Arkiv alla nyheter

Det viktigaste från EASD i München. Sammanfattning. Framtidsoptimism. Anders Frid

Mest bestående intrycket är att allt talar för en rejäl framtidsoptimism, allt blir faktiskt snabbt bättre och bättre inom behandling av diabetessjukdomarna! Kom ihåg att säga det till alla med diabetes och alla som bestämmer om resurser till diabetesvården!

SGLT2-blockare

Det går inte att skriva om EASD 2016 utan att sätta SGLT2-blockare överst. EMPA REG Outcome Study som presenterades På EASD i Stockholm 2015 med sina dramatiska effekter på hjärtsvikt och 38% mindre kardiovaskulär död har ritat om kartan över behandling vid diabetes typ 2 och hjärtsjukdom – och när resultat för utvecklingen av njurfunktion under den studien presenterades tidigare i år fick det nefrologen Cristopher Wanner från Kanada att kalla det för det viktigaste som hänt angående njurprotektion sedan vi fick RAAS-blockad för mer än 20 år sedan.

Den osmotiska diuresen ger signal via macula densa i tubuli till afferenta arterioli i glomeruli att vidgas och sänker därigenom det intraglomerulära trycket. RAAS-blockad sänker också intraglomerulära trycket men via efferenta arterioli. Kan det sänkas för mycket vid kombination? Många patienter i EMPA REG hade RAS-blockad innan de fick SGLT2-hämmare och jag har inte sett några signaler om negativa effekter förutom en tillfällig nergång av eGFR.

SUSTAIN-6

Ännu en kardiovaskulär säkerhetsstudie av glukossänkande behandling måste också komma högt på listan. I denna studie testades GLP1-analogen semaglutid från Novo Nordisk mot placebo under 2.1 år, vid ålder under 60 med etablerad hjärt-kärlsjukdom, över 60 med riskfaktor förutom diabetes. Semaglutid injiceras en gång per vecka. Studien var enbart fördefinierad att visa non-inferiority. Huvudhypotes minskning av komposit endpoint kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke (MACE). I sema-gruppen sågs minskning av MACE med 24 % som hade kunnat hävdas som superiority om det varit fördefinierat (fråga en statistiker varför det är så viktigt med fördefinierade hypoteser). Givetvis ett uppmuntrande resultat men det finns en liten fluga i champagneglaset: I semaglutid-gruppen fanns en klar ökning av retinopati jämfört med placebo. Något att hålla ögonen på inför kommande studier.

Slående är skillnaden i fördelning av MACE jämfört med EMPA REG. I SUSTAIN-6 dras resultatet av minskning av hjärtinfarkt och stroke, alltså aterosklerotiska manifestationer, medan minskning av hjärtsvikt och död är viktigast i EMPA REG. En kombination verkar tilltalande vilket också framhölls av Lars Rydén i rollen av oberoende kommentator till studien. En kombinationsstudie finns, DURATION-8 från Astra Zeneca med exenatid ER (veckoberedning) plus dapagliflozin. Enbart 6-månaders effektstudie där kombinationen inte så överraskande är bättre än monoterapi, intressantare blir effekterna på kardiovaskulär sjukdom men det får vi vänta på.

Hybrid closed-loop system vid diabetes typ 1

Mycket svengelska där, det betyder att kontinuerlig glukosmätning återkopplas till en insulinpump, med ”hybrid” menas att måltidsdoser sköts manuellt. Resultat från den hittills största studien av systemen i vardaglig hemmiljö presenterades av Medtronic. Hos 124 personer under tre månader sjönk HbA1c samtidigt som hypoglykemier nästan uteblev. Slutsats: Om ett biomekaniskt system kan nästan helt eliminera hypoglykemier, avlasta det mesta av det dagliga beslutsfattandet och dramatiskt minska risk för senkomplikationer så ska sjukvården erbjuda dessa system och bekosta detta med att låna från framtida vinster.

Theresa May har diabetes typ 1.

Enligt föreläsaren, Andrew Hattersley från Exeter, den enda statschefen i världen med denna diagnos. Poängen var att Theresa gick under fel diagnos typ 2 diabetes och fick fel behandling under flera år och, som professor Hattersley sa ”if we can´t diagnose our prime minister, who can we diagnose?” Han förordar ”precision diagnosis” där vi gör en sammanvägning av förekomst av autoantikroppar (GAD-antikroppar i en vuxen population) ålder, hereditet, c-peptid, sjukdomshistoria etc. Lätt att säga, inte så lätt i praktiken, GAD-antikroppar är exempelvis inte rekommenderat i våra Nationella Riktlinjer.

Nya insuliner

Både Novo Nordisk och Eli Lilly har nya extra snabbverkande insuliner på gång, Novo Nordisk verkar ha kommit klart längst. Kommer att få klinisk betydelse, inte minst eftersom pumpanvändningen kommer att öka och vi behöver mer snabbverkande insuliner i våra insulinpumpar. För långverkande inte så mycket nytt efter att Eli Lilly lade ner sin mer leverspecifika långverkande analog.

Fast kombination av insulin och GLP1-analog är logisk och Novo Nordisk finns redan på marknaden i Europa, Sanofi kommer också snart med en kombination, båda preparaten har fått positivt uttalande från FDA under våren.

Gott och blandat.

En svensk studie visar att kostnad för läkemedel utgör 4 % av samhällets totala kostnader för diabetes. 96 % är alltså kostnader för komplikationer och besök i sjukvården. Samtidigt vet vi att mycket av kostnaderna för komplikationer går att förebygga med rätt behandling.

Från den svenska SOS-studien rapporteras att hos personer med diabetes var mikrovaskulära komplikationer mindre vanliga hos de som fått viktreducerande kirurgi jämfört med de som inte opererats. Inte alls förvånade med tanke på att diabetes går i remission första året hos 80 % av de som opererats, mer intressant var informationen att av personer med mer än 4 års diabetesduration var bara 10 % kvar i remission efter 15 år.

Från Finland rapporteras att förekomst av graviditeter komplicerade av nefropati vid konception gått ner från 14.7 % i perioden 1988-1999 till 6.5 % 2000-2011. Bekräftar bilden av att senkomplikationer vid diabetes typ 1 diabetes minskar.

Viktigaste intryck från EASD 2016 – sprid ordet ”Famtidsoptimism”

SGLT2-blockare är just det hetaste området inom diabetologin. Hybrid closed loop insulinpump kommer snart.

Mest bestående intrycket är att allt talar för en rejäl framtidsoptimism, allt blir faktiskt snabbt bättre och bättre inom behandling av diabetessjukdomarna! Kom ihåg att säga det till alla med diabetes och alla som bestämmer om resurser till diabetesvården!

Anders Frid, docent, överläkare,

Diabetesmottagningen,

Skånes Universitetssjukhus SUS,

Malmö Rapportör för DiabetologNytt

 

Facebook
LinkedIn
Email
WhatsApp