I Dagens Nyheter, DN, den 27 juni, stod det att det vanliga läkemedlet Metformin förgiftar diabetiker, något som naturligtvis oroar många som behandlas med det.

Men faran uppstår endast när man har en infektion, speciellt magsjuka, som gör att man inte äter och dricker som vanligt. Olyckligtvis framgick inte det i DN:s artikel.

Metformin utsöndras via njurarna. Om njurarnas funktion blir nedsatt, framför allt akut som vid intorkning på grund av vätskebrist, kan metformin ansamlas i kroppen. Resultatet kan bli att kroppen bildar så stora mängder av mjölksyra att blodets pH sjunker och följden blir en mjölksyraförgiftning.

– Det här är ett allvarligt tillstånd men det är inget nytt men nog så viktigt. Informationen om metformin förtjänar definitivt att upprepas. Men det är alltså endast vid infektioner som försvårar intag av vätska, som läkemedlet blir farligt och kan ansamlas i kroppen, understryker Christian Berne, professor, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Antalet förgiftningar felaktigt

DN skrev att det var, enligt Giftinformationscentralen, 158 personer som fick mjölksyraförgiftning förra året. Men när SSDF ringer upp visar det sig vara 158 telefonsamtal från sjukvården som hade ringt och frågat om mjölksyraförgiftning, varav 28 fall var klassificerade som allvarlig förgiftning efter normaldosering. De 28 patienterna hade nedsatt njurfunktion och infektioner så att de inte kunde äta och dricka som vanligt, uppger Mark Personne, överläkare på Giftinformationscentralen, som inte känner till hur det gick för patienterna.

Det är uttorkningen som leder till njurskada, inte mjölksyraförgiftningen i sig. Därför är det viktigt att man känner till att man ska slå larm när man är så sjuk att man inte får i sig något och få behandling i ett tidigt skede så att njurfunktionen inte försämras ytterligare. Det kan betyda att det då är bra att vara utan metformin några dagar tills man tillfrisknat och börjat dricka, säger Christian Berne.

– Problemet är att läkemedlet ofta förskrivs utan att patienten blir informerad. Och är patienten informerad vid behandlingens start och blir magsjuk tio år senare har man med all sannolik glömt den viktiga informationen, som också finns i bipacksedeln.

Oron måste dämpas

Till Diabetescentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset har oroliga patienter med typ 2-diabetes ringt, berättar Stig Attvall, docent och diabetesläkare i Göteborg, även styrelseledamot i Svensk Förening för Diabetologi och Stig Attvall har pratat med flera och fått ett 10-tal mail från andra metformin-patienter utanför Göteborg.

– Det är mycket olyckligt att gå ut med en sådan information som DN har gjort – och utan att intervjua någon diabetesläkare eller distriktsläkare, som är de som har hand om dessa patienter. Riskerna från DN har överdrivits och oron måste dämpas.

– Patienter som läst DN-artikeln har fått intrycket att alla med en normaldos av metformin kan drabbas. Budskapet är istället att sluta med medicinen och kontakta läkare vid akut sjukdom och samtidigt metforminbehandling. Därutöver finns det ingen anledning till oro.

– Tvärtom, framhåller Stig Attvall som poängterar att läkemedlet är väl beprövat sedan 40 år tillbaka, att det minskar risken för komplikationer och är en livsräddande medicin. Behandling med metformin ger 40% mindre risk för problem med ögon, njurar och nervsystem, och 40% mindre risk för hjärtinfarkt och död. Kostnaden är mindre än 1 SEK per dygn. Livslängden förlängs med 25%, 8 års behandling ger 2 år längre livslängd – och samtidigt är kostnaden för samhället 2.500 SEK mindre per år, dvs inte bara en kostnadseffektiv behandling utan till och med en kostnadsbesparande behandling. UKPDS (United Kingdom Prospetive Study) 1998 och uppföljningsstudie med nu upp till 30 års utdata har betytt mycket för det vetenskapliga underlaget för metformin.

Gör så här
– Tar du metformin och blir sjuk så att du inte kan äta eller dricka på ett dygn ska du avbryta behandlingen och rådgöra med din läkare eller diabetessjuksköterska! 

– Du har rätt att få din njurfunktion kontrollerad en gång per år.
Se Storstockholms Diabetesförenings checklista

http://www.ssdf.nu/docs/pdfer/hmtahem/ssdf-checklistan-2011.pdf

– Läkaren bör varje år räkna ut njurfunktionen i procent, ett så kallat GFR-värde. Vid njurfunktion under 60, dvs under 60% njurfunktion, sätter de flesta läkare ut behandlingen. 

Fakta metformin

Metformin är mer effektivt än andra glukossänkande läkemedel både när det gäller att minska riskerna för hjärtkärlsjukdom, allvarlig infektion och död, enligt en stor studie från förra året vid Sahlgrenska akademin. Metformin sänker fasteblodsockret bara när det är för högt, blodsockret kan alltså inte bli för lågt.

Under förra året behandlades 255 871 svenskar med metformin, enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik.

Njurfunktionen försämras successivt med stigande ålder, även hos individer utan metformin. Nedsatt njurfunktion är alltså vanligt bland äldre som har metforminbehandling, därför är det viktigt att se till att få sin njurfunktion kontrollerad. Det ska ske årligen i Nationella Diabetesregistret.

Läs mer om metformin ur Leva med diabetes på www.ssdf.nu

Exempel på relevanta artiklar:

• Metformin – minskar både vikt och risk för cancer , ur Leva nr 4-12

http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=1629

• Metforminets biverkningar överdrivna , ur Leva nr 6-12

http://www.ssdf.nu/tidningen/artikel.php?id=1712

• Sommartips

http://www.ssdf.nu/Nyheterutifran/sommartips.phpH

• Mycket bra information från Läkemedelskommittén i Örebro landsting.

http://www.ssdf.nu/docs/pdfer/Ovrigt/2013/metformin-glucophage.pdf

Till dig i sjukvården

Obs! risken för njurskador uppstår särskilt vid uttorkning hos patienter som metforminbehandling i kombination med vanliga läkemedel, som ACE-hämmare, angiotensin, receptorblockerare samt NSAID.

På sjukhus sätter behandlande läkare ut metformin vid svår infektion, svår hjärtsvikt, njursvikt, svår leversvikt och vid alkoholism, dvs återkommande vid intag av stor mängd starksprit under flera dagar upprepat flera gånger per år (alkoholism). Dessa tillstånd ökar i sig kroppens produktion av laktat och vid metformin finns då risk för laktacidos.

Publicerad 28 juni 2013

TEXT: MARIA SJÖSTRÖM, STORSTOCKHOLMS DIABETSFÖRENING

 

 

Bearbetad för www.dagensdiabetes.se

Inlagd efter tillstånd från Storstockholms diabetesförening och författaren

Nyhetsinfo

www red DiabetoilogNytt