Bakom rubrikerna
Typ 1 diabetes och risken för hjärtkärlsjukdom

Texten nedan är en delvis bearbetad version av information skriven för den engelska patientföreningen för personer med diabetes

med anledning av artikeln: Rawshani A, Eliasson B, Sattar N, Franzén S, Rawshani A, Gudbjörnsdottir S, et al. Excess mortality and cardiovascular disease in young adults with type 1 diabetes in relation to age at onset: a nationwide, register-based cohort study. The Lancet 2018; 392: 477–86. Aug 2018

Ni har kanske hört på radio, läst eller sett i andra media om den ökade risken för hjärtkärlsjukdom, särskilt hos de som insjuknat tidigt i livet?

Sådana nyheter kan vara skrämmande. Dessa nya rön bekräftar att diabetes är en allvarlig sjukdom. För att bättre förstå dessa nyheter är det dock viktigt att känna till en del bakgrundsfakta.

Forskning har redan tidigare visat att typ 1 diabetes är kopplat till ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det som forskarteamet i Sverige och Storbritannien nyligen har undersökt är om åldern vid diabetesdebuten spelar roll för risken att få komplikationer till diabetessjukdomen.

Forskarna jämförde drygt 27 000 personer med typ 1 diabetes och drygt 135 000 personer utan diabetes. De har följt vilka sjukdomar dessa människor drabbades av under en ca 10 år lång uppföljningsperiod.

Det visades i den aktuella studien att personer som fick typ 1 diabetes före 10 års ålder hade 11 gånger ökad risk för hjärtkärlsjukdomar (stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt). Risken för kranskärlsjukdomar (kärlkramp, hjärtinfarkt) var ökad 30 gånger jämfört med personer utan diabetes. Riskökningen var särskilt hög för kvinnor som fick diabetes före 10 års ålder.

Studien visade att tidig diabetesdiagnos även påverkade den förväntade livslängden. Kvinnor som insjuknade före 10 års ålder hade nästan 18 år kortare förväntad livslängd än kvinnor utan diabetes. Motsvarande siffra för män var drygt 14 år. Om man fick diabetes senare, vid 26-30 års ålder, var förväntad livslängd 10 år kortare jämfört med personer utan diabetes.

Dessa siffror kan verka skrämmande, men för att kunna förstå dem bättre, behöver man veta mer om begreppet ”risk”.

Fyra huvudfakta om begreppet risk

1. Risk och sannolikhet är inte samma sak

Vissa personer vinner miljoner i lotteri, men sannolikheten att vinna påverkas av olika faktorer – exempelvis hur ofta man köper lotter.

Samma gäller sjukdomar: att ha en högre risk för hjärtkärlsjukdom betyder INTE att man oundvikligt kommer att insjukna. Andra faktorer spelar roll.

2. “30 gånger högre” låter skrämmande, men den verkliga risken är fortfarande liten

Vi fortsätter jämförelsen med ett lotteri: om du köper 30 lotter har du 30 gånger större risk att vinna högsta vinsten, men överlag är det väldigt osannolikt att just du vinner högsta vinsten.

Det var till antalet få personer med typ 1 diabetes som faktiskt utvecklade hjärtsjukdomar bland de ganska unga studiedeltagarna, vars genomsnittsålder var 28 år. Men det är oroväckande eftersom antalet komplikationsdrabbade sannolikt kommer att öka med stigande ålder. Dock vet vi att allt fler personer med typ 1 diabetes i Sverige nu är äldre än 80 år och har levt ett långt liv med sjukdomen med små eller inga diabetesrelaterade komplikationer.

3. Det handlar inte om just Din eller Ditt barns risk

Det är lätt att tänka sig att “30 gånger ökad risk för kranskärlsjukdom” eller “nästan 18 år kortare förväntad livslängd” handlar om dig personligen. Så är inte fallet. Det handlar om genomsnittliga siffror för en viss grupp av människor. Din risk är personlig, på samma sätt som din väg genom livet är unik.

4. Man kan inte jämföra äpplen med päron.

Studien har visat att personer med typ 1 diabetesdiagnos före 10 års ålder hade 30 gånger högre risk att utveckla kranskärlsjukdomar jämfört med personer utan diabetes. Risken för kranskärlssjukdomar var för män med diabetes 17 gånger högre och för kvinnor med diabetes 60 gånger högre än för män och kvinnor i samma ålder utan diabetes.

Det är väldigt ovanligt att människor utan diabetes, i synnerhet kvinnor, får kranskärlsjukdomar (kärlkramp, hjärtinfarkt) så pass tidigt i livet. Därför blir den beräknade riskökningen för kvinnor med diabetes mycket hög. Och även om riskökningen för kvinnor är högre än för män i denna grupp, betyder det inte att det är fler kvinnor än män som drabbas, snarare tvärtom.

Typ 1 diabetes är en allvarlig sjukdom

Personer med typ 1 diabetes kan drabbas av följdsjukdomar i hjärta och kärl, njurar, ögon.

Förhöjt blodsocker kan skada stora och små blodkärl i kroppen och på så sätt öka risken för komplikationer. Det spelar stor roll hur lång tid en person har förhöjda blodsockernivåer och hur höga dessa nivåer är. Personer som får typ 1 diabetes tidigt i livet kan tänkas ha en mer aggressiv och svårbehandlad sjukdom än de som insjuknar senare i livet. Dessutom utsätts deras blodkärl för förhöjt blodsocker under hela uppväxten, vilket kan vara extra skadligt.

Därför är det mycket viktigt att hålla blodsockret inom målområdet i största möjliga utsträckning ända från insjuknandet i diabetes.

Det är också mycket viktigt att på andra sätt minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Även detta måste göras ända från insjuknandet i diabetes

Vi kan påverka riskerna

Aldrig tidigare har människor med typ 1 diabetes haft så pass goda förutsättningar att kontrollera sina blodsockernivåer som idag, tack vare utveckling av tekniska hjälpmedel såsom sensorer, insulinpumpar och moderna insulinsorter. Det finns även andra sätt att minska risken för hjärt-kärlkomplikationer, såsom genom att äta mat som är bra för hjärta-kärl, vara fysiskt aktiv och inte röka. Tidigt insatt behandling för att sänka blodfetter och normalisera blodtryck är också mycket viktigt. Behandling av blodtryck och blodfetter med läkemedel är ofta aktuellt i ung vuxen ålder men ibland även för ungdomar.

Behandlingsresultatet för barn yngre än 18 år med diabetes har förbättrats betydligt efter millennieskiftet i Sverige. Andelen barn med ett medelblodsocker som innebär betydligt lägre risk för hjärt-kärlsjukdom har ökat markant precis som andelen barn med oroväckande högt medelblodsocker har minskat betydligt. Detta är mycket tack vare tillgång till nya tekniska hjälpmedel såsom glukossensorer och förbättrade insulinpumpar. Dessa förbättrade redskap har, i kombination med ett systematiskt kvalitetsarbete, gett tydliga resultat i form av lägre medelblodsocker och därmed lägre komplikationsrisk hos barn med diabetes i Sverige. Svenska barndiabetesteam samarbetar med öppna redovisningar av behandlingsresultat i NDR-SWEDIABKIDS för att kunna hjälpas åt att ytterligare förbättra vården för barn med diabetes i Sverige. På så vis kan framgångsrika behandlingsmetoder identifieras och spridas över hela landet.

Allt detta gör att vi idag avsevärt kan minska riskerna för följdsjukdomar och komplikationer till följd av diabetes. Tala gärna med oss på diabetesmottagningen om hur vi kan hjälpa Dig/Ditt barn att underlätta och anpassa din behandling så att du kan fortsätta att vara vid god hälsa.

Diabetesteamet på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, SU, Göteborg genom

Auste P Lyckå överläkare med dr
Frida Sundberg överläkare med dr
Gun Forsander överläkare docent

Nyhetsinfo
www red Diabetolognytt