Ett friskt liv kräver en frisk lever. Debattartikel

Arkiv alla nyheter

Ett friskt liv kräver en frisk lever. Debattartikel

Den 19 april är det internationella leverdagen.

Se det som ett tillfälle att tänka på detta livsviktiga organ som, trots att det har hundratals viktiga uppgifter i kroppen, ofta är förbisett.

Levern är både kroppens fabrik och en renhållningsstation. Den hjälper oss att omvandla näring från maten till energi och ser till att hjärna och muskler får denna energi i rätt tid i rätt mängd. Den bryter också ner giftiga ämnen. Det är dessutom det enda organet i kroppen som kan återbilda sig självt – om man skär av en del av en frisk lever, så växer den ut igen. Levern tål mycket innan den tar skada och slutar fungera, men då är prognosen dålig. Många i befolkningen tror att det bara är alkohol kan leda till leverskada (1), och även om alkohol kan ge leverskada vid hög konsumtion så har majoriteten av personer med leversjukdom andra bakomliggande orsaker.

Obesitas och typ 2 diabetes kan leda till fettinlagring i levern, vilket på sikt kan ge upphov till levercirros och levercancer. Både obesitas, typ 2 diabetes och svår leversjukdom har ökat markant i Sverige och världen (2, 3) Omkring en tredjedel av världens befolkning och mer än 20% av den svenska vuxna befolkningen har fettlever (4, 5). Redan idag är leversjukdom den andra vanligaste orsaken till för tidig död och frånvaro från arbetsmarknaden i Europa (2). Det är också oroande att obesitas blir allt vanligare tidigt i livet. Hälften av barn som behandlas för obesitas har förhöjda levervärden, vilket visar att obesitas tidigt i livet påverkar levern (6).

Lyckligtvis utvecklar de flesta personer med fettlever varken cirros eller cancer. Dock undersöks levern hos personer med riskfaktorer såsom obesitas, typ 2 diabetes eller hög alkoholkonsumtion sällan, vilket behövs för att upptäckaleverskada i tid. Om leverskada upptäcks innan cirros eller cancer uppstått kan man ge levern en möjlighet att läka. Svår leversjukdom utvecklas nämligen under lång tid. Det finns därför goda chanser att minska risken för att leversjukdomen ska förvärras om man tar bort det som skadar levern.

Tidig upptäckt av leversjukdom innan cirros eller levercancer uppstått är därför det bästa. Vanliga blodprover fungerar här dåligt. Ny ultraljuds-baserad teknik finns, men är dåligt utbyggt i Sverige. Dessutom har patienter med fettlever ofta flera olika tillstånd (obesitas, typ 2 diabetes, högt blodtryck,höga blodfetter, kronisk njursjukdom med mera) vilket leder till en fragmenterad vård hos olika specialister där kommunikationen inom sjukvårdsorganisationen ofta är bristfällig.

Vi som från olika perspektiv arbetar med patienter med leversjukdom föreslår ett antal åtgärdspunkter för att sätta fokus på leversjukdom.

• Leversjukdom orsakas inte bara av alkohol. Det här missförståndet leder till att många patienter inte söker eller får vård i tid. Kunskapen om att levern kan drabbas vid vanliga tillstånd som obesitas och typ 2 diabetes behöver öka i samhället och i vården.

• Fler personer med riskfaktorer för leversjukdom bör få tillgång till undersökning med ny teknik för att möjliggöra tidig upptäckt, behandling och en jämlik vård. Regionerna bör överväga nya modeller för undersökning av riskgrupper. Till exempel kan man överväga att kombinera den redan etablerade screening av ögonen som patienter med typ 2 diabetes gör med en samtidig undersökning av levern, vilket prövats med goda resultat (7).

• Specialistöverbryggande satsningar på patienter med flera risktillstånd såsom obesitas, vuxendiabetes och fettlever behövs. Dessa sjukdomar finns ofta hos samma patient, men kräver idag ofta besök hos flera olika läkare. Specifika mottagningar för denna patientgrupp bör övervägas.

• Mer forskning behövs för att möjliggöra ännu enklare diagnostik, riskskattning, och bättre behandling av fettlever.

• En nationell satsning för att motverka riskfaktorer för leversjukdom och andra konsekvenser av obesitas behövs. Förebyggande insatser är centrala. Hälso- och sjukvården kommer inte kunna vända denna utveckling själv. Här behövs nytänk och engagemang från hela samhället och interventioner som underlättar hälsosamma val.

Riskfaktorer för svår leversjukdom blir allt vanligare, och fler personer drabbas.

• Vi behöver agera nu för att stävja en oroande utveckling för att minska personligt lidande, försämrad livskvalitet och ökade samhällskostnader.

• Levern är ett livsviktigt organ. Det är ett organ som tål mycket, men inte allt.

• Det förtjänar vår respekt och omsorg – låt internationella leverdagen bli en påminnelse av hur avgörande detta organ är för vår hälsa.

Författare

Hannes Hagström, adjungerad professor, överläkare, Karolinska Institutet.

Emilia Hagman, docent i epidemiologi med inriktning på barnobesitas, Karolinska Institutet.

Ylva Trolle Lagerros, professor i preventionsmedicin, överläkare, Karolinska Institutet

Annika Bergquist, professor, överläkare Karolinska Institutet, ordförande Svensk Gastroenterologisk Förening.

Jarl Hellman, överläkare Endokrinsektionen, Akademiska Sjukhuset, ordförande Svensk Förening för Diabetologi.

Jenny Vinglid, generalsekreterare, Obesitas Sverige.

Referenser

1.Wahlin S, Andersson J. Liver health literacy and social stigma of liver disease: A general population e-survey. Clin Res Hepatol Gastroenterol. 2021;45(5):101750.

2.Karlsen TH, Sheron N, Zelber-Sagi S, Carrieri P, Dusheiko G, Bugianesi E, et al. The EASL-Lancet Liver Commission: protecting the next generation of Europeans against liver disease complications and premature mortality. Lancet. 2022;399(10319):61-116.

3.Nasr P, von Seth E, Mayerhofer R, Ndegwa N, Ludvigsson JF, Hagström H. Incidence, prevalence and mortality of chronic liver diseases in Sweden between 2005 and 2019. European journal of epidemiology. 2023;38(9):973-84.

4.En Li Cho E, Ang CZ, Quek J, Fu CE, Lim LKE, Heng ZEQ, et al. Global prevalence of non-alcoholic fatty liver disease in type 2 diabetes mellitus: an updated systematic review and meta-analysis. Gut. 2023;72(11):2138-48.

5.Fridén M, Rosqvist F, Kullberg J, Ahlström H, Lind L, Risérus U. Associations between fatty acid composition in serum cholesteryl esters and liver fat, basal fat oxidation, and resting energy expenditure: a population-based study. The American journal of clinical nutrition. 2021;114(5):1743-51.

6.Putri RR, Casswall T, Hagman E. Prevalence of increased transaminases and its association with sex, age, and metabolic parameters in children and adolescents with obesity – a nationwide cross-sectional cohort study. BMC Pediatr. 2021;21(1):271.

7.Lindfors A, Strandberg R, Hagström H. Screening for advanced liver fibrosis due to metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease alongside retina scanning in people with type 2 diabetes: a cross-sectional study. The lancet Gastroenterology & hepatology. 2025;10(2):125-37.Införd i Dagens Medicin igår

Införd i Dagens Medicin

Publiceras med tillstånd av författarna,

inskickad till red DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt