låta strukturerad livsstilsrådgivning vara en hörnsten för att förebygga diabetes och hjärt-kärlsjukdom
Att sträva efter att nå (alla) rekommenderade behandlingsmål
Att erbjuda patienter med diabetes och akut kranskärlssjukdom riktlinjebaserad behandling och tidig kranskärlsröntgen och v.b. kranskärlsingrepp
Att etablera en strikt, vid behov insulinbaserad, glukoskontroll hos patienter med akut kranskärlssjukdom
Att föredra bypass operation framför kateterburna ingrepp vid komplex kranskärlssjukdom
Att använda läkemedelsstent vid kateterburen kranskärlsvidgning
Att regelbundet söka efter retinopati, autonom dysfunktion, (mikro-) albuminuria, arytmi, hjärtsvikt och perifer kärlsjukdom (Doppler-Index)
Att erbjuda en målstyrd, multifaktoriell behandling av livsstil, blodsocker, blodtryck, blodfetter och blodproppsbenägenhet
Att etablera en strukturerad samverkan mellan kardiolog och diabetolog

Diabetes är inte bara diabetes. Lägg mer hjärta i behandlingen.

 

Eva Melin doktorand, specialist allm medicin och pediatrik, Växjö

Depression dubbelt så vanligt vid diabetes, mer hos kvinnor. Ger sämre metabol kontroll med mer komplikationer; Metabolisk kontroll sämre,  Diabeteskomplikationer ökad risk, Högre Dödlighet och Högre vårdkostnader. Depression är associerat med rökning och alkohol. Bulimi och anorexi är också vanligt med depression.

Bulimi och anorexi; Vanligt med depression, Dubbelt så vanligt bland tonårstjejer med diabetes än bland tonårstjejer utan diabetes och Kan medvetet ge för lite insulin för viktens skull.

Alexitymi; Svårigheter att identifiera och särskilja känslor och kroppsliga sensationer, Svårigheter att beskriva känslor i ord.
och Låg förmåga till introspektions och reflektion. Handlingsinriktat beteende. Bristande fantasi.

Alexitymi med få inga ord för känslor. Svårigheter Stt beskriva känslor i ord. Pat har låg förmåga till introspektion eller reflektion och bristande fantasi Riskfaktorer är ångest depr diab, stressrelaterade och fetma. Relation för Hba1c över 70 är depr odds ratio 3.8 rökn 3.

 

Dagen avslutades med en paneldebatt med politiker och beslutsfattare. Här diskuterades bland annat behovet av intensifierade primärpreventiva åtgärder i samhället för att minska typ 2 diabetes, en ”ödesfråga”. NDR var intresserade av att samverka med regeringens och Göran Hägglunds nya www folkhälsoportal. Pengar för kömiljarder bör 2013 överföras till hälsomiljard, där patienter med livslång åkomma som diabetes bör prioriters och på så sätt slippa undanträngningseffekter för denna patientgrupp. Prof Kerstin Brismar, Sthlm, vill ha bättre resultat i diabetesvården, vi uppnår ej behandlingsmålen – vad vi behöver är mer resurser ekonomiskt till diabetesvården, kunna ge möjligheter till tätare patientbesök, patienter med diabetes ska kunna ha tillgång till en kontaktperson, grupputbildning tar tid men måste komma igång än mer, tillgång till psykolog ska finnas på diab mott på sjukhus, finns på mpnbga vårdcentraler redan, och extra ersättning ska utbetalas vid nyupptäckt diabetes med tanke på mer tid och mer personalresurser – för en ännu bättre diabetesvård 2013.

Flera framförde synpunkter om att patientrepresentant bör finnas mer i Nationellt programråd för diabetes – för att få in än mer patientperspektiv de olika aktiviteter som nu planeras.

Flera framförde att patienter med diabetes ska få ha minst 1 läkar- och minst ett diab sköt besök per år – en ”kronikergaranti” ska införas 2013, ville någon.

Tandvårdspersonal är en outnyttjad resurs för att upptäcka tidigt fetma, överbikt och kunna ge möjlighet att screena för diabetes.

Samarbetet med läkemedelsindustrin har försvårats – och förutsättning för bättre diabetesvård är forskning och utvecklas.

SFSD vill att diabetessköterskan ska få specialistsköterskekompetens för bättre status. 

På många landsting ingår läkemedel och hjälpmedel i vårdenhetens budget. Några ville att dessa ska vara en fri nyttighet för vårdcentral och diabetesmottagning och ej belasta budgeten – detta ger möjlighet att nå behandlingsmålen ännu bättre.

Center of excellence för diabetes, och i Stockholm kraftsamling kring ett Diabetessjukhus diskuterades och förespråkades av flera. Bättre diabetesvård och större möjligheter för forskning och utbeckling. Flera politiker stödde denna tanke.

 

En mer fullständig och helt heltäckande rapport från mötet kommer från Dagens Medicin om drygt en månad.

Se också alla presentationsbilder i pdf utan lösenord online på
http://www.dagensmedicin.se/presentationsbibliotek_varldsdiabetesdagen2012

Nyhetsinfo sammnfattningen gjord av SR
www red DiabetologNytt