ESC lägger fram tuffare blodtrycksmål
Författarna bakom de nya riktlinjerna hade egentligen velat se ett målvärde för blodtrycket på 120/70 mmHg.
Peter M Nilsson har granskat de nya hypertoniriktlinjerna.
Det europeiska kardiologisällskapet, ESC, vill pressa blodtrycket lägre än tidigare hos patienter med hypertoni och högre upp i åldrarna. Man inför också en nytt begrepp kallat ”förhöjt blodtryck”. Detta framgår av nya riktlinjer som släpps på ESC-kongressen i London.
Budskapet är att målvärdet för det systoliska blodtrycket ska vara i intervallet 120–129 mmHg för de flesta vuxna patienter, förutsatt att behandlingen tolereras väl. För patienter som inte gör det och inte uppnår ett blodtryck i det intervallet är rekommendationen att målvärdet ska vara ”så lågt som det är praktiskt rimligt”.
Samma behandlingsprinciper gäller för äldre upp till 85 år, förutsatt att de inte är ”måttligt till svårt sköra”.
Skrivningarna kontrasterar mot förra utgåvan av ESC:s hypertoniriktlinjer från 2018. Där var budskapet att först få ner det systoliska blodtrycket till under 140 mmHg och att sedan helst gå ner till 130 mmHg eller lägre hos de flesta patienter. För patienter yngre än 65 år förordades måltintervallet 120–129 mmHg.
De nya rekommendationerna om blodtrycksmål är också i sin andemening tuffare än de riktlinjer som förra sommaren släpptes från det europeiska hypertonisällskapet, ESH. De bägge sällskapen har tidigare skrivit hypertoniriktlinjer tillsammans, men efter meningsskiljaktigheter ger man nu ut olika rekommendationer.
– Jag varnade för att det skulle uppfattas som ett orimligt lågt målvärde.
Från ESC:s håll betonas att de nya målvärdena och övergivandet av stegvisa målsättningar innebär ett ”paradigmskifte”, drivet av att det kommit mer evidens för att mer intensiv blodtrycksbehandling bättre förebygger hjärt-kärlkomplikationer.
Medan definitionen av hypertonil igger kvar på över 140/90 mmHg inför ESC det nya begreppet ”förhöjt blodtryck” för personer som har blodtryck i intervallet 120–139/70–89 mmHg. Man vill därmed flagga upp att processen från ett normalt blodtryck till hypertoni är långsam och att i synnerhet personer med hög kardiovaskulär risk, som de med diabetes, kan ha nytta av en tidigare blodtrycksbehandling.
I dokumentet framgår att författarna egentligen velat gå ännu längre när det gäller blodtrycksmålen. De skriver att de starkt övervägde ett målvärde på prick 120/70 mmHg, men att de i slutänden landade på ett lite högre intervall efter inspel från bland andra referenter och patientrepresentanter.
En av dem som kom med sådana inspel är Peter M Nilsson, senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet, som har varit referent i arbetsprocessen.
– Jag varnade för att det skulle uppfattas som ett orimligt lågt målvärde och väcka starka motreaktioner inte minst inom allmänmedicinen. Det är bra att man lyssnade på oss som var kritiska, säger han.
Samtidigt önskar Peter M Nilsson att författarna lämnat större utrymme för konsekvensanalys av vad de tuffare blodtrycksmålen kan innebära i sjukvården.
– Jag tänker på frågor som hur tuffare blodtrycksmål påverkar arbetet i primärvården där merparten av hypertonipatienterna tas om hand, varav många är äldre. Man borde bättre ha adresserat den komplexa frågan hur sjukvården på hållbart sätt uppnår den bästa vården för alla våra hypertonipatienter, säger han.
Svenskt vårdförlopp är på gång
I kunskapsstyrningen för den svenska hälso- och sjukvården tas det nu fram ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för hypertoni hos vuxna.
I remissversionen, som kom i våras, förordas ett målblodtryck för de flesta under 130/80 mmg Hg om det tolereras. Målblodtryck under 140/90 mmHg kan dock ”accepteras” för personer med låg kardiovaskulär risk eller för dem som på grund av biverkningar inte tolererar lägre målblodtryck.
