• Peter Gärdenfors: Den meningssökande människan (Andra tryckningen 2006)

Slut på bokförlaget Natur och Kultur men finns på Bibliotek och kan lätt hittas begagnat i antikvariat eller ”på nätet”. Häftad eller inbuden. Från 40 – 119 kr

• Anna Kåver: Dansa mjukt med tillvaron. Om mening, mod och möjligheter.

Förlag Natur och Kultur (2020).

Pris inbunden 220 kr.

Redaktionen och jag språkades vid i mörkaste vintertid om kommande boktips/recension. Jag hade nyss fått i min hand en bok av Peter Gärdenfors ”Den meningssökande människan”. Detta ledde oss in på ämnet meningsfullhet. Vad förmår de flesta av oss att i så mörka, kalla tider ändå troget traska i väg till våra arbeten? Pliktkänslan? Brödfödan? Kamratskapet? Statusen? Engagemanget? Tacksamheten? Utvecklingsmöjligheten? Meningsfullheten?

Naturligtvis skiljer sig motivationen åt från människa till människa. I en del yrken är det lättare att finna arbetsuppgifterna meningsfulla än i andra, men det handlar inte bara om arbets-uppgifternas art utan också om vars och ens förmåga att sätta in sina insatser i ett större sam-manhang. Historien om de två stenhuggarna som intervjuades är belysande; På journalistens fråga vad han gjorde, svarade den ene bittert: ”Hugger sten” medan den andra glatt svarade: ”Jag bygger en katedral.”

• Peter Gärdenfors (PG) är professor i kognitionsvetenskap och jag var orolig att hans denotation av ”mening” skulle vara av mera begränsad art än vad jag efterfrågade, men han gör en tvärvetenskaplig resa som omfattar, förutom kognitionsvetenskap, evolutionsteori, lingvistik, psykologi och en del andra forskningsområden som filosofi. Författaren lägger stor vikt vid att modern hjärnforskning visar att vi människor är biologiskt programmerade att söka efter mönster, samband och förklaringar. Han vill inte ge ett svar på frågan om livets mening utan fokuserar på varför människor inte kan låta bli att sträva efter mening i det mesta.

PG går teoretiskt igenom språket, kulturen och vårt sociala samspel, hur vi skapar konst, myter och religion som ett sätt att förstå världen omkring oss. Han illustrerar teserna med mängder av experiment – många välbekanta, andra var nya för mig. Boken är fylld av citat från filosofer, poeter och andra. Han tar också upp förhållandet mellan kunskap och mening – kunskap är nödvändigt för vårt sökande efter mening, men inget hållbart samhälle kan byggas utan empati och insikt i andra människors världar.

I sista, längsta kapitlet, kallat ”Viljan till mening” beskriver PG flera olika filosofers tanke-gångar; från Aristoteles (384  – 322 f.v.t.) över till favoriten Friedrich Nietsche (1844 -1900) men också andra omnämns. Han tar upp t.ex. upp läkaren Aaron Antonovskys (1923 – 1994) forskning och teorem om ”Hälsans Mysterium” och beskriver innehållet i neurologen och psykiatern Viktor E. Frankls (1905 – 1997) bok ”Livet måste ha mening” (1947). Där skriver Frankl:”Den som har ett svar på varför utsätts jag för detta lidande, varför ska jag leva vidare, står ut med de flesta vidrigheter” (i hans fall nazisternas koncentrationsläger). Det är en bok som jag varmt vill rekommendera, även om värdet av den ”logoterapi” Frankl beskri-ver där, ligger utanför mitt kompetensområde.

Boken belyser människan strävanden efter att förstå sin tillvaro och PG lyckas pedagogiskt förmedla komplexa idéer på ett engagerande sätt. Hans språk är klart och lättfattligt. Genom de många exemplen som presenteras blir läsaren engagerad. De är roliga att läsa men jag hade önskat ett han sovrat bland såväl dem som bland de många citaten. Boken har 6 sidor referen-slitteratur, 7 sidor notlistor och nästan 2 sidor citatreferenser!

• Redaktionen och jag hade ju även bestämt att jag skulle läsa Anna Kåvers bok ”Dansa mjukt med tillvaron – om mening, mod och möjligheter”, vilken vi bedömde kunde vara ett fint komplement till Peter Gärdenfors´ bok.

1976 hade jag en engelsk handledare, Mike Pegg, som studerade grupper och organisationer som fungerade väl. Vad gjorde de ”rätt”? För mig ledde det till ett omvälvande perspektiv-skifte – som nyexaminerad psykolog hade jag tidigare mest kommit i kontakt med faktorer som orsakade problemen.

Åren1989-1991 arbetade jag på Familjeavdelningen i Lund. Den låg i S:t Larsparken, med sin vackert slingrande å. Jag brukade cykla genom den till min arbetsplats och oftast mötte jag ett äldre par som gick där så lugnt, ibland tysta men ofta under livligt samspråk. Det var den amerikansk-israeliske professor Aaron Antonovsky och hans hustru.

Hans bok ”Hälsans Mysterium” hade utkommit bara ett par år tidigare och innebar ett paradigmskifte genom att flytta fokus från sjukdomens orsak till vad som håller människor friska, trots stress och påfrestningar – d.v.s. salutogenes? Hans forskning sammanfattas i begreppet KASAM (Känsla av sammanhang):

På tidigt 2000-tal genomgick jag leg. utbildning till KBT-terapeut på Center för Cognitiv Psykoterapi i Kungälv, där ledordet var just salutogenes.

Leg. psykolog och psykoterapeut Anna Kåver (AK) är blott några få år yngre än jag, men medan jag gick en krokig stig via psykodynamisk barnterapi och familjeterapi innan jag lan-dade i KBT, så förefaller AK ganska snart ha hittat sin terapiform och är en av Sveriges mest välkända behandlare av klienter med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Flera av hennes tidigare böcker har nått en stor läsekrets, både bland terapeuter och andra.

Med förväntan kastade jag mig därför över denna bok och ser redan på första sidan i prologen, att hennes plan nu var att utforska det friska i oss. Glädjande! Samtidigt är något som skaver.  Hur kommer det sig att AK förefaller så yrvaken när det gällde den aspekten? Dessa aspekter kan väl inte gått AK förbi genom alla hennes yrkesverksamma år?

A K skriver med lätt hand och väver samman psykologisk teori, egna erfarenheter och filo-sofiska resonemang. Boken är uppbyggd kring tre centrala teman: mening, mod och möjlig-heter.

Hon beskriver betydelsen av att varje individ identifierar sina egna värderingar och att sedan våga leva efter dem, trots många hinder, för att finna mening i sitt liv. Det är detta ”våga” som kräver mod: att göra något trots sin rädsla och osäkerhet, vikten av att utmana den för att växa som människa. Mot slutet tar hon upp detta med möjligheter; att livet oftast erbjuder alterna-tiva vägar.

AK refererar i sin text till andra forskare och filosofer för att fördjupa sina resonemang. Hon inleder varje kapitel med ett citat för att belysa innehållet. Även hon nämner Viktor E. Frankl och är tydligt influerad av hans tankar om att människans viktigaste uppgift att upptäcka det unika syftet med sitt eget liv. Redaktörens och mitt samtal handlade ju om meningsfullheten med sitt arbete, men många finner den största meningsfullheten i stället i sitt privatliv. Många arbetslösa och de som gått i pension tvingas göra omvärderingar: Vem är jag utan mitt arbete?

Det är en forskare AK förvånansvärt nog inte ens tar upp Aarom Antonovsky i sin 3,5 sidor långa litteratur och läslista: Trots att hon använder uttrycket hälsans mysterium och i marginalen på flera ställen i boken har jag skrivit KASAM; t.ex. där hon skrivit ”verklig mening och harmoni ligger i  … också .att kunna se mig själv och mitt liv ur olika perspektiv, i ett större sammanhang…”

AK har uppnått mogen ålder och detta ligger nog bakom hennes resonerande stil och poetiska formulering ”att dansa mjukt med tillvaron” – att vi behöver anpassa oss till livets rytm. Hon är medveten om livets komplexitet och undviker enkla lösningar. Hon skriver bl.a.: ”Livet är en dans mellan det planerade och det oplanerade, mellan det vi kan styra och det vi inte kan påverka”. Vilket väl liknar den kända Sinnesrobönen: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Båda meningarna förmedlar insikten att livet inte kan kontrolleras fullt ut, men att vi kan välja hur vi förhåller oss till det. AK talar om medveten närvaro, acceptans men också om välvillighet.

P Gärdenfors och A Kåver utforskar båda i sina respektive böcker frågan om mening, men från helt olika perspektiv; PG ”föreläser” utifrån människa som art medan AK utgår från den individuella människans val. PG förankrar sitt resonemang genom att förmedla kunskaper och olika teorier kring hur vi skapar mening genom språk, berättelser och social interaktion. Han betonar människans unika förmåga att tänka sig in i framtiden och möjligheten att föreställa sig alternativa verkligheter så att vi kan ha en framförhållning. AK ”samtalar” i stället med läsaren, ber denne att reflektera över vad hon/han vet och känner – och frågar; Vad vill du göra med den kunskap du har om dig själv?

Leg. psykolog och psykoterapeut

På uppdrag av DiabetologNytt

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt