Regionala skillnader i medicinsk praxis och i patienters tillgång till specifik vård är en fråga som ständigt dyker upp i debatten. Dessa skillnader beskrivs alltid som orättvisa. I den svenska debatten kopplas dessa skillnader till att vården bedrivs olika i landstingen, att skillnaderna därmed skulle ha med vårt svenska sjukvårdssystem att göra.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har låtit ta fram en internationell jämförelse om skillnader av detta slag i länder med olika sjukvårdssystem. Den omfattar åtta länder: Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, England och Kanada.
Inget av dessa länder har en så systematisk, bred och öppen kvalitetsredovisning kring skillnader som Sverige har. Men rapporten visar att regionala skillnader, liksom socioekonomiska, förekommer och diskuteras i alla dessa länder. Det är alltså inte unikt för Sverige.
Är då skillnader i tillhandahållandet av vård mindre i mer centraliserade system? Den genomgång som gjorts ger inte intryck av att så skulle vara fallet. Skillnader finns i alla de granskade sjukvårdssystemen, centraliserade som England och Frankrike eller decentraliserade som de nordiska länderna.
Det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt kring 310 landsting och kommuner, med ett långtgående kommunalt självstyre. En sådan starkt decentraliserad struktur kommer obönhörligen att resultera i skillnader, särskilt när det exempelvis gäller remissregler eller, för att ta ett aktuellt exempel med mycket stora skillnader, avgifter för sterilisering på icke medicinsk grund. Men en sådan utpräglat decentraliserad organisation är också skapad för utveckling och den svenska sjukvården står sig synnerligen väl jämfört med andra länder när det kommer till medicinska resultat och hur nya metoder utvecklas och introduceras.
I Sverige är ett av de absolut viktigaste verktygen för vårdens utveckling de årliga ”Öppna jämförelser av sjukvården kvalitet och effektivitet”.
Den publicerades första gången 2006 och årets sjätte nyss utgivna utgåva visar återigen att kvalitén förbättras, men också att det finns skillnader både mellan sjukhus och mellan landsting, även om skillnaderna minskar.
Trots den snabba utvecklingen och de påtagliga förbättringar inom den svenska sjukvården som ÖJ påvisar, präglas hela debatten av de skillnader som också tydliggörs. Det är precis som att en situation utan skillnader vore det mest önskvärda.
Men inställningen att inget landsting eller sjukhus får vara ”bättre” än ett annat – för då är det orättvist – är i själva verket extrem och oförenlig med förnyelse och utveckling. Om inget nytt och bättre kan introduceras förrän den dag det kan göras samtidigt, på samma sätt överallt, då läggs en våt filt över utveckling och förbättring. Att överbetona krav på likhet riskerar att leda till lika dåligt för alla.
Det finns dock oacceptabla skillnader. Skillnader som består år ut och år in och som beror på brister i kunskapsspridningen. Detta är något som alla länder oavsett sjukvårdssystem brottas med.
Hur kan de oacceptabla skillnaderna minska? Rapporten visar att den som tror att det kan ske genom att exempelvis förstatliga den svenska sjukvården kommer att bli besviken – om det mot förmodan skulle ske. Skillnader finns och består även i starkt centraliserade system. De kan inte bringas att försvinna genom politiska och administrativa beslut i en hierarkisk organisation. Däremot kan de påverkas långsiktigt genom metodiskt utvecklingsarbete.
Det handlar om att visa vilka sjukhus som har de bästa resultaten och sprida kunskap om de mest effektiva arbetssätten och metoderna. Det finns dock inga standardmodeller för hur lärandet kan snabbas på. Ytterst är det ett ledningsuppdrag att kräva att alla enheter lär av de som lyckas bättre.
SKL bidrar till utveckling genom sitt engagemang i Öppna jämförelser, som syftar till att öka lärandet landstingen och sjukhusen emellan. Det har bidragit både till förbättrade resultat för helheten, men också till minskad variation genom att de med sämre resultat förbättrat sig mest.
Samtidigt måste vi kunna klara av att leva med skillnader. De är inte bara oundvikligt i mänskliga sammanhang, de är också önskvärda. Skillnader leder till utveckling.
Göran Stiernstedt
chef för avdelningen vård och omsorg
Debattartikeln har publicerats i Dagens Medicin, 2011-12-14
Ovan från SKLs hemsida – som press release från SKL.
Fakta om rapporten
Titel: Skapar vårdsystemen skillnader i vården?
Författare: Sven-Eric Bergman
Beställ rapporten på tfn: 08-452 76 89
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt