Ordförandespalt
Vintern som försvann?
Hösten biter sig kvar med viss frenesi under hela 2025 och vi går mot en extra mörklagd vinter med detta osedvanligt magra snötäcke parat med ett repetitivt nästan absurt regnande. Min tidiga uppväxt i norrland (Umeå) till trots uppskattar jag ändå på sätt och vis detta scenario, men avsaknaden av ljuset är desto svårare att hantera och sedan väcks förstås frågan om naturen är helt frisk vilket absolut inte verkar vara fallet? En sak är i alla fall säker, ingenting är statiskt och diabetesområdet fryser inte inne utan är konstant glödhet i sin ständiga utveckling men utan att bidraga i någon större utsträckning till uppvärmningen i sig (de talrika ”plastmanickerna” som engångspennor till trots).
EASD 2025
En vetenskapligt ”sprudlande” världskongress i den högst anrika kulturstaden Wien som hade runt 14 000 deltagare och som med all tydlighet levde upp till sitt rykte som den ledande och allra största konferensen inom området diabetes och fetma. EASD står för European Association for the Study of Diabetes och detta var det 61: a mötet i ordningen hittills och som en slags ”rungande eko” från förra årets möte var det förstås åter igen sessioner med fokus på dessa underbara tarminkretiner med GLP-1 agonismen i spetsen som allra mest fyllde de allra största salarna. Konferenscentrum i Wien är högst funktionellt och oerhört spatiöst där det ligger placerat en liten bit från absoluta centrum vilket i sin tur uppmanar till fina och minnesvärda promenader till fots och detta dessutom i kombination med en högeffektiv och tätt trafikerad tunnelbana skapar reell harmoni. Staden är sitt magnifika kulturarv till trots inget museum utan högst levande och möter hela tiden utveckling och en intressant detalj i sammanhanget är att det numera går utmärkt att bada mitt i centrum i fina Donau (specialbassäng).
Det prestigefulla Claude Bernard – priset tilldelades mycket välförtjänt till den vältalige brittiske forskaren Andrew Hattersley från Exeter (UK). Nestorn Hattersley är professor i molekylär medicin vid University of Exeter och hans forskning kombinerar avancerad molekylär genetik med fysiologiska och kliniska aspekter där en stor del av hans arbete har varit att omsätta vetenskapliga framsteg till klinisk vård vilket han verkligen har lyckats med. Begreppet MODY-diabetes associeras förstås direkt till Hattersley och hans fantastiska forskarinsatser genom åren. Hattersley och hans forskarteam har identifierat hela 27 nya genetiska orsaker till diabetes och han fokuserar nu på diagnos och identifiering av bästa behandling av de vanligaste subtyperna vid både typ 1 och typ 2 diabetes. Hans upptäckter har redan gett skillnad i det dagliga kliniska arbetet med patienter runt omkring i hela världen. Noterar som en ”spaning” i övrigt att det som en slags bonus fanns ovanligt många skickliga och tunga presentatörer från Australien och att det dyker upp allt fler oerhört duktiga yngre kvinnor som presenterande forskare i de stora salarna, dessutom hade faktiskt inte Texas med Julio Rosenstock och Ralph DeFronzo i spetsen ett riktigt lika stort utrymme som på ADA även om de förstås fanns med på plats med en osedvanligt hög energinivå.
En av alla höjdpunkterna vid konferensen var SURPASS CVOT som analyserade kardiovaskulära effekter med dubbelagonisten och ”twinkretinen” tirzepatid (GLP-1 och GIP). Sedan presenterades spännande data kring oralt semaglutide i SOUL och analys av viktreduktion med en högre dos semaglutid (7,2mg) subkutant i STEP-UP. Tarminkretiner hamnar dessutom allt mer i fokus även sett till typ 1 diabetes och vid mötet presenterades unika data kring tirzepatid vid typ 1 diabetes och en samtidig obesitas (TIRTLE-1). Att bromsa förstörelsen av betaceller vid tidig nyupptäckt typ 1 diabetes är förstås fortsatt ett otroligt ”hett” område och vid mötet dök det upp hela tre tunga studier (MELD-ATG, Ver-A-T1D och BANDIT) som alla undersökte effekten vid nydebuterad sjukdom. Ny innovativ diabetesteknik breder ut sig med emfas i föreläsningssalarna och där fastande mitt intresse bland annat för en lätt suggestiv ”repris” från EASD 2024 i Madrid. Den prisbelönta unga forskaren från Belgien, Jolien De Meulemeester, återkom nämligen med nya unika tvåårsdata från införandet av semiautomatiska insulinpumpar i Belgien (INRANGE) som talade sitt tydliga språk kring olika fördelar med denna nya teknik vad gäller glukoskontroll, livskvalitet och minskad frånvaro från arbetet.
