ATTD har nu bestämt sig för att använda

• termen TING (Time In NormoGlycemia)

för att beskriva andelen tid i glukosområdet 3,9-7,8 mmol/l.

Det är samma glukosområde som vi i svensk barndiabetologi kallar ”Tid i målområdet”, ”time in target” eller ”time in tight range” och rapporterar till NDR.

TING är en term som bättre förklarar vad vi försöker beskriva och har upprepade gånger visat sig vara en rimlig beskrivning av normoglykemi hos friska personer undersökta med CGM.

• Dovc presenterade Medtronics data från Lennystudien med AID använt av barn i åldern 2-6 år.

I studien  hade en specialanpassning  gjorts i algoritmen för att tillåta användning ner till 6 E per dygn istället för den vanliga minimigränsen på 8E.

• Cohen från Nya Zeeland presenterade en australiensisk-nyzeeländsk studie av en ”fully closedloop” pump utan måltidsavisering som visade noninferiority jämfört med HCL med måltidsavisering. Det var dock slående höga kvälls- och nattglukosvärden i den healutomatiserade pumpen, vilket kommenterades från auditoriet. Cohen medgav att det var vissa svårigheter med måltidsdoserna på kvällarna som gjorde att glukosvärdena fortsatte vara höga under natten.

• Dayan presenterade CGM-data från protectstudien som innebar att teplizumab gavs 12 dagar vid klinisk typ 1 diabetes stadium 3 med en uppföljande kur om 12 dagar  6 månader senare. Studien  påverkades negativt av covid-pandemin som gjorde att det var svårt att få tillgång till sjukvårdsplatser för den uppföljande kuren.

• Garg presenterade en studie av Dexcoms G7sensor med uppdaterad algoritm för 15 dagars bruk.  Studien publicerades samtidigt i DTT.

Från auditoriet  ställdes frågan om risken för hudirritation vid längre sensorbruk. Garg sade sig varken ha hört om ökade hudirritationer eller problem med att sensorer lossnade innan 15 dagar gått.