Från www.dietisten.net
Veckas stora snackis har varit de nya amerikanska kostråden. I den svenska livsmedelsbranschen får de både ris och ros.
Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna, när de presenterades av hälsoministern Robert F Kennedy. Den breda basen av bröd, pasta och andra spannmålsprodukter har bytts ut, nu är det i stället kött, feta mejeriprodukter samt frukt och grönt som utgör grunden.
Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, konstaterar att råden skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av det som brukar kallas ”skräpmat” behöver minska.
– Vi ser att de har fokus på att man ska skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också, säger hon.
Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora, det gäller särskilt för rött kött och fett.
– Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.
Isabel Moretti, vd för Svensk Kött, tycker att det är bra att man i de amerikanska kostråden betonar vikten av att äta råvaror – både animaliska och vegetabiliska proteiner, fullkorn, frukt och grönt – och att minska på raffinerade kolhydrater och socker.
– Det jag saknat mest i de svenska kostråden är att man helt har bommat de dramatiska förändringar som skett i våra kostmönster, där vi gått från mat baserad på råvaror som potatis, grönsaker och kött till en kost där friterade kolhydrater, socker, läsk och energidrycker ersatt maten. Ska vi i Sverige ha kostråd för hur vi ska äta för att må bra behöver de också ta avstamp i hur våra faktiska kostmönster ser ut, säger hon.
Elisabet Rytter, nutritions- och forskningsansvarig på Livsmedelsföretagen, tycker att de nya amerikanska kostråden är anmärkningsvärda:
– Bland annat använder man begrepp som inte alls är definierade, så som ”high processed food” och ”real food”. Och man skriver att det ska vara slut på att ”gynna företagsintressen” och att i stället ska ”sunt förnuft” styra kostråden, säger hon, och menar att det handlar mer om åsikter och populism än vetenskap – och att det ett tydligt tecken på den politiska situationen i USA just nu.
Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, tycker att utvecklingen är oroande. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.
– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter, säger hon.
Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.
– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt, säger hon och pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.
FAKTA: Här är USA:s kostråd i korthet
Huvudbudskapet är ”Eat real food”.
Råden uppmanar till en kraftig minskning av “highly processed foods” (såsom raffinerade kolhydrater, tillsatt socker och högt natriuminnehåll).
Protein ska prioriteras vid varje måltid
Fullfeta mejeriprodukter utan tillsatt socker lyfts fram
Fullkorn rekommenderas
Tillsatt socker: en måltid bör innehålla max 10 gram.
Mättat fett: bör generellt inte överstiga 10 energiprocent.
Agneta Renmark
_____________________________________-
USA:s nya kostråd väcker debatt – Svenska experter: stå fast vid NNR
USA:s nya kostråd har fått stor uppmärksamhet. I sociala medier används råden redan som argument i debatter om allt från kött till klimat. Men svenska experter menar att dietister tryggt kan luta sig mot NNR och svenska kostråd när budskap krockar och förvirrar.
Sällan har råd om kost och hälsa fått så stor uppmärksamhet och skapat sådan internationell debatt som de nya amerikanska riktlinjerna. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, vill inte recensera dem.
– Vi kommenterar generellt inte andra länders kostråd.
Men hon konstaterar att de skiljer sig från de svenska, samtidigt som vissa punkter ligger nära varandra. En gemensam nämnare är att man lyfter fram att intaget av typisk skräpmat behöver minska.
– Vi ser att de har fokus på att man ska äta riktig mat och skippa onyttig snabbmat, sötsaker och snacks. Och det är råd som vi ger i Sverige också.
Skillnader mellan de amerikanska råden och de svenska är dock stora menar hon. Det gäller särskilt för rött kött och fett. Därför uppmanar hon dietister att stå stadigt i de nordiska och svenska rekommendationerna.
Åsa Brugård Konde. Jag kan bara säga att vi har en stabil, vetenskaplig grund för våra råd här i Norden och Sverige.
Köttmängderna är helt hälsobaserade
En återkommande fråga på sociala medier gäller påståenden om att svenska kostråd skulle vara mer styrda av klimatmål än hälsa.
– Det stämmer verkligen inte. Vi har tagit in miljöaspekter, men det har inte påverkat mängdrekommendationerna, säger Åsa Brugård Konde.
