Att leva med diabetes handlar om mer än medicinska värden – det påverkar hela livssituationen.
Därför måste vården och samhället samverka för att skapa förutsättningar för ett friskt liv.
Den enskilda individen varken kan eller ska bära hela ansvaret för att vården fungerar, komplikationer
förebyggs och livskvaliteten bibehålls.
Vi behöver tänka bredare: vård, samhälle, arbetsliv, skola
och omgivning är alla delar av samma system.
• Utdrag ur press release
Antalet personer med diabetes ökar, typ 2-diabetes kryper ned i åldrarna och mörkertalet är stort, särskilt
vid prediabetes.
Riskfaktorer som
• blodsocker,
• blodtryck,
• blodfetter och
• albuminuri samverkar, och
• tidig upptäckt och rätt behandling gör stor skillnad.
Ändå följs inte riktlinjerna alltid – exempelvis inleds
läkemedelsbehandling inte alltid så tidigt som rekommenderas.
Tekniska och medicinska framsteg – som kontinuerlig glukosmätning, nya läkemedel och digitala egen-
vårdsstöd – kan förbättra både resultat och livskvalitet men skillnader mellan och inom regionerna
består.
Patientens egenvård behöver stärkas, till exempel genom patientens egen provtagning (PEP)
och möjligheten att testa blodsocker utanför vården, till exempel på apotek, i mobila enheter eller via
företagshälsovården. Vården behöver också bli bättre på att fånga riskfaktorer vid andra vårdkontakter –
en enkel mätning kan ibland leda till tidig upptäckt.
Vi vet att hälsa formas i ett komplext system – i vården, arbetslivet, bostadsområdet, skolan och de
sociala nätverken – och att varje del påverkar möjligheten att leva ett friskt liv. Därför måste åtgärder för
att förbättra diabetesvården ta hänsyn till hela strukturen.
Våra mål för svensk diabetesvård är:
• Jämlik vård i hela landet, oavsett bostadsort eller socioekonomiska förutsättningar.
• Tidig upptäckt av diabetes och prediabetes genom systematiska insatser.
• Enkla, tillgängliga beslutsstöd för alla yrkesgrupper, även i hemsjukvård och särskilda boenden.
• Tillgång till vårdpersonal med rätt kompetens i hela landet, kompletterad med digitala ronder och
vardagslärande.
• Stöd för patientens egenvård genom utbildning, uppföljning, PEP och relevant teknik.
• Automatisering och precisionssjukvård som frigör specialistresurser till patienter med störst behov.
• Integrering av förebyggande åtgärder i skola, arbetsliv och samhällsplanering.
För att nå dit föreslår vi:
• Stöd till kompetensförsörjning och vidareutbildning, samt att befintliga resurser nyttjas smartare.
• Ökad samordning och erfarenhetsutbyte mellan regioner.
• Bredare implementering av screening och riskbedömning.
• Jämlik tillgång till tekniska hjälpmedel och digitala lösningar.
• Stärkt samverkan mellan vården och andra samhällsaktörer för att skapa miljöer som främjar hälsa.
Att förbättra vården för personer med diabetes är ett gemensamt ansvar. Vi behöver ett samhälle där
strukturerna runt individen gör det lättare att leva ett friskt liv – och där vården möter människor där de är,
med rätt kompetens, resurser och stöd.
Slutord
”Den enskilda individen varken kan eller ska
bära hela ansvaret för att vården fungerar.”
Emma Henriksson ordf Diabetes Stockholm
Thomas Magnusson ordf Diabetes Sverige
______________________________________
Diabetesrapporten 2025,
är framtagen av Diabetes Sverige och Diabetes Stockholm med stöd av Sanofi.
Den beskriver hur sjukdomen utvecklas i Sverige – före, under och bortom vården.
Rapporten ger en helhetsbild av hur livet med diabetes ser ut idag och vilka utmaningar
som väntar framöver: ojämlik vård, ökande hälsoklyftor och ett allt större behov av förebyggande arbete.
Här kan du läsa Diabetesrapporten 2025
https://diabetesstockholm.se/dokument/diabetesrapporten-2025final-digital.pdf?inline
Läs rapporten pdf free
22 sidor
Förord
Diabetes är en av vår tids största och snabbast växande folksjukdomar.
Sjukdomen påverkar en halv miljon människor i Sverige idag – inte bara genom den dagliga kampen för att hålla blodsockret i
balans, utan också genom de komplikationer och begränsningar som kan följa i sjukdomens spår.
Trots att behandlingsmöjligheterna har förbättrats under de senaste decennierna ser vi fortfarande
stora skillnader inom diabetesvården, både mellan olika delar av landet och mellan olika grupper
i samhället.
Antalet unga med typ 2-diabetes har ökat med 35 procent de senaste fem åren, vilket
understryker sjukdomens snabba spridning och det växande behovet av förebyggande insatser
och effektiv behandling.
I skriften diskuteras T2Dm av bland annat Jarl Hellman, ordf SFD och Peter Adolfsson, diabetesläkare, Göteborg och Halland
Många får idag inte optimal behandling tidigt i sjukdomsförloppet.
