En torsdag i början på april 2013 samlades 1100 personer i Stockholm för en konferens om Global Hälsa. Det är Svenska Läkaresällskapet som arrangerar och har, dagen till ära, slagit på stort – en gigantisk konferensanläggning är bokad för ett program späckat av namnkunniga journalister, forskare, professorer och andra verksamma inom fältet.Syftet var att utvärdera hälsoläget i världen och formulera nya mål för dess utveckling.

 

Inledde gjorde Hans Rosling, med en översikt av dagsläget för hälsan i världen. Som vanligt var det en lärorik presentation. Rosling lyckades dessutom bädda för en diskussion som alla talare efter honon valde att engagera sig i. Det är känt att ökad BNP och ökad medellivslängd (och vice versa) följs åt. Slutsatsen som Rosling drog ur detta var att ekonomisk tillväxt är rätt sätt att gå till väga för att öka hälsan globalt. Somliga fann denna syn kontraintuitiv, och fick medhåll av bland annat Mariam Claeson från Bill and Melinda Gates Foundation: hon menade istället att ett land klarar sig bättre om dess befolkning blir friskare – därmed är det gynnsamt ur alla samhällsekonomiska aspekter att bedriva hälsofrämjande insatser i utvecklingsländer. Eftersom det inte finns något facit i frågan är det öppet för egen tolkning.

 

WHO:s Europachef hade skickat en representant, Arun Nanda, för att berätta om organisationens arbete med global hälsa i regionen. Det var intressant att få en uppdatering om det ”glokala” läget då skillnaderna i hälsa i Europa har ökat under 2000-talet.

 

Med bakgrund av detta har ett särskilt styrdokument, Health 2020, arbetats fram. Syftet är att fatta ett gemensamt grepp kring hälsoutvecklingen i Europa och genom transnationell samverkan få bättre resultat.

 

Ett exempel som nämndes var att rökning minskar i Europa, men ökar bland Europas kvinnliga befolkning. För att komma till rätta med den problematiken måste man se över kvinnors levnadsvillkor, inte bara på nationell utan på kontinental nivå.

 

Resten av dagen ägnades åt djupdykningar i tre olika underämnen: klimatförändringarnas hälsoeffekter, ojämlikheter i hälsa samt non-communicable diseases. Dessa föredrag hölls av experter inom respektive område och blev därför höginitierade. Tidvis svårt att följa för den som inte är insatt inom alla tre fält, men tjänade ändå som breddning av begreppet global hälsa och dess determinanter.

 

Dagen avslutades med en panel som diskuterade vad man kunde göra med den information som presenterats under dagen. Dock lyste konkreta förslag med sin frånvaro.

 

Personlig reflektion

Jag åkte på konferensen framför allt för att få en ökad insikt i den diversitet som begreppet ”Global Hälsa” innefattar. Halvvägs genom läkarutbildningen är det ett fält jag mycket väl kan tänka mig att ägna mitt yrkesverksamma liv åt. Den insikten, eller åtminstone början på den, tycker jag att konferensen lyckades ge mig.

 

Dagen bjöd också på en del kuriosa. Ett exempel på något som fick fäste hos mig var att man i internationella jämförelser rankar svåra sjukdomar efter det antal friska år som gått förlorade för den drabbade, och inte hur många dödsfall som orsakas av dem. Jag tyckte detta var ett intressant sätt att angripa statistiken, då det väver in livskvalitet i hälsobegreppet – något som man, i mitt tycke, alltför ofta glömmer bort att ta med i diskussionen kring hälso- och sjukvård både i Sverige och på den globala arenan. Diabetes hamnade för övrigt på åttonde plats globalt, just efter ryggsmärta.

 

Konferensen som helhet var givande att medverka på .- hoppas att det blir mer än en engångshändelse. I mitt tycke finns det en given plats för den svenska läkarkåren i den här typen av samhällsfrågor. Med vårt kunnande skulle mycket kunna åstadkommas, istället tror jag att många är ovetande om den problematik som föreligger.

 

Dessutom blev komplexiteten av global hälsa väl belyst. Dagen var mycket inspirerande, men även frustrerande i samma utsträckning. Kunskaperna finns, men nästan ingenting görs. Det är lätt att känna sig liten i sammanhanget och att det kanske redan är hopplöst att göra något. Just av den anledningen var det givande att få möta tusentalet andra människor som intresserar sig för eller engagerar sig inom global hälsa. Då ser man i alla fall att man inte är den enda som bryr sig om att få världen att ta några steg i rätt riktning under den tid jag får vara yrkesverksam.

 

Nu återstår för min del vidare fördjupning – bland annat ska jag läsa Health 2020 så fort jag får tillfälle, vilket troligtvis blir under sommarlovet 2013. Jag ser fram emot att vidga mina vyer ytterligare.

 

Citat från föreläsare under konferensen

”Closing the gap between girls’ and boys’mortality would save 1.2 millions girls’ lives.” – Mariam Claeson

“We are building a transnational wealthy class and a transnational poor class. We need global strategies!” – Rene Lowenenson

“Every organization that claims to be pro-life, but is not pro-abortion, fails to live up to its promise.” – Richard Horton

 

Utgångspunkten för konferensen är FN:s Millenniemål, UN Millennium Development Goals, MDG, vilka världens länder enades om år 2000.

1.     Att extrem fattigdom och svält ska utrotas

2.     Att alla barn ska gå i skolan

3.     Att jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 
4.     Att minska barnadödligheten

5.     Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet

6.     Att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra 
sjukdomar

7.     Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling

8.     Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

Målsättningen med överenskommelsen är att halvera fattigdomen till år 2015. En målsättning som ser allt mer avlägsen ut. ”The Stockholm Declaration on Global Health” presenterar vad som måste göras för att Millenniemålen ska vara uppfyllda inom de kommande 25 åren, när dagens ungdom står mitt i livet.

 

http://www.sls.se/GlobalHealth/Om-konferensen/

Här finns mer information om Global Health, länkar etc

 

Se en högst sevärd film om Global Health, tänkvärd, 1 minut 16 sek

http://www.youtube.com/watch?v=UODX_zjcmXw