Debattartikel

Sparkrav kan ge farlig medicin

Debatt Landstingen sparar pengar genom att tvinga läkarna skriva ut icke godkända läkemedel. Det hävdar tre organisationer som bevakar patienternas intressen i vården.

”Patientsäkerhet i världsklass” är ambitionen för den nationella läkemedelsstrategin som regeringen presenterade i slutet av augusti. Det är vackra ord. Men i verkligheten avser vården att använda ”fattigmansläkemedel” som riskerar synen och kan medföra allvarliga sjukdomar hos pensionärer och diabetiker.

Först ut är Blekinge med att använda icke godkända läkemedel för att kortsiktigt spara pengar. Men fler landsting är på gång. Läkemedelsverket godkännandeprocess har rundats och man kommer att använda ett läkemedel som både tillverkaren och flera amerikanska myndigheter direkt varnar för, när det gäller föreslagen användning. Det är helt oacceptabelt. Nu måste politikerna agera.

I dag förs på ett antal sjukhus runtom i vårt land en diskussion om man ska byta ut ett godkänt och kostnadseffektivt ögonläkemedel, som bland annat används för behandling av åldersrelaterade förändringar i gula fläcken och diabetesrelaterade ögonsjukdomar, mot ett cancerpreparat som är godkänt för behandling av bland annat bröst- och lungcancer, men är däremot inte godkänt av Läkemedelsverket för behandling i ögat.

Landstinget i Blekinge är först ut och av kostnadsskäl beredd att gå från användning av ett väl dokumenterat och beprövat, kostnadseffektivt läkemedel till ett oprövat läkemedel, som inte godkänts av Läkemedelsverket, eftersom det om man räknar kronor och ören är billigare för den enskilda kliniken. Konsekvensen blir att verksamhetschefen inskränker läkarnas fria förskrivningsrätt. Då måste ett antal frågor ställas.

För att ett läkemedel ska bli godkänt, behövs en gedigen dokumentation. Det måste finnas studier som fastställer både läkemedlets effektivitet för den behandling som avses och dess säkerhet och eventuella biverkningar. Läkemedelsverket har uppgiften att godkänna läkemedel i Sverige.

Är det verkligen acceptabelt att enskilda landsting och läkare bortser från deras beslut och riktlinjer? För läkemedel som inte godkänts, finns heller inte några kontrollsystem som gör att man kan fånga upp eventuella biverkningar och risker som upptäcks när patienter behandlas. Alla läkemedel har effekter och bieffekter.

Konsekvensen skulle bli att vi inte ens får veta om allvarliga biverkningar finns, eftersom det inte undersöks. När det finns ett annat väl fungerande och godkänt läkemedel tillgängligt, är detta anmärkningsvärt. Faktum är att det redan hänt.

På S:t Erik:s ögonklinik i Stockholm hade man till exempel en allvarlig komplikation som resultat av användning av ett icke godkänt läkemedel i ögat. Det rapporterades ingenstans och hade inte lokaltidningen Vårt Kungsholmen fångat upp det hela, hade vi inte känt till det.
Nu är det dags för någon att tänka på patienterna.Våra medlemmar är ofta stora användare av läkemedel.

Det har funnits en stor trygghet i att veta att de läkemedel som våra läkare behandlar oss med, har testats, prövats och värderats av expertis. Ska användning av icke godkända ”fattigmansläkemedel” bli den nya väg som svensk vård nu slår in på?

Är det verkligen okej att göra äldre och diabetiker till labbråttor för ett läkemedel när till och med tillverkaren avråder från användning på det aktuella området?

Det finns en hel del frågor som ögonläkarna själva och deras verksamhetschefer borde ställa sig. Till exempel vem av dem har ansvaret när det går snett?

Ansvariga politiker och myndigheter har rimligen också fått ett antal nya frågor på sitt bord. Till exempel vem tänker på patienterna? För oss patienter är svaren självklara.

Margareta Nilsson, Svenska Diabetesförbundet, Sten Boström, PRO, Lars Steen, Svenska Glaukomförbundet

Publicerad: |2011-10-16|