Syftet med denna rapport är att ge en uppdaterad och nyanserad bild av situationen för personer som
lever med diabetes i Sverige idag.
Ansvaret för en god diabetesvård ligger inte bara på den enskilda individen.
Hälsa formas i en komplex väv av faktorer – i vården och i andra samhällsinstanser, men även i
arbetslivet, bostadsområdet, skolan och i de sociala nätverken – där varje del spelar en roll för människors
möjlighet att leva ett friskt liv.
I vården är tillgången till vårdpersonal med rätt kompetens, möjlighet att få
kontinuerlig uppföljning, och stöd i att göra hälsosamma val lika avgörande som patientens egen insats.
Den här rapporten belyser diabetes ur flera perspektiv, från de medicinska grunderna och de riskfaktorer
som påverkar sjukdomsförloppet till den centrala roll som tidig upptäckt och god behandling spelar. Vi vill
visa hur teknisk och medicinsk utveckling kan ge nya verktyg och möjligheter, och samtidigt beskriva den
aktuella situationen i Sverige med fokus på jämlikhet, kompetensförsörjning och samhällsansvar.
Vi vill även ge en helhetsbild av både utmaningar och framgångsfaktorer i dagens diabetesvård.
Vår förhoppning är att denna rapport ska fungera som underlag och
inspiration för beslutsfattare, vårdgivare, forskare och alla som arbetar
för en bättre diabetesvård – och att den ska bidra till konkreta åtgärder
som kan göra skillnad i människors vardag. Att förbättra diabetesvården
är ett gemensamt ansvar och kräver strukturer som gör det lättare att
leva ett friskt liv.
Att förbättra vården för personer med diabetes är ett gemensamt ansvar. Vi behöver ett samhälle där
strukturerna runt individen gör det lättare att leva ett friskt liv – och där vården möter människor där de är,
med rätt kompetens, resurser och stöd.
Att leva med diabetes handlar om mer än medicinska värden – det påverkar hela livssituationen.
Därför måste vården och samhället samverka för att skapa förutsättningar för ett friskt liv. Den
enskilda individen varken kan eller ska bära hela ansvaret för att vården fungerar, komplikationer
förebyggs och livskvaliteten bibehålls. Vi behöver tänka bredare: vård, samhälle, arbetsliv, skola
och omgivning är alla delar av samma system.
Antalet personer med diabetes ökar, typ 2-diabetes kryper ned i åldrarna och mörkertalet är stort, särskilt
vid prediabetes. Riskfaktorer som blodsocker, blodtryck, blodfetter och albuminuri samverkar, och
tidig upptäckt och rätt behandling gör stor skillnad. Ändå följs inte riktlinjerna alltid – exempelvis inleds
läkemedelsbehandling inte alltid så tidigt som rekommenderas.
Våra mål för svensk diabetesvård är:
• Jämlik vård i hela landet, oavsett bostadsort eller socioekonomiska förutsättningar.
• Tidig upptäckt av diabetes och prediabetes genom systematiska insatser.
• Enkla, tillgängliga beslutsstöd för alla yrkesgrupper, även i hemsjukvård och särskilda boenden.
• Tillgång till vårdpersonal med rätt kompetens i hela landet, kompletterad med digitala ronder och
vardagslärande.
• Stöd för patientens egenvård genom utbildning, uppföljning, PEP och relevant teknik.
• Automatisering och precisionssjukvård som frigör specialistresurser till patienter med störst behov.
• Integrering av förebyggande åtgärder i skola, arbetsliv och samhällsplanering.
För att nå dit föreslår vi:
• Stöd till kompetensförsörjning och vidareutbildning, samt att befintliga resurser nyttjas smartare.
• Ökad samordning och erfarenhetsutbyte mellan regioner.
• Bredare implementering av screening och riskbedömning.
• Jämlik tillgång till tekniska hjälpmedel och digitala lösningar.
• Stärkt samverkan mellan vården och andra samhällsaktörer för att skapa miljöer som främjar hälsa.
Att förbättra vården för personer med diabetes är ett gemensamt ansvar. Vi behöver ett samhälle där
strukturerna runt individen gör det lättare att leva ett friskt liv – och där vården möter människor där de är,
med rätt kompetens, resurser och stöd.
Slutord
”Den enskilda individen varken kan eller ska
bära hela ansvaret för att vården fungerar.”
Referenser 74 st
___________________________
Vad säger Sophiahemmet om T2DM
Utdrag ur press release
Det är viktigt att en person med diabetes tar hand om sin sjukdom på bästa sätt.
Stefan Sjöberg, specialist i diabetologi, internmedicin och endokrinologi vid Försäkringsmottagningen Sophiahemmet berättar varför.
• Motion påverkar blodsockret i rätt riktning, vilket är viktigt för personer med diabetes
Varför bör en person med diabetes tar hand om sin sjukdom på bästa sätt?
Diabetessjukdom är förknippat med en ökad risk för bland annat hjärtkärl-sjukdomar, njursjukdomar och ögonsjukdomar. Genom att ha en bra kontroll på blodsocker, blodfetter och blodtryck kan risken för sjukdom minska påtagligt.
