Fler med diabetes utan medicin

Nya siffror från Svenska Diabetesförbundet pekar på att läkemedelsbristen har förvärrats för personer med diabetes.

Andelen som inte kan få ut sin medicin på apoteket har ökad sedan i somras. Svenska Diabetesförbundet vill att ansvariga aktörer snabbt vidtar nya åtgärder för att förbättra situationen.

– Det får inte bli vardag att de läkemedel som behövs för att hantera egenvården av en allvarlig kronisk sjukdom inte finns tillgängliga. Det behövs därför nya och snabba åtgärder för att lösa problemen, anser Björn Ehlin, ordförande för patientorganisationen Svenska Diabetesförbundet.

En ny medlemsundersökning från Svenska Diabetesförbundet, där 3 600 personer med diabetes har svarat, visar att nära hälften, 46 procent, uppger att läkemedel de använder varit slut på apoteket under det senaste halvåret. Den andelen var i somras 39 procent.

Av personer med diabetes typ 1 i ovanstående grupp uppger nära var tionde att de i dagsläget är utan ett läkemedel då det de använde inte kunde ersättas med ett annat.

Samma andel bland personer med diabetes typ 2 är sexton procent. Dessa andelar uppgick i juni 2023 till sex respektive tio procent. I första hand gäller problemen Ozempic, som i en allvarlig bristsituation säljs utanför förmånssystemet. Samtidigt framgår det av fritextsvaren att det även är brist på andra viktiga och vanliga mediciner, som exempelvis insulin.

– Det är provocerande att enskilda bolag har en affärsmodell som bidrar till att personer med diabetes inte kan få den behandlingen de behöver inom förmånssystemet. Det är dags för sjukvårdsministern att ta ett allvarligt samtal med branschens aktörer om vad de gör för att lösa krisen och säkerställa att de med störst behov får tillgång till medicin, säger Björn Ehlin.

Läkemedelsbristen har negativ inverkan på vardagen för många personer med diabetes, och innebär även en ökad arbetsbörda för en redan hårt ansatt diabetesvård. I gruppen som har drabbats av läkemedelbristen svarar en av tre i enkäten att de har fått byta läkemedel.

Några av konsekvenserna är påfrestande biverkningar och ohälsosamma blodsocknivåer för många personer med diabetes. Risken är stor att det kommer att leda till flera komplikationer för individen och därmed ökade sjukvårdskostnader för samhället. Cirka 70 procent av kostnaderna i diabetesvården går till behandling av komplikationer och följdsjukdomar.

– När det råder brist på läkemedel behövs tydliga regelverk för prioritering. Dagens läkemedelsbrist innebär att principen, att den med störst vårdbehov ska få hjälp först, frångås. Det är viktigt att vi nu får långsiktiga regler för förskrivning vid bristsituationer, och att de regionala läkemedelskommittéerna prioriterar tillgången för de med störst behov, avslutar Björn Ehlin.

Undersökningen genomfördes med webbenkät som skickades ut till 9 676 potentiella respondenter som är medlemmar i Svenska Diabetesförbundet tisdagen den 30 januari och stängdes tisdagen den 13 februari 2024. 3 600 svar inkom. Det ger en svarsfrekvens på 37,2 procent i undersökningen. Ta del av denna och flera undersökningar på: 

Rapporter (diabetes.se)