Hon betonar att nivån på till exempel köttintag i svenska råd är hälsobaserad. Men vi ger också information om fördelarna med svenskt, särskilt naturbeteskött, som ett bra val ur miljösynpunkt och för djuren.
Oro för folkhälsan
Mai-Lis Hellenius, professor i att förebygga hjärt-kärlsjukdom med fokus på mat och fysisk aktivitet på Karolinska Institutet, följer utvecklingen med oro. Hon beskriver tidigare amerikanska kostråd som tunga dokument som haft stor betydelse även internationellt, men menar att den nya versionen har tappat både tyngd och trovärdighet.
– Jag är bekymrad och tycker det är väldigt ledsamt.
Hon reagerar både på hur råden tagits fram och på delar av innehållet.
– Det har blivit mer av ett politiskt dokument och det undergräver förtroendet för forskare och myndigheter.
Enligt Mai-Lis Hellenius är det problematiskt att dokumentet blandar råd med tydlig evidens med sådant som saknar vetenskapligt stöd.
– Själva innehållet är en blandning av bra och vetenskapligt baserade råd, men där man också sticker in råd som inte alls är baserade på vetenskap. Det kan försämra folkhälsan på sikt.
Hon pekar särskilt på att animaliska livsmedel med hög halt av mättade fetter lyfts i råden och att man rekommenderar ett högre proteinintag.
När “processat” blir en fälla
De amerikanska riktlinjerna använder inte den ofta ifrågasatta NOVA-klassificeringen, utan i stället begreppet “highly processed foods”. Men även det kan skapa missförstånd, menar Åsa Brugård Konde.
– Mycket av de processade livsmedel som man bör äta mindre av handlar om snacks, godis och läsk. Men det finns också processat som kan vara en del av en hälsosam kost, som yoghurt och fullkornsbröd.
Fokusera på individen
Mai-Lis Hellenius menar att turbulensen i USA gör det ännu viktigare att dietister i Sverige lutar sig mot den nordiska kunskapsbasen.
– I all den här röran nu, så framstår ju de nordiska näringsrekommendationerna och våra svenska uppdaterade kostråd som ännu bättre.
Hennes budskap till dietister är att hålla fast vid dessa, men att samtidigt fokusera på individen.
– Våga ta debatten och lita på att du har den samlade kunskapen, men glöm inte att se individens unika behov och situation.
Från www.naringsrad.se
_____________________________
Från DN Debatt www.dn.se
De nya amerikanska kostråden sprids snabbt även här. Råden presenteras som ny kunskap, men präglas av förenklingar och politiska avvägningar snarare än samlad vetenskap. När dessa budskap skapar osäkerhet även i Sverige måste vi agera för att skydda folkhälsan, skriver professor Mai-Lis Hellénius med friskvårdskonsulten Colette van Luik.
Den senaste veckan har våra telefoner gått varma. Kollegor inom vård, forskning och journalistik hör av sig, liksom människor som undrar vad som egentligen gäller när det gäller nutritionsforskning och vad man ska äta.
Bakgrunden är de nya amerikanska kostråden, som på kort tid fått stort genomslag även i Sverige via nyhetsrapportering, sociala medier och poddar. När råd från USA sprids utan sammanhang och förklaring riskerar de att skapa osäkerhet långt utanför landets gränser.
En av de mest uppmärksammade förändringarna är hur maten visualiseras. Den traditionella kostpyramiden bygger på en bred bas av fullkorn, frukt, grönsaker, baljväxter och andra fiberrika växtbaserade livsmedel, tillsammans med vegetabiliska fetter. Högst upp i pyramiden återfinns feta animaliska livsmedel som kött, smör och grädde – en tydlig signal om att dessa bör ätas mer sparsamt.
När denna typ av motsägelsefulla och förenklade budskap får global spridning riskerar de att underminera även nationella kostråd som vilar på ett starkt och ständigt växande kunskapsunderlag. I Sverige bygger de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden på systematiska genomgångar av tusentals studier, där helheten i människors matvanor står i centrum. Ändå möter vi nu människor som undrar om forskningen plötsligt vänt 180 grader.
Vi litar inte på att de nya amerikanska kostråden kommer att ”make America healthy again”. Däremot visar de nordiska näringsrekommendationerna och de svenska kostråden att det går att förena vetenskaplig stringens, tydlig kommunikation och ett modernt helhetsperspektiv som även inkluderar miljöaspekter.
Åtgärdsplan
1. En nationell handlingsplan från regeringen för hälsosammare matvanor, gärna i kombination med ökad fysisk aktivitet – två levnadsvanor som är tätt sammanflätade.
2. En stärkt och långsiktig kommunikation om vad den samlade vetenskapen säger om mat och hälsa, inklusive de nordiska näringsrekommendationerna och svenska kostråden. Universitet och högskolor behöver ta den så kallade tredje uppgiften – att sprida kunskap till samhället – på större allvar. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten behöver tydligt kommunicera råden om bra mat för hälsan.
3. Fler dietister i hölso- och sjukvården,
4. Fortlöpande vidareutbildning och stöd till alla som arbetar med mat och hälsa inom hälso- och sjukvård, kommuner, organisationer och medier, för att kunna bemöta vilseledande och ibland direkt hälsovådliga råd.
_____________________
Det säger svenska experter om
USA:s nya kostråd
Robert F Kennedy Jr, hälsominister i USA, presenterade
nyligen uppdaterade amerikanska kostråd.
Nu har amerikanska myndigheter vänt på pyramiden och
förordar mindre av fullkorn och bröd som ligger i botten,
men mer av protein, kött och feta mejeriprodukter som
ligger i den breda toppen. Här ligger också grönsaker, men
frukt har halkat ner.
– De grundas på de nordiska näringsrekommendationerna,
som bygger på den senaste forskningen från hela världen.
Våra råd är anpassade efter svenska förhållanden och vi
ser ingen anledning att ändra dem med anledning av den
amerikanska uppdateringen, säger Åsa Brugård Konde,
nutritionist.
Det säger svenska experter om USA:s nya kostråd
Ingrid Larsson, docent och legitimerad dietist på
Sahlgrenska universitetssjukhuset, menar att de nya råden
från USA är politiska och bygger på ministerns personliga
uppfattningar.
– De stämmer inte ens överens med det egna
vetenskapliga underlaget och om befolkningen följer de
här råden kommer hjärt-kärlsjukdom att öka, säger hon.
Ingrid Larsson menar att det inte finns någon forskning
som säger att kolhydrater borde begränsas.
– Man missar kvaliteten på dem, det är väldigt stor skillnad
på kolhydrater i fullkornsbröd och rotfrukter jämfört med
ett vitt bröd till exempel.
Enligt nordiska
näringsrekommendationerna 2023 bör 45 till 60 procent av
vårt dagsbehov av kalorier komma från kolhydrater, men vi
ska äta mindre av kakor, godis och läsk.
Främjar hälsan på gruppnivå
Råden om mer rött kött och feta mejeriprodukter är inte
heller vetenskapliga, anser Ingrid Larsson.
– Jag tror inte att NN har läst det
vetenskapliga underlaget på området. Han verkar inte
heller ha kunskap om kost och nutrition i relation till
sjukdom och hälsa.
Ingrid Larsson poängterar att kostråd är till för en hel
population, de främjar hälsan på gruppnivå.
– Sedan får man som individ justera så att det passar en
själv. Men för att få de näringsämnen kroppen behöver är
kostråden en bra grund. Man har större chans att vara frisk
och leva längre om man följer dem.
Oeniga om alkohol
I de nya amerikanska kostråden är alkoholbegränsningarna
borttagna och i stället uppmanas man att dricka mindre.
Sven Andréasson, alkoholforskare och professor emeritus,
tycker att NNs idéer är ”rent stolliga”.
Sven Andréasson, alkoholforskare och professor emeritus.
– Det finns massiv vetenskaplig forskning på området som
talar emot honom. Den allmänna uppfattningen är att
Medelhavskost är bra, trots vinet.
Det finns ingen nivå av alkoholkonsumtion som är ofarlig
enligt de senaste rönen. Socialstyrelsens gräns för riskbruk
går vid 10 standardglas i veckan, både för män och
kvinnor.
– Det är svårt att hitta någon sjukdom där
alkoholkonsumtion inte ökar risken att drabbas. Det är en
toxisk substans som påverkar hela kroppen, säger Sven
Andréasson.
