Barndiabetesfonden delar ut 19,4 miljoner till forskning!
Tack vare gåvor från företag, privatpersoner och föreningar kan Barndiabetesfonden stolt meddela att vi fortsätter vara den största finansiären av typ 1-diabetesforskning i Sverige.
Utifrån rekommendationer från Barndiabetesfondens vetenskapliga råd delar stiftelsen Barndiabetesfonden totalt ut över 19,4 miljoner kronor till 26 olika forskningsprojekt som syftar till att förebygga, bota eller lindra typ 1-diabetes.
– Det är fantastiskt att vi ännu ett år kan dela ut så mycket pengar till forskningen kring typ 1-diabetes. Vi är så otroligt tacksamma över att våra generösa givare fortsätter bidra trots det extremt tuffa omvärldsläge som råder, säger Åsa Soelberg, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.
Störst anslag tilldelas professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet
För sjätte året i rad delas det största anslaget ut till professor Per-Ola Carlsson vid Uppsala universitet. Han forskar kring en botande behandling med hjälp av stamceller. Under förra året rönte hans forskning stor uppmärksamhet när han fick godkänt att för första gången testa en ny cellterapi i en klinisk studie – i hopp om att kunna bota typ 1-diabetes. År 2024 stöttar Barndiabetesfonden Per-Olas Carlssons projekt ”Behandla och förhindra typ 1-diabetes med mesenkymala stamceller”.
– Stödet från Barndiabetesfonden möjliggör vår forskning kring cellterapier för att stoppa immunangrepp mot de insulinproducerande betacellerna. I förlängningen ger det oss förutsättningar att hitta en botande terapi för typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson.
På listan över de som får högst anslag i år står även Helena Elding Larsson, Karolinska Institutet, som forskar kring att förebygga typ 1-diabetes med oralt insulin och Nils Welsh, Uppsala universitet, som forskar för att se om höga halter av molekylen adenosin (som bildas vid stress), leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes.
”Projekt med hög vetenskaplig kvalitet”
I år får 26 projekt stöd som syftar till att bota, lindra eller förebygga typ 1-diabetes.
– Det är väldigt kul att det i år finns flera interventionsstudier som även riktar sig till barn med typ 1-diabetes, och som dessutom är av så pass hög kvalitet, och där vi inom det vetenskapliga rådet var eniga överens om att dessa projekt rankats högst. Det finns dessutom projekt av mycket hög vetenskaplig kvalitet som syftar till att öka vår förståelse kring hur och varför typ 1-diabetes utvecklas, säger Daniel Espes, docent och läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och även sammankallande för Barndiabetesfondens vetenskapliga råd.
Daniel Espes ser inga tydliga trender i ansökningarna för i år.
– Däremot är det intressant att det nu finns flera experimentella grupperingar även i Sverige som arbetar med insulinproducerande stamceller. Något oväntat ser man dock väldigt få ansökningar kring tekniska hjälpmedel och att man kanske skulle ha väntat sig fler ansökningar kring hur AI-verktyg kan appliceras både inom forskning och klinik eftersom det ju i övrigt väcker ett så stort intresse, säger Daniel Espes.
Utöver stödet till forskningsprojekten delas även Johnny Ludvigsson-priserna om totalt 300.000 kr ut i höst till en framstående Barndiabetesforskare i Norden och en yngre Barndiabetesforskare i Sverige. Priserna kungörs i samband med Johnny Ludvigssons, som är grundare av Barndiabetesfonden och världsledande forskare inom typ 1-diabetes, födelsedag i oktober.
43 inskickade ansökningar
Totalt skickades 43 ansökningar in till Barndiabetesfondens vetenskapliga råd och av dessa beviljades 26 projektanslag i storlekar från 229 345 kronor till 2 061 092 kronor. Totalt delas hela 19 377 905 kronor ut till forskning kring typ 1-diabetes. Möjligheten att söka anslag från Barndiabetesfonden öppnar upp i oktober 2024 inför nästa år.
Här är hela listan på de som får anslag:
https://www.barndiabetesfonden.se/globalassets/pdf/beviljade–forskningsanslag/anslag-2023.pdf
Pressmeddelande
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt
