14 november

Europas befolkning blir allt äldre och med åldern ökar kroniska sjukdomar som typ 2 diabetes.  Fetma och diabetes med dess komplikationer dominerar bördan av sjuklighet bland individer i arbetsför ålder.

Satsning på bra vård gör att patienterna lever längre och utan komplikationer av sin diabetes.

Ju längre man kan skjuta fram tidpunkten för senkomplikationer som amputationer, hjärtinfarkt och njursvikt desto billigare blir det för sjukvården och samhället och bättre livskvalitet för individen.

Globalt beräknades 8 procent av den vuxna befolkningen ha diabetes år 2011 och den andelen kommer år 2030 att ha ökat till 10 procent. Inom WHO har man insett betydelsen av diabetes och som första icke smittsamma sjukdom upphöjt diabetes till en globalt hotande folksjukdom som kräver specifika satsningar.

I Sverige har 4-5 procent av alla vuxna diabetes och i åldern över 65 år är förekomsten ca 10 procent.

Idag har 365 000 svenskar diabetes.  År 2030 beräknas den siffran vara 600 000 om vi inte gör något. Vi som sköter vården av patienter med diabetes kräver tillsammans med patienterna att vi får ett stopp på denna utveckling.

För att på sikt klara av situationen så måste vi stoppa den rullande snöbollen och stoppa nyrekryteringen av individer som får diabetes. Men hur gör vi det?

Det är en fråga inte bara för sjukvården utan för hela samhället. Vi vet långtifrån allt om vilka riskfaktorer som är av betydelse men vi vet ändå mycket. Tillräckligt mycket för att vi ska kunna agera.

Vi vet att livsstilen skiljer sig mellan individer med diabetes och de utan diabetes. Vi vet att stillasittande, högkalorisk mat och fetma ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes.

Livsmedelsverket har gett ut rekommendationer för hälsosam kost men genomslaget är skralt framför allt i de grupper där behovet är störst. Fetma och diabetes är en klar klassfråga där de lägre socioekonomiska grupperna drabbas hårdast.

Vi vet att minskad konsumtion av högkaloriska livsmedel, minskad alkoholkonsumtion och rökning i kombination med ökad fysisk aktivitet befrämjar hälsan. Konkret vill vi sätta press på matvaruhandlare och snabbmatskedjor, kräva tydligare märkning av matvaror och satsning på nyttigare produkter.

Varför tar inte matindustrin sitt ansvar utan fortsätter att sälja storpack läsk billigare än vatten. Minska bak- och godishysterin i våra statliga TV kanaler. Låt oss slippa se hur man bakar tårtor, lagar såser och pajer.

Den tilltagande barnfetman måste stoppas. Överviktiga barn blir oftast feta vuxna. Vi ska verka för längre amning av spädbarn, begränsa vad som får annonseras till barn och rensa ut kakor, läsk och godis ur skolorna.

Fredagsmys på skolan skall vara kul lekar ute i naturen och inte tårta och glass. Undervisa om hälsosam livsstil och återinför gymnastik och idrott på schemat. På arbetsplatserna kräver vi att godislådor och läsk tas bort och att man aktivt främjar fysisk aktivitet.

Belöna kommuner som satsar på cykelvägar och idrottsliga fritidsaktiviteter där alla kan vara med, inte bara de duktiga som satsar mot elitlagen.

Tiden är inne för att agera och vi vet vad som måste göras men det krävs samlade politiska beslut från regeringen där man i alla led måste kräva strukturerade program för slå till bromsen på diabetesepidemin.