De svenska kostråden uppdaterades förra året och bygger
på de nordiska näringsrekommendationerna:
◼ Håll igen på det söta, salta och feta – läsk, sötsaker
och snacks.
◼ Ät mycket grönsaker, frukt och bär, minst 500 gram
om dagen, gärna mer.
◼ Ät bönor, ärtor och linser ofta – gärna varje dag.
◼ Välj fullkorn när du äter bröd, pasta och gryn.
◼ Ät fisk två-tre gånger i veckan.
◼ Ät gärna kött, men inte så mycket. Helst inte mer än
350 gram per vecka från nöt, gris och lamm. Det
motsvarar 400–500 gram före tillagning. Bara en liten
del bör vara chark, som korv och bacon.
◼ Ät mejeriprodukter varje dag, gärna syrade sorter som
fil eller yoghurt.
◼ Välj rapsolja och andra nyckelhålsmärkta matfetter i
matlagning och på smörgås.
◼ Ät gärna två-tre matskedar osaltade nötter om dagen.
Fröer är också bra för hälsan.
◼ Ät högst sex gram salt om dagen. Välj joderat salt.
◼ Håll igen på alkohol.
Källa: Livsmedelsverket
Utdrag ur aktuell artikel från Aftonbladet Katarina Forsberg www.aftonbladet.se
________________________________
AI-översikt chatGPT 4.0
De nya amerikanska kostråden (2026) har mött stark kritik för att rekommendera ökat intag av rött kött och mättat fett, vilket strider mot etablerad näringsforskning och riskerar att öka hjärt-kärlsjukdomar
. Svenska experter varnar för att råden är ovetenskapliga, politiskt motiverade och utgör en risk för folkhälsan.
Huvudpunkter i kritiken:
- Mättat fett och kött: Rekommendationer om att äta mer kött och feta mejeriprodukter går emot samlad vetenskap om hjärthälsa.
- Alkoholråd: De tidigare tydliga gränserna för alkoholintag har ersatts av vaga riktlinjer, vilket kritiker menar gynnar alkoholindustrin.
- Vetenskapligt underlag: Kritik riktas mot att råden snarare bygger på åsikter och politiska avvägningar än på gedigen forskning.
- Otydlighet: Vissa experter menar att råden är inkonsekventa och kan förvirra konsumenter.
Å andra sidan menar vissa svenska röster, som professor Fredrik Nyström, att de amerikanska råden är bättre än de svenska, då de fokuserar mindre på kolhydrater och mer på protein.
Svenska dietister och nutritionister uppmanas dock att stå fast vid de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) snarare än att följa de nya amerikanska.
_____________________
Amerikanska Guidelines 2025-30
https://www.hhs.gov/press-room/fact-sheet-historic-reset-federal-nutrition-policy.html
Fact Sheet. Real Food Back at the Center of Health. Restoring Science and Common Sense
https://realfood.gov
Real Food Starts Here
Animerad www bilder loop
_________________________
Kommentar red
USA inför nu vid matberedning animaliskt fett istället för vegatabiliskt, raos- eller solrosolja, olivolja;
talg eller liknande vid stekning. Vegetabiliskt fett anses cancerogent och toxiskt enligt hälsominister.
__________________________
Från www.dn.se 250202
Så kan hjärtat skyddas från sjukdomar – i decennier
Över en miljon svenskar kan leva med typ 2-diabetes eller förstadier till sjukdomen – ofta utan att veta om det.
Tillståndet skadar blodkärlen långt innan de första symtomen märks.
Men det finns en väg ut som kan halvera risken för hjärtsjukdom, visar ny forskning.
Det är en tyst epidemi med ett enormt mörkertal i Sverige. Som DN tidigare rapporterat kan närmare 12 procent av befolkningen leva med typ 2-diabetes när man räknar in alla oupptäckta fall. En stor del av riskbilden finns dock redan i det symtomfria förstadiet.
En svensk befolkningsstudie konstaterade nyligen att 16 procent av svenskarna i åldern 50–64 år har blodsockernivåer som motsvarar prediabetes. Den visade också att dessa individer har en högre grad av åderförkalkning i hjärtats kranskärl jämfört med personer som har normalt blodsocker.
Men nu visar en ny studie, publicerad i The Lancet Diabetes & Endocrinology, att det är fullt möjligt att vända förloppet.
