Benartärsjukdom farligare än icke-dödlig hjärtinfarkt
En ny svensk studie ger en förtydligad bild av benartärsjukdom som en underbehandlad åkomma med hög risk för framtida hjärt-kärlhändelser.
– För första gången har vi nu nationella siffror för prognosen hos patienter med benartärsjukdom. Överraskande nog verkar risken för kommande hjärt-kärlhändelser inte ha förändrats nämnvärt på mer än tjugo år, säger Birgitta Sigvant, kärlkirurgi vid Centralsjukhuset i Karlstad.
Hon och hennes kollegor har följt upp över 66 000 svenskar som diagnostiserats med benartärsjukdom mellan åren 2006 och 2013.
Majoriteten, runt 40 000 personer, hade fått benartärsjukdom som första symtom på aterosklerotisk sjukdom. Bland dessa hade var åttonde drabbats av en hjärtinfarkt inom ett år och var sjätte hade avlidit.
Hos övriga som hade benartärsjukdom i kombination med hjärtinfarkt och/eller ischemisk stroke var prognosen ännu sämre.
– Sammantaget är benartärsjukdom förknippat med högre dödlighet jämfört med dem som klarat av en hjärtinfarkt. Jämfört med data från tidigt 1990-tal så verkar prognosen inte ha ändrats, trots ändrade rökvanor och bättre möjlighet till att ge förebyggande läkemedel, som statiner, säger Birgitta Sigvant.
Forskarna konstaterar också, vilket delvis visats i tidigare studier, att patienterna verkar vara underbehandlade med läkemedel, trots att 40 procent har andra typer av hjärt-kärlsjukdom.
– Det finns till exempel data på att trombocythämmaren klopidogrel är mer effektivt än acetylsalicylsyra, alltså Trombyl, vid benartärsjukdom. Men bara 10 procent får detta läkemedel, säger Birgitta Sigvant.
Inte bara läkemedelsbehandling verkar vara bristvara.
– Bara en av fyra har erbjudits invasiv symtomlindrande behandling i benen, som stentning och kärlkirurgi, detta trots att sjukdomen negativt påverkar livskvalitet och autonomi, säger Birgitta Sigvant.
Hon tror att en förklaring till resultaten är att sjukvården inte i tillräcklig utsträckning är medveten om allvaret med benartärsjukdom.
– Det här är en folksjukdom som ger stor risk för förtidig död. Vi måste öka medvetenheten om benartärsjukdom. Ett sätt är att arbeta multidisciplinärt för att optimera livsstilsinsatser och läkemedelsbehandling, säger Birgitta Sigvant.
Benartärsjukdom kallas också perifer arteriell sjukdom. Orsaken är oftast att ateroskleros i kärlen försämrar cirkulationen i benen, vilket kan ge smärtor efter en viss gångsträcka men även värk i vila och/eller svårläkta sår som kan leda till amputation.
Från www.dagensmedicin.se
Carl-Magnus Hake
Läs abstract:
Birgitta Sigvant med flera. Cardiovascular outcomes in patients with peripheral arterial disease as an initial or subsequent manifestation of atherosclerotic disease: Results from a Swedish nationwide study. Journal of Vascular Surgery, publicerad den 19 april 2017. DOI: 10.1016/j.jvs.2017.01.067
ABSTRACT
Cardiovascular outcomes in patients with peripheral arterial disease as an initial or subsequent manifestation of atherosclerotic disease: Results from a Swedish nationwide study
Birgitta Sigvant, MD, PhDCorrespondence information about the author MD, PhD Birgitta SigvantEmail the author MD, PhD Birgitta Sigvant
,
Pål Hasvold, MSc Pharm
,
Björn Kragsterman, MD, PhD
,
Mårten Falkenberg, MD, PhD
,
Saga Johansson, MD, PhD
,
Marcus Thuresson, PhD
,
Joakim Nordanstig, MD, PhD
Abstract
Objective
Long-term progression of peripheral arterial disease (PAD) as initial manifestation of atherosclerotic arterial disease is not well described. Cardiovascular (CV) risk was examined in different PAD populations diagnosed in a hospital setting in Sweden.
Methods
Data for this retrospective cohort study were retrieved by linking data on morbidity, medication use, and mortality from Swedish national registries. Primary CV outcome was a composite of myocardial infarction, ischemic stroke (IS), and CV death. Kaplan-Meier analysis and Cox proportional hazards modeling was used for describing risk and relative risk.
Results
Of 66,189 patients with an incident PAD diagnosis (2006-2013), 40,136 had primary PAD, 16,786 had PAD + coronary heart disease (CHD), 5803 had PAD + IS, and 3464 had PAD + IS + CHD. One-year cumulative incidence rates of major CV events for the groups were 12%, 21%, 29%, and 34%, respectively. Corresponding numbers for 1-year all-cause death were 16%, 22%, 33%, and 35%. Compared with the primary PAD population, the relative risk increase for CV events was highest in patients with PAD + IS + CHD (hazard ratio [HR], 2.01), followed by PAD + IS (HR, 1.87) and PAD + CHD (HR, 1.42). Despite being younger, the primary PAD population was less intensively treated with secondary preventive drug therapy.
Conclusions
PAD as initial manifestation of atherosclerotic disease diagnosed in a hospital-based setting conferred a high risk: one in eight patients experienced a major CV event and one in six patients died within 1 year. Despite younger age and substantial risk of future major CV events, patients with primary PAD received less intensive secondary preventive drug therapy.
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