• Hur förebyggs kommande komplikationer?
Många patienter som insjuknar i diabetes typ 2 är överviktiga. Dessa personer bör förändra sitt kostintag genom att äta annorlunda och mer kontrollerat med till exempel mer grönsaker och undvika raffinerat socker. Det är viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodsocker för att se till att det ligger på en ändamålsenlig nivå. Motion påverkar blodsockret i rätt riktning, men även faktorer som stress och sömn avspeglar sig i blodsockernivåerna.
• Vad beror ett för högt blodsocker på?
Det beror på att behandlingen inte är tillräckligt bra. Att medicineringen inte är rätt eller att patienten får i sig för mycket energi eller rör på sig för lite. När blodsockret ligger nära normalt har patienten lyckats med behandlingen.
• Vad ingår i en bra diabetesbehandling?
En bra diabetesbehandling innebär att patienten mår bra. Den innehåller ofta medicinering ordinerad av läkare och egenbehandling i form av motion och god kosthållning. Förbättrad blodsockerkontroll gör många gånger att patienten känner sig piggare och starkare ganska omgående. Många blir motiverade att sköta sin diabetes när de förstår värdet av det på både kort och lång sikt.
• Hur ska patienter med diabetes förhålla sig till sin sjukdom?
Det viktiga är att acceptera att man fått sjukdomen och förstå varför den ska behandlas. Med förståelsen kommer motivationen att ta hand om sig på bästa sätt. Patienterna har väldigt mycket att vinna på att förbättra sina blodsockernivåer. Det handlar ju i slutändan om att må bra just nu men även om att faktiskt förlänga sitt liv.
När måste en person som insjuknar i diabetes börja mäta sina blodsockernivåer?
Det bör ske i ett tidigt skede efter att patienten fått sin diagnos. En patient med diabetes bör göra allt den kan för att få en bra blodsockerkontroll. Det som görs idag kan påverka hälsan till det bättre långt fram i livet.
• Vad är dina viktigaste tips för att få till en bra diabetesbehandling?
Följ blodsockret regelbundet och se till att gå ner i vikt om du är överviktig. Ha en regelbunden kontakt med både läkare och diabetessjuksköterska och se till att de gör kontroller av blodfetter, äggvita i urin samt följer långtidsvärdet av blodsockret. Det är också väldigt viktigt att regelbundet undersöka blodtryck och ögonbottnar samt vårda fötterna för att motverka sårbildning.
_________________________
Press release GlobalData
International Diabetes Day highlights urgent need for early detection and equitable care,
Rising global diabetes rates are intensifying calls for earlier detection and fairer access to care, signalling how health systems must evolve to manage escalating clinical and economic pressures.
This year’s International Diabetes Day on 14 November spotlights
• persistent treatment gaps,
• the expanding role of technology-enabled monitoring, and
• the policy action needed to prevent complications and strengthen population health,
Diabetes affects an estimated 537 million adults globally, a number projected to rise in the coming decades without decisive action. Type 1, Type 2 and gestational diabetes place a heavy toll on individuals, families and health systems — contributing to complications such as cardiovascular disease, kidney failure, vision loss and limb amputation. International Diabetes Awareness Day serves as a critical moment to spotlight these challenges, highlight progress, and call for coordinated solutions that protect the health and dignity of those affected.
Key themes for this year’s observance include:
• Early detection and education: Encouraging regular screening for at risk populations and improving public understanding of symptoms and risk factors.
• Access and equity: Advocating for affordable insulin, glucose monitors, and medications, particularly in low- and middle-income countries.
• Prevention and health environments: Promoting policies and community programs that support nutritious diets, physical activity, and healthy early-life interventions.
• Person-centred care and mental health: Recognizing the psychosocial impacts of diabetes and the need for integrated medical and emotional support.
“As diabetes prevalence continues to rise, the collective response should be comprehensive. International Diabetes Awareness Day is an opportunity to remind governments, health systems, and communities that prevention, early diagnosis, and access to care are both possible and essential.”
Research and innovation continue to improve the lives of people with diabetes. Advances in monitoring technologies, insulin delivery systems and digital health tools enable more personalized and effective care. However, disparities in access mean that innovations do not reach many people who need them most. Today’s observance urges stakeholders to close these gaps and accelerate equitable adoption of life-improving technologies.
Individuals living with diabetes are at the heart of today’s commemoration. Personal stories shared through media and community events highlight resilience, self-management strategies and the need for supportive social and workplace environments. Mental health professionals are also emphasizing the importance of addressing anxiety, depression and diabetes distress as part of comprehensive care.
International organizations and national health bodies are amplifying the message that small, achievable changes can make a meaningful difference.
Regular physical activity, balanced meals, routine monitoring and adherence to treatment plans reduce the risk of complications and improve quality of life. Community resources, peer support groups and educational programs are essential components of sustained prevention and management efforts.
Murdoch concludes:
“Diabetes Awareness Day also honors the legacy of advocates who have fought for improved care and access to treatments. This work has led to policy reforms, increased funding, and greater public recognition of diabetes as a major health priority.”
_______________________
Nyhetsinfo
www red DiabetologNytt