Arbetssättet att ta fram strategiförslaget ”Det handlar om livet” är unikt, både i svenskt och internationellt sammanhang: 26 myndigheter från olika samhällssektorer har samarbetat i framtagandet, och till det kunskapsunderlag som strategin bygger på har även ett stort antal kommuner, regioner, organisationer och föreningar från civilsamhället bidragit med erfarenheter och expertis.
– Strategins vision är ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där suicid upplevs vara den enda utvägen. För att strategin ska göra verklig skillnad behöver många engagera sig och ta ansvar för arbetet, och det gäller det offentliga och det civila samhället, på nationell, regional och lokal nivå men också näringslivet och allmänheten, säger Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.
Ett samlande ramverk ska leda arbetet framåt
Det ramverk som strategin föreslår ska göra det lättare för alla aktörer att prioritera och planera insatser inom området framåt, men också samla det pågående arbetet som redan utförs, mot gemensamma mål, under de kommande tio åren.
Förutom visionen innehåller strategin fyra övergripande mål som följs upp och är vägledande för arbetet:
- En förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen
- Färre liv förlorade i suicid
- Minskad ojämlikhet i psykisk ohälsa
- Minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd.
Bakom dessa fyra övergripande mål finns sju delmål, som beskriver det arbete som sammantaget ska åstadkomma en förflyttning i den riktning som pekas ut i de fyra övergripande målen.
Psykisk hälsa och suicidprevention integreras
Satsningar på psykisk hälsa och suicidprevention har de senaste årtiondena skett i två olika huvudspår. Denna strategi integrerar båda områdena i en, vilket kan vara effektivt eftersom många skydds- och riskfaktorer är gemensamma för psykisk ohälsa och suicid.
I strategin ingår både främjande och förebyggande åtgärder, för att så långt det går skapa förutsättningar för ett gott psykiskt välbefinnande och för att motverka att psykisk ohälsa uppstår. Dessutom ingår vård och behandling, liksom insatser för att förbättra livsvillkor för människor som lever med olika psykiatriska tillstånd, och för att säkra deras deltagande i samhället. Även insatser som riktas till den allmänna befolkningen och till olika samhällsaktörer inkluderas.
– För att samhället ska främja psykisk hälsa och erbjuda god vård och stöd vid psykisk ohälsa så krävs det att vi på ett strategiskt och samordnat sätt prioriterar, genomför och följer upp insatser. Strategin ska ge ett stöd i detta gemensamma arbete och hjälpa oss att dra åt samma håll, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.
Strategin innehåller även förslag på ett sammanhållet uppföljningssystem för området psykisk hälsa och suicidprevention. Det har saknats tidigare, och ger nu ökade möjligheter till lärande. En central del i förslaget är att myndigheterna som ingått i uppdraget även i fortsättningen ska samordna sina arbeten inom området, inklusive att medverka aktivt i strategins genomförande och uppföljning.
Följande myndigheter står bakom arbetet med förslag till strategi: Arbetsmiljöverket, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Jämställdhetsmyndigheten, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Migrationsverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak), Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket, Sametinget, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Statens institutionsstyrelse (SIS), Statens medieråd, Statens skolverk, Trafikverket ,Vetenskapsrådet Vinnova.
|