Camillo Golgi – priset till Mikael Rydén från Karolinska Detta eminenta pris erkänner enastående insatser inom området för histopatologi, patogenes, prevention och behandling av komplikationer vid diabetes. Mikael Rydén från Karolinska Institutet och Karolinska sjukhuset fick glädjande nog som allra första svensk någonsin denna mycket fina utmärkelse. Mikael hade i likhet med Hattersley dessutom en rent unik pristagarföreläsning som innehöll det mesta och verkligen är väl värd att minnas, ett magiskt ögonblick. Professor Rydéns forskarkarriär sträcker sig över hela 25 år där han har haft en högst ledande roll som pionjär inom forskningen kring den vita fettvävnaden och dess roll för metabol hälsa och sjukdom. Hans forskarinsats har ökat förståelsen för adipocytens biologi vilket i sin har genererat en ökad kunskap kring insulinresistens och typ 2 diabetes. Mikael har bland mycket annat visat att fettväven består av flera olika typer av fettceller och att störningar inom fettomsättningen kan leda till både utvecklingen av typ 2 diabetes och viktuppgång. Forskningen lägger i sin tur grunden för nya potentiella terapeutiska strategier inom området och fettväven har tack vare hans insatser inom fältet allt mer etablerats som ett mer centralt och ”levande organ” inom kroppen där störningar i dess funktion är viktig för många olika sjukdomar, inte bara typ 2 diabetes och obesitas utan även vid exempelvis cancer och kardiovaskulär sjukdom.
Mikael är vid sidan av dessa eminenta forskarinsatser dessutom en högst uppskattad och skicklig klinisk läkare som fortsatt har mottagning, går medicinbakjourer och rondar patienter på helger med ett stort engagemang och frenesi. Rydéns prisföreläsning hade den övergripande och synnerligen passande titeln ”Everything you want to know about adipose tissue, from cellular mechanisms to clinical complications” och kretsade bland annat kring dessa ”små men hungriga fettceller” och gjorde definitivt ingen åhörare besviken. Forskning på denna nivå är samtidigt en laginsats och Mikael hyllade på ett otroligt fint sätt särskilt viktiga samarbeten med exempelvis nestorn Peter Arner och han lyfte med emfas fram det otroligt viktiga teamet kring honom idag som inkluderar den ständige parhästen Niklas Mejhert som uppenbarligen har betytt extra mycket i sammanhanget, sedan förstås sist men inte minst ett extra stort generöst tack till hustrun vid hans sida.
Uppdatering av riktlinjer för typ 1 diabetes från EASD/ADA
EASD och ADA presenterade gemensamma och helt unika riktlinjer för typ 1 diabetes för allra första gången år 2021 och nu var det så dags för en uppdatering. en ny preliminär version med bland annat revideringar av diagnostiska kriterier och uppdatering av rekommendationer för diabetesteknologi. Som ren bonus serveras dessutom tre helt nya avsnitt med screening för mikroangiopati, värdering av kardiovaskulär risk samt behandling av obesitas. Ett avsnitt om psykosocial vård rekommenderar screening för mental hälsa och sociala problem med hjälp av validerade frågeformulär samt att
psykologisk expertis bör ingå i vårdteamet. I Sverige pågår samtidigt intressant nog en stor unik multicenterstudie med professor Marcus Lind i spetsen (Sahlgrenska) som undersöker nyttan av en diabeteskunnig psykolog inom teamet vid typ 1 diabetes där data nu håller på att summeras mot slutet av året. I dessa uppdaterade riktlinjer konstateras att automatiserade halvautomatiska pumpsystem (AID) som inkluderar kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM), en insulinpump med en styrande algoritm är den allra bästa metoden för insulinbehandling vid T1D tack vare en optimerad glukoskontroll inklusive reducerad hypoglykemi och dessutom en förbättrad livskvalitet.
https://professional.diabetes.org/sites/dpro/files/2025-09/2026-ADA-EASD-Management-of-Type-1-Diabetes-Consensus-Report-Draft-for-consultation.pdf
VärldsDiabetesdagen den 14:e November
Ett unikt hydridmöte i samarbete med Dagens Medicin med vår energiska moderator Maja Florin i spetsen och med många tunga aktörer på plats så som exempelvis SFSD (inklusive ordförande Agneta Lindberg), ett flertal högst tongivande politiker från olika partier, representanter från Socialstyrelsen och SKR samt dessutom viktiga sponsorer och utställare och sist men inte minst en aktiv närvaro från patientföreningarna inklusive den profilerade patientföreträdaren Tim Gisselman som hade en högst minnesvärd presentation kring hur det är att leva med sjukdomen diabetes. Socialstyrelsen hade för övrigt en minnesvärd genomgång kring litteratursökning via artificiell intelligens, vi hoppas också på att myndigheten åter igen får en mer aktiv roll där även inom kunskapsstyrningen inom fältet? Vid vårt bord knäckte vi devisen att politikerna behöver ”mer kunskap om kunskapsstyrningen ” vilket nästan låter löjligt samtidigt som det är exakt så det ligger till? Vårt kvalitetsregister NDR är förstås den ”pulsåder” all vårdkvalitet inom diabetesområdet emanerar i från och rimligen inser nu samtliga inblandade parter mer dess helt unika värde, världens bästa diabetesregister är där ett fullt rimligt antagande? Registerhållare Katarina Eeg- Olofsson hade i vanlig ordning uppskattad genomgång av registret och dess aktuella status. Det råder sammantaget en orubblig bubblande optimism trots ett antal problem och en mängd med olika slags ”pusselbitar” som behöver lösas inom diabetesvården, men vi bygger nya bitar dag och natt och vid mötet föddes många nya tankar och idéer- vi löser detta pussel ihop och vi ses igen nästa år.
