Blodtrycksmål sänks – fler ska behandlas

 

Behandlingsmålet för patienter med diagnosen hypertoni sänks från 140/90 till 130/80 mm Hg.

 

 

Nu när kunskapsförloppet implementerades fullt ut skulle det årligen potentiellt kunna förebygga 26 000 fall av hjärtinfarkt, stroke och insjuknande i hjärtsvikt.

 

Vården ska också bli bättre på att hitta personer med odiagnostiserat högt blodtryck, där gränsen går vid 140/90 mm Hg, samt se till att fler får behandling och bättre uppföljning

Det nya vårdförloppet ska införas stegvis, men kommer trots det att kräva mer resurser till primärvården.

 

Endast 4 av 10 med högt blodtryck har en diagnos i dag, och bara 1 av 5 som har en diagnos når i dag blodtrycksnivåer som är lägre än 140/90 mm Hg, enligt det nya kunskapsstödet.

 

»Genom att mäta blodtrycket ordentligt vid två tillfällen, och därefter besluta om diagnos och behandling, kan vi förbättra det medicinska omhändertagandet och samtidigt minska onödiga extra mätningar«, säger Mattias Brunström, ordförande för Nationella arbetsgruppen för hypertoni, i ett pressmeddelande från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård vid SKR.

 

Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom och för tidig död, säger Mattias Brunström.

Om förloppet implementeras fullt ut skulle det årliga potentiellt förebygga 26 000 fall av hjärtinfarkt, stroke och insjuknande i hjärtsvikt, dvs blir kostnadsbesparande för samhället.

2,3 miljoner svenskar behöver bättre blodtryck enligt arbetsgruppen

 

 

Vårdförloppet på SKRs www

https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/omkunskapsstyrning/nyheter/nyheter/nyttvardforloppforhypertoni.96925.html

 

med länk till hela själva vårdförloppet och konsekvensbeskrivning med 5 viktiga punkter

1. hälsosamma levnadsvanor och läkemedel. Specifikt diskuteras saltintag under 5 g per dag och minimalt med alkohol.

2.målblodtryck under 130/80 mm Hg, detta skall individanpassas. BT mål är överordnat vilket vilka läkemedel som används

3. fyra rekommendewrade läkemedelsgrupper för BT, men ej kombination AVE hämmare med ARB, övriga kan kombineras

4. tidig kombinationsbehandling av antihypertensiva. De flesta behöver 2-3 läkemedel i kombination

5. stort fokus på egenmonitorering och hemblodtryck

 

Nationellt programområde primärvård står bakom dokumentet, som tagit fram av arbetsgruppen för hypertoni under ledning av Mattias Brunström

 

 

______

 

Blodtrycksmålet sänks i Sverige – fler ska behandlas mer

Diagnosgränsen för hypertoni lämnas oförändrad på 140/90 mm Hg, men målblodtrycket vid behandling sänks till 130/80 mm Hg. Det nya måltrycket ska nås med intensifierad läkemedelsbehandling, enligt ett nytt vårdförlopp.

 

Högt blodtryck (hypertoni) är globalt sett den viktigaste riskfaktorn för att dö i förtid. Risken för hjärt- och kärlsjukdom, såsom stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt, ökar med ökande blodtryck. I Sverige får ungefär hälften av befolkningen diagnosen hypertoni före 65 års ålder.

Men det är välkänt att den svenska vården inte är optimal. Endast fyra av tio med högt blodtryck får en diagnos och av de som får det och behandlas når enbart en av fem det tidigare satta målblodtrycket som var lägre än 140 /90 mm Hg.

 

 

Fler med högt blodtryck ska få diagnos

Det vill ett nytt så kallat vårdförlopp ändra på. Men att förändra den svenska hypertonivården är en stor apparat. Det handlar om stora volymer patienter som skulle ta enorma mängder resurser i primärvården, resurser som den svenska primärvården inte har, med risk för undanträngningseffekter på andra patientgrupper. Därför är det relativt försiktiga förändringar som föreslås.

Det första är att fler personer med högt blodtryck ska få en diagnos. Enligt ett pressmeddelande från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som ansvarar för det nya vårdförloppet, har de flesta personer med odiagnostiserat högt blodtryck genomgått flera blodtrycksmätningar i vården utan att någon diagnos satts eller någon behandling påbörjats. Detta ska förändras genom en mer strukturerad uppföljning av förhöjda värden.

– Genom att mäta blodtrycket ordentligt vid två tillfällen, och därefter besluta om diagnos och behandling, kan vi förbättra det medicinska omhändertagandet och samtidigt minska onödiga extra mätningar, säger Mattias Brunström, docent i kardiologi vid Umeå universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för hypertoni i ett uttalande i pressmeddelandet.

 

 

Diagnosgränsen oförändrad, blodtrycksmålet sänks

Trots att all vetenskaplig evidens pekar på att gränsen för hypertoni bör sättas till under 130/80 mm Hg förändras inte den svenska diagnosgränsen utan den ligger kvar på 140/90 mm Hg. Däremot sänks det generella behandlingsmålet från <140/90 till <130/80 mm Hg för dem som diagnosticeras med högt blodtryck.

– De flesta personerna med hypertoni har nytta av ett lägre blodtrycksmål, men det behöver individanpassas utifrån kardiovaskulär risk, samsjuklighet, skörhet och annan behandling, säger Mattias Brunström.

Det nya blodtrycksmålet ska nås genom rekommendation om hälsosamma levnadsvanor samt en intensifierad läkemedelsbehandling där de flesta patienter bedöms behöva två-tre olika blodtryckssänkare. Samtidigt trycker dokumentet på vikten av följsamhet; ”Den vanligaste orsaken till utebliven behandlingseffekt är bristande följsamhet till ordinerad behandling.”

Ett sätt att öka följsamheten och patientens engagemang i sin hypertonivård är att införa ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt som konkret bör resultera i en dokumenterad överenskommelse mellan vården och patienten om fortsatt vård och behandling.

 

 

Kräver mer resurser till primärvården

Trots de försiktiga förändringarna spås det nya vårdförloppet innebära ökade kostnader för primärvården. Något som eventuellt kan mildras genom att nya arbetssätt successivt införs i takt med införande av vårdförloppet, till exempel blodtryckstagning i hemmet, föreslås det.

Det nationella primärvårdsrådet, som tillgodoser primärvårdens intressen, har fått gehör för flera av sina synpunkter under processen, men efterlyser ändå mer resurser till primärvården.

– Över tid kommer det att krävas förändrade arbetssätt. Men som det står i konsekvensbeskrivningen kommer det även att krävas resurser till primärvården för att vårdförloppet ska kunna implementeras fullt ut, säger Tommy Lundmark, ordförande i det nationella primärvårdsrådet.

 

 

Bästa blodtryckssänkarna för att undvika biverkningar
Angiotensin-II-blockerare, ensamt eller i kombination med någon annan blodtryckssänkare, har lägst sannolikhet att orsaka biverkningar som leder till behandlingsavbrott.

En internationell forskargrupp har genomfört en meta-analys av 716 randomiserad kliniska studier av blodtrycksbehandlingar, med uppföljningstider mellan fyra och 26 veckor, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA. Meta-analysen omfattar närmare 160 000 patienter med en medelålder på 54,6 år där 44 procent var kvinnor och medelblodtrycket vid behandlingsstart var 158/100 mm Hg.

 

Syftet var att identifiera förekomsten av biverkningar som resulterade i behandlingsavbrott för olika läkemedelklasser av blodtryckssänkare under det första halvåret efter insättandet.

 

Tydligt mönster kring avbrutna behandlingar
Forskarna kunde se ett tydligt mönster. Jämfört med placebo ökade förekomsten av avbrutna behandlingar för kalcimflödeshämmare som monoterapi, för ACE-hämmare plus kalciumflödeshämmare och för betablockerare plus tiaziddiuretika.

 

Alla behandlingsvarianter som innehöll angiotensin-II-receptorblockerare (A-II-blockerare) hade färre avbrott än placebo, resultat som var statistiskt signifikanta för A-II-blockerare som monoterapi och för A-II-blockerare plus kalciumflödeshämmare.

 

Topp-fem-lista av hypertonibehandlingar
Genom att ranka alla behandlingsalternativ kunde forskarna ta fram en topp-fem-lista på hypertonibehandlingar som tolererades bäst av patienterna.

A-II-blockerare plus kalciumflödeshämmare
A-II-blockerare plus betablockerare
A-II-blockerare som monoterapi
Kalciumflödeshämmare plus tiaziddiuretika
A-II-blockerare plus tiaziddiuretika
Både fler och färre biverkningar
Samtliga blodtrycksbehandlingar ökade risken för yrsel jämfört med placebo, kombinationsbehandlingar mer än monoterapier.

 

Å andra sidan minskade alla behandlingar risken för huvudvärk förutom kalciumflödeshämmare i monoterapi, kalciumflödeshämmare plus ACE-hämmare och kalciumflödeshämmare plus betablockerare. Även här hade kombinationsbehandlingarna en större effekt, särskilt A-II-blockerare plus kalciumflödeshämmare och A-II-blockerare plus tiaziddiuretika.

 

Behandlingar innehållande kalciumflödeshämmare hade generellt den högsta risken för ödem, medan behandlingar som innehöll tiaziddiuretika hade den lägsta risken.

 

Kan hjälpa läkare vid bedömning av hypertoni
Forskarna menar att den aktuella studien kan hjälpa kliniskt verksamma läkare i sina bedömningar. Till exempel som ett hjälpmedel tillsammans med den kliniska bedömningen för att avgöra om biverkningar som patienter rapporterar om efter insättande av blodtrycksbehandling kan ha ett samband med behandlingen eller inte.

 

Dessutom kan studien hjälpa till i valet av behandlingar, till exempel bör kombinationen A-II-blockerare plus kalciumflödeshämmare väljas istället för kalciumflödeshämmare som monoterpi på grund av den minskade risken för biverkningar.

 

FAKTA: HYPERTONI
Hypertoni, eller högt blodtryck, är en av de vanligaste diagnoserna i Sverige och i världen. Högt blodtryck är inte en sjukdom utan en riskfaktor som förekommer hos 10 procent av alla 30-åringar och hos runt 50 procent av de som är 60 år. En stor andel av de drabbade behandlas med läkemedel.

Trots att läkemedlen generellt sett är effektiva finns det stora brister i blodtryckskontrollen där endast 20–30 procent av de behandlade når det uppsatta målblodtrycket. Något som till exempel kan bero på otillräcklig behandling, dosering eller levnadsvanor.

Källor: Akademiskt primärvårdscentrum och Blodtrycksdoktorn

 

Från www.lakemedelsvarlden.se Fredrik Hedlund

 

 

Nyhetsinfo

www Ted DiabetoöogNytt