Stödet till patienter om ohälsosamma levnadsvanor ökar i regionerna, men från låga nivåer. Mellan 1 och 7 procent av patienterna i primärvården får rådgivande samtal kring rökning, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet, och det är stora skillnader mellan regionerna. Det visar årets uppföljning av regionernas stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor.
Risken för många stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2‑diabetes ökar om man röker, dricker för mycket alkohol, äter ohälsosamt, eller rör sig för lite. Många fall av dessa sjukdomar kan förebyggas, behandlas och förbättras av förändrade levnadsvanor. Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, och det är också en viktig del av den omställning som sker inom hälso- och sjukvården till god och nära vård.
– Vi vet att de flesta patienterna uppskattar att vården tar upp hur ohälsosamma levnadsvanor kan hänga samman med det man söker för i vården. Fler patienter behöver få möjlighet att i samtal få råd om hur de kan förändra ohälsosamma levnadsvanor utifrån sina egna förutsättningar och värderingar av hur de vill leva sina liv, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.
Fortsatt stora skillnader mellan regionerna
Socialstyrelsen presenterar nu årets uppföljning av primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor. Uppföljningen avser regionernas primärvård (vårdcentraler) för 2023. Resultaten i korthet:
- Det är fortfarande en mycket låg andel som får dokumenterade åtgärder för ohälsosamma levnadsvanor i primärvården, mellan 1 och 7 procent av patienterna i primärvården får åtgärder för respektive ohälsosam levnadsvana.
- Det är också fortsatt stora skillnader mellan regionerna när det gäller omfattningen av rådgivningen om ohälsosamma levnadsvanor i primärvården. Socialstyrelsen kan inte se tecken på att rådgivningen har blivit mer jämlik över landet.
- Fler patienter har fått rådgivning om otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor år 2023 jämfört med föregående år. För rådgivning vid riskbruk av alkohol och daglig rökning ses inga stora förändringar mellan åren.
- Under 10-årsperioden, 2013–2023, har rådgivningen till personer med ohälsosamma levnadsvanor ökat, även om det sker från låga nivåer. Rådgivningen minskade dock när vården belastades hårt av covid-19-pandemin, men under 2022 vände utvecklingen och rådgivningen var åter av minst samma omfattning som före pandemin.
Nationella riktlinjer ger hälso- och sjukvården stöd att prioritera
Mot slutet av november publicerar Socialstyrelsen uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.
Riktlinjerna är ett stöd till beslutsfattare att göra prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I riktlinjerna presenteras till exempel vilka grupper av patienter som det är viktigast att erbjuda stöd till och vilka metoder som fungerar bäst för olika personer och vid olika ohälsosamma levnadsvanor.
– Vården är belastad och har begränsade resurser. Många personer kan förändra ohälsosamma levnadsvanor på egen hand, med digitala stöd från vården eller med hjälp av andra aktörer i samhället. Våra riktlinjer utgår från den senaste forskningen om hälsoriskerna med ohälsosamma levnadsvanor och hjälper vården att prioritera så att rätt patienter erbjuds rätt typ av stöd, säger Iréne Nilsson Carlsson.
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2023 Artikelnummer: 2024-11-9306|Publicerad: 2024-11-08 13 sidor pdf free
Uppföljningen av regionernas stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor baseras på regionernas registrering av rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal om fyra levnadsvanor i primärvården. Det kan skilja hur väl regionerna rapporterar in och hur frågorna i enkäten ställs. Samtal om ohälsosamma levnadsvanor sker även i andra sammanhang i hälso- och sjukvården och som inte fångas in av den här uppföljningen.
Press release www.socialstyrelsen.se
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
