Direkt från ESC online
Jag skriver fran ESC i Amsterdam dar idag presenterats de tva stora studierna SAVOR och EXAMINE samtidigt som de publicerats online i N Engl J Med.
De ar de tva forsta stora endpointstudier som kommit med inkretin-aktiva lakemedel, med DPP-4 hammare mot placebo for patienter med typ 2 diabetes och CVD (80%) eller hog risk (20%) i SAVOR (saxagliptin) hos 16 492 patienter, eller for patienter med typ 2 diabetes och tidigare akut koronart syndrom (15-90 dagar tidigare) i EXAMINE (alogliptin) hos 5 380 patienter.
I bada studierna kunda man visa non-inferiority mot placebo avseende sidoeffekter och ingen okad risk for pankreatit, cancer eller specifikt pankreascancer. Det var ingen skillnad mot placebo for primar komposit kardiovaskular handelser i SAVOR med HR 1.00 (95%KI 0.89-1.12) eller i EXAMINE med HR 0.96 (95%KI <= 1.16, ensidig test).
I SAVOR kunde ses en okad risk for sjukhusvardad hjartsvikt associerad med saxagliptinbehandling, men bara i kvartilen med hogst BNP nivaer vid baslinjen. Ingen ekokardiografisk bekraftelse gjordes av dessa diagnoser.
Skillnad i HbA1c blev mycket modest i bade SAVOR och EXAMINE p.g.a. okad behandling i kontrollarmen sa att skillnad i HbA1c endast blev 0.2-0.3% i genomsnitt.
Slutsatser:
1. Behandling med DPP-4 hammarna saxagliptin och alogliptin ar generellt saker utan okning av pankreatit och cancer. For saxagliptin finns en okad risk for sjukhusvardad hjartsvikt men ingen allman okning av allvarliga biverkningar. Inkretinterapi forefaller darmed saker baserat pa dessa lakemedel.
2. Att det blev en neutral effekt for kardiovaskular prevention kan bero pa en rad faktorer som:
• kort uppfoljningstid pa 2-3 ar som mest
• omfattande bakgrundsbehandling med t.ex. statiner hos 80-90% av alla studiedeltagare
• liten skillnad i HbA1c mellan de randomiserade armarna
3. Vi har fatt svar pa effekter for makrovaskulara utfall men inte mycket om mikrovaskulara utfall, dessa data behover belysas.
Vidare studier far ge svar pa om andra DPP-4 hammare har liknande eller annorlunda kliniska effekter (sitagliptin, linagliptin) eller om det kan vara sa att en starkare inkretineffekt via GLP-1 agonism kan ge storre kliniska effekter pa kardiovaskulara utfallsvariabler. Sadana studier pagar om och kommer att presenteras de narmaste aren. Forst nar dessa data finns kan man bedomma hela klassen inkretinaktiva lakemedel och deras kardiovaskulara effekter fullt ut. Det ar viktigt att utvecklingen fortsatter for att finna nya och effektiva diabeteslakemedel.
Halsningar
Peter
Peter M Nilsson
ESC Amsterdam
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