Analys av data från USA och Kina pekar på att de som når remission – att blodsockret återgår till normala nivåer – får ett starkt och långvarigt skydd. Den som lyckades normalisera sitt blodsocker halverade risken att dö i hjärt-kärlsjukdom och att behöva sjukhusvård för hjärtsvikt under de kommande 20 till 30 åren.
Ylva Trolle Lagerros, överläkare och forskare, tycker att det är ett viktigt besked.
– Det som gör studien extra stark är att man sett samma resultat i två så olika länder som USA och Kina. Det stärker bilden av att det här är något fundamentalt i hur människokroppen fungerar oavsett livsstil och genetik, säger hon.
En prediabetes-diagnos behöver alltså inte tolkas som en oundviklig dom. Tvärtom understryker forskningen att det är fullt möjligt att lämna riskzonen.
Ylva Trolle Lagerros menar att budskapet är ovanligt hoppfullt i en tid då diabetesrapporter ofta handlar om en skenande global kris.
– Många som får veta att de har prediabetes tänker nog att ”det var väntat, pappa hade diabetes och mina syskon har det”, och så gör man ingenting åt det. Men den här studien visar att det faktiskt går att mota Olle i grind. Tar man tag i det tidigt minskar risken för framtida hjärtsjukdom markant, säger hon.
Andreas Birkenfeld, chef vid universitetssjukhuset i Tübingen i Tyskland och en av forskarna bakom studien, betonar för DN att remission inte ska ses som att man bara bromsar sjukdomen.
– De som nådde remission lyckades inte bara skjuta upp sin diabetes nästan dubbelt så länge som andra. De klev i praktiken in på ett nytt och betydligt säkrare spår med en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom under flera decennier framåt, säger han.
Det som förvånat forskarna mest är att skyddet för hjärtat tycks vara starkare än vad som kan förklaras av enbart viktminskning.
– När blodsockret återgår till det normala ser vi bättre insulinkänslighet, mindre skadligt bukfett och lägre nivåer av låggradig inflammation, säger Andreas Birkenfeld.
De som nådde remission var yngre och friskare från början. Hur kan ni veta att det var sänkningen av blodsockret som gav skyddet?
– Vi kan inte hävda hundraprocentigt orsakssamband än, men resultaten i de två studierna är så robusta att vi nu planerar en stor interventionsstudie för att få ett slutgiltigt bevis.
Trots den positiva effekten av att normalisera sitt blodsocker befinner sig prediabetes i en sorts medicinsk gråzon i Sverige.
– I dag ser inte sjukvården prediabetes som en sjukdom som ska behandlas, utan som en riskfaktor. Det finns inga nationella program eller mediciner som sätts in i det här skedet, säger Ylva Trolle Lagerros.
Forskarna bakom studien menar att normaliserat blodsocker bör prioriteras som ett behandlingsmål på samma sätt sänkt blodtryck eller kolesterol.
På senare år har flera kliniska studier av lågkolhydratdieter visat att de effektivt kan sänka långtidsblodsockret och i vissa fall leda till remission. Men Ylva Trolle Lagerros framhåller att det inte alltid behövs några storslagna ändringar av kosten för att lyckas sänka sitt blodsocker.
– Vi äter i snitt 15 kilo godis per person och år, och vår totala sockerkonsumtion ligger runt 40 kilo. Om man börjar med att radikalt sänka det intaget och i stället lägger till mer grönsaker, så är man nere på en tillräckligt låg nivå av kolhydrater utan att behöva börja med någon strikt lågkolhydratkost, säger hon.
Hon poängterar att blodsocker är tacksamt att jobba med eftersom effekten av en förändring syns direkt:
– Äter du en pizza och mäter blodsockret efteråt så ser du resultatet tydligt. Men du får ett lika fint kvitto om du mäter sockret före och efter en promenad: fysisk aktivitet sänker blodsockret på en gång.
Sverker Lenas www.dn.se
TIPS. SÅ STABILISERAR DU BLODSOCKRET
1 Kapa godistopparna. Vi äter i snitt 15 kilo godis per person och år. Att ta bort eller kraftigt minska detta är det enklaste sättet att få ner kolhydratnivån utan behov av en strikt diet.
2 Se upp för det dolda sockret. Vår totala sockerkonsumtion ligger på runt