TLVs utvärdering av avancerade insulinpumpar
https://www.tlv.se/press/nyheter/arkiv/2025-12-17-tlv-avslutar-stort-projekt-for-att-utvardera-avancerade-insulinpumpar.html
Under 2024 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett uppdrag från Regionernas medicintekniska produktråd (MTP-rådet) om att utvärdera avancerade insulinpumpsystem för automatiserad insulintillförsel (AID-system) vid behandling av vuxna med typ 1-diabetes. TLV:s analys som publicerades mot slutet av december visar att AID-system ger en kliniskt relevant förbättring av blodsockerkontroll jämfört med insulinpenna i kombination med glukosmätare. Kostnadseffektiviteten varierar beroende på patientens nivå för långtidsblodsocker (HbA1c) vid behandlingsstart och är störst hos patienter med högre HbA1c. TLV bedömer vidare i sin rapport att säkerhetsprofilen för AID-systemen är jämförbar med jämförelsealternativet. Inga episoder av svår hypoglykemi eller diabetisk ketoacidos rapporterades i studierna. Däremot förekom vidare mindre produktrelaterade problem, såsom hudreaktioner och tekniska fel, vilket är förväntat vid introduktion av ny teknik. Dessa händelser anses inte påverka den övergripande nyttan enligt rapporten.
Mer moderna vetenskapliga studier kan inte visa någon säkert ökad risk för diabetisk ketoacidos. Samtidigt har insulinpumpar enbart snabbverkande insulin och det finns därför en inbyggd skörhet vid pumpdysfunktion som alltid måste beaktas i det individuella fallet och nyligen har det uppmärksammats några fall med allvarliga händelser i samband med insulinpumpsanvändning. Sjukvården måste hela tiden beakta riskerna med denna nya teknik och ständigt repetera kring reservplaner vid pumpdysfunktion inklusive behovet av blodketonstickor och att det fortfarande förstås behövs fingertestning av glukos i vissa lägen. Det är Läkemedelsverket (LMV) som har tillsynen över dessa medicintekniska produkter och de har glädjande nog fått ett utökat uppdrag under året. Enligt Dagens medicin (10/11) gör nu Läkemedelsverket medicinteknik till ett eget verksamhetsområde lett av en egen direktör för att stödja sjukvården i användningen av medicintekniska lösningar liksom för utökad tillsyn, detta välkomnas varmt och särskilt med tanke på den explosion som pågår inom området artificiell intelligens som även berör flera delar av vården inklusive dessa nyare halvautomatiska pumpsystem.
Det är avslutningsvis hög tid att planera för deltagande i vårt helt unika årliga vetenskapliga diabetesmöte (Göteborg 15-17/4) där vi dessutom har den äran att hylla att NDR fyller 30 år, givetvis ett möte arrangerat tillsammans med sjuksköterskeföreningen SFSD, Vi är här mycket stolta över våra tre olika keynote speakers. Allra först den högst tongivande forskaren Parth Narendran från Birmingham som diskuterar kring screening av typ 1 diabetes i England inklusive erfarenheter kring det nya läkemedlet teplizumab som nu är godkänt inom EU. Sedan Mikael Rydén som presenterar sina banbrytande och prisbelönta upptäckter på svensk mark. Som allra sista föreläsare vid mötet har vi sedan glädjande nog den mycket välkända och vältaliga och starka forskarprofilen Agnes Wold som kommer att diskutera kring ”om faran med att ge råd”, varmt välkomna till mötet helt enkelt!
Olle Ljungström är en sann kultur-ikon inom musikens värld som tyvärr inte finns hos oss längre, han hade ett särskilt sätt att måla med ord som fångade mig tidigt och särskilt där i gråzonen mellan pekoral och geni med surrealismen som en slags ständig bekantskap. Humorn kryddad med en ”rejäl skvätt” med ironi fanns där precis som sårbarheten alltid närvarande. Olle var samtidigt mycket trasig, han hade förutom sina högst omfattande problem med missbruk dessutom en diabetes. Jag väljer här att avsluta med några rader från honom som faktiskt berör det här med vädret och det viktiga med hoppet om en bättre framtid (eller var det nu handlar om egentligen)?
”Solens strålar värmer upp jorden
Väcker dem som sover till liv
Vaknar utan en enda elak tanke
Och vill bara väl”
God Jul och Gott Nytt År
Jarl Hellman
Ordförande Svensk Förening för Diabetologi SFD
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt