Världsdiabetesdagen 11/11 fysiskt möte Stockholm, Svensk förening för Diabetes (SFD) och Dagens Medicin
Här kan du se presentationer från Diabetesvård med superkrafter. Klicka efter respektive programpunkt
9.00 Välkommen till årets konferens inför Världsdiabetesdagen.
Dagens moderator ger en introduktion till dagens program.
9.05 Höjdpunkter från EASD.
Den 19-23 september genomfördes den stora diabeteskongressen EASD i Stockholm med över 15 000 deltagare. Vi får en inblick i årets viktigaste höjdpunkter i det vetenskapliga programmet från Mikael Rydén, ordförande i programkommittén, som också ger sitt perspektiv på betydelsen för svensk diabetesvård.
– Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning, Karolinska institutet, ordförande i programkommittén EASD.
Session 2: En diabetesvård fri från komplikationer, hur långt kan vi nå?
9.30 Kunskapsläget – översikt i behandlingen av typ 1 och typ 2-diabetes.
En uppdatering av aktuella behandlingsrekommendationer.
– Johan Jendle, professor i medicin, överläkare vid Örebro Universitetssjukhus.
10.00 Bästa möjliga riskfaktorkontroll och vad betyder det för långtidsresultaten?
Nationella diabetesregistret, NDR, är ett av världens främsta och omfattande kvalitetsregister. Förra året bidrog över 450 000 patienter med diabetes med data till registret och resultaten visar att en växande andel patienter i dag har värden som innebär att de ligger på samma nivå som personer utan diabetes. Men skillnaderna är fortfarande stora mellan olika delar av landet. Vad innebär det för långtidsresultaten om fler kan nå samma resultat som de bästa?
– Katarina Eeg-Olofsson, registerhållare, Nationella Diabetesregistret, överläkare vid medicinkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
10.45 Diabetes och kronisk njursjukdom – nya behandlingsmöjligheter kräver helhetssyn med samverkan över specialist- och professionsgränserna.
Kronisk njursjukdom är en vanlig komplikation vid diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom Ett nytt vårdprogram rekommenderar nu årlig screening av njurfunktionen hos riskgrupper, eftersom det nu finns nya behandlingsmöjligheter där tidig diagnos är av stor betydelse. Detta ställer nya krav på alla delar av vården. Vilka åtgärder behöver vi vidta för att få ett ökat fokus på njurarnas hälsotillstånd?
– Neda Rajamand Ekberg, överläkare, Centrum för diabetes, ordförande i Regionala Diabetes Rådet i Stockholm,
– Jim Alkas, specialistläkare i njurmedicin, Karolinska universitetssjukhuset.
11.10 Bra diabetesvård i primärvården – för alla!
Primärvården borde i dag ha alla förutsättningar att ge en bra vård för typ 2-diabetes. Det finns kunskap, ambitioner och tillgång till bra behandlingar. Vad krävs för att få det att fungera i praktiken? Och hur ser en bra diabetesvård i primärvården ut?
– Louise Bennet, docent, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Fågelbacken, Malmö, ordförande i Lokal Arbetsgrupp (LAG) Endokrina Läkemedel Region Skåne.
11.30 Diskussion: Kunskapsstyrning, nationella riktlinjer och nya behandlingsstrategier, hur högt ska vi sikta?
– Thomas Lindén, chef för avdelningen för kunskapsstyrning, Socialstyrelsen,
– Katarina Eeg-Olofsson, registerhållare, NDR,
– Nouha Saleh Stattin, vårdutvecklingsledare, Kunskapsteam Diabetes, Akademiskt primärvårdscentrum, Region Stockholm, vetenskaplig sekreterare, Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård,
– Björn Ehlin, ordförande, Diabetesförbundet
Session 3: Datadriven kvalitetsutveckling med patienten i fokus.
13.00 Patientens perspektiv på teknikutveckling och hälsodata.
Att ständigt vara uppkopplad och kunna följa sina blodsockervärden – är det bara av godo? Jenny Ugalde, som har haft diabetes i många år och alltid varit tidigt ute med att testa ny teknik, ger en bild av teknikens möjligheter och utmaningar från patientens perspektiv.
– Jenny Ugalde, patientrepresentant inom diabetesprocessen vid Akademiska sjukhuset.
13.15 Smart medicinteknik som utvecklar diabetesvården
De senaste åren har det skett ett stort teknikskifte inom diabetesvården som ger patienterna nya verktyg att bättre kunna följa och kontrollera sin behandling. Det kan handla om smarta medicintekniska lösningar, som sensorer och appar, men också om nya vägar för att ha kontakt och kommunicera med vården. Vad väntar om hörnet i form av ny teknik, och vilka möjligheter innebär det för sjukvården och för patienterna?
– Jarl Hellman, överläkare, diabetesansvarig, ordförande Diabetesrådet, processledare typ 1-diabetes och Centre of Excellence, Akademiska sjukhuset.
13.35 AI och precisionsmedicin vid diabetes – kan vi förebygga i stället för att behandla?
Kan AI och precisionsmedicin leda till nya verktyg för att förebygga insjuknande i diabetes? Det hoppas forskarna bakom ett nytt Vinnovafinansierat forskningsprojekt. Gruppen bakom ASSET, AI for Sustainable Prevention of Autoimmunity in the Society, ska med hjälp av stora kvalitetsregister för diabetes, artificiell intelligens och ett potentiellt diabetesvaccin ta fram nya modeller som kan förutse vilka barn som riskerar att insjukna i diabetes typ 1.
– Anna Krohwinkel, forskningschef, Leading Health Care
– Dennis Masich, vd, MainlyAI.
14.00 Diskussion: Den intelligenta diabetesvården – hur långt kan vi ta oss med ny teknik, beslutsstöd, hälsodata och AI?
– Anna Starbrink (L), riksdagsledamot,
– Jarl Hellman, överläkare, diabetesansvarig, ordförande Diabetesrådet, processledare typ 1-diabetes och Centre of Excellence, Akademiska sjukhuset,
– Neda Rajamand-Ekberg, överläkare, Centrum för diabetes, ordförande i Regionala Diabetes Rådet i Stockholm,
– Jenny Ugalde, patientrepresentant inom diabetesprocessen vid Akademiska sjukhuset,
– Per-Ola Carlsson, professor och överläkare, Akademiska sjukhuset, medgrundare till Digital Diabetes Analytics.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt