Dödligheten i hjärtsvikt i Sverige har minskat med 35 procent sedan början av 2000-talet.

Det visar nya beräkningar av Hjärt-Lungfonden baserat på Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik.

Trots minskningen dog cirka 3 500 personer av hjärtsvikt under 2024.

Forskning pekar på att antalet personer som lever med hjärtsvikt väntas öka.

 

– Det är mycket positivt att dödligheten i hjärtsvikt har minskat så tydligt sedan början av 2000-talet. Forskning har bidragit till bättre diagnostik, behandling och vård, men det behövs fortsatt forskning för att fler ska kunna leva längre och bättre med hjärtsvikt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

 

 

Dödligheten i hjärtsvikt i Sverige har minskat stort under 2000-talet. I början av 2000-talet var dödligheten i genomsnitt omkring 62 dödsfall per 100 000 invånare varje år. Den siffran har nu sjunkit till omkring 40, vilket innebär en minskning med 35 procent. I faktiska tal handlar det om drygt 340 färre personer i Sverige som avlider i hjärtsvikt varje år nu, jämfört med för 20 år sedan.

– Minskningen i dödlighet är en effekt av framgångar i att behandla hjärtsvikt, både genom fler möjligheter till behandling och bättre användning av denna behandling. Det är positivt och viktigt då forskning pekar på att antalet personer som lever med hjärtsvikt väntas öka, säger Lars Lund, professor i kardiologi och hjärtsviktsforskare vid Karolinska institutet.

 

Varje år drabbas drygt 40 000 personer i Sverige av hjärtsvikt och minst 250 000 personer beräknas leva med hjärtsvikt.

Antalet personer som lever med hjärtsvikt förväntas öka. Det beror bland annat på en åldrande befolkning och att fler överlever andra hjärtsjukdomar. Detta i kombination med att dödligheten i hjärtsvikt har minskat innebär att fler kommer att leva med hjärtsvikt i framtiden.

– Det är viktigt att fler får kunskap om hur man bör leva för att minska risken för hjärtsvikt. Genom att stötta forskningen och främja bättre levnadsvanor kan vi bidra till att ännu färre människor insjuknar och dör i hjärtsvikt, säger Kristina Sparreljung.

Hjärtsvikt är förknippat med hög sjuklighet och dödlighet, försämrad livskvalitet och stora kostnader för sjukvården.

 

 

Fakta om hjärtsvikt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtsvikt är:

Ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga är nedsatt eller där hjärtmuskeln är för stel för att fyllas normalt. Det innebär att hjärtat inte kan pumpa ut tillräckligt med blod för att täcka kroppens behov, eller att trycket i hjärtats kammare blir förhöjt.

 

Symtom:

Vid akut hjärtsvikt uppkommer symtomen snabbt och kan vara allvarliga. Vanliga symtom är kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettning, blekhet, uttalad hjärtklappning och ångest. Vid kronisk hjärtsvikt utvecklas symtomen långsamt. De vanligaste är trötthet, andfåddhet, nedsatt fysisk ork samt svullnad i ben och fötter. Symtomen kan vara ospecifika och förekommer även vid andra tillstånd, vilket kan göra diagnosen svår att ställa.

 

Hjärtsvikt i siffror:

Minst 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Förekomsten ökar med stigande ålder. Tillståndet är allvarligt och kan innebära betydande påverkan på funktionsförmåga och livskvalitet. Det är också förknippat med hög dödlighet och återkommande behov av sjukvård. Varje år avlider drygt 3 000 personer där hjärtsvikt anges som underliggande dödsorsak. Personer med hjärtsvikt har ofta flera samtidiga sjukdomar och den registrerade underliggande dödsorsaken är ofta en annan allvarlig sjukdom.

 

Forskningsframgångar:

Tack vare forskningen har bland annat EKG, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling vid hjärtsvikt, ACE-hämmare, SGLT2-hämmare och ARNI.

 

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:

Att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

 

Finansiering:

Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor.

Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

 

Om Hjärt-Lungfondens arbete: 
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

 

Press release Hjärtlungfonden

 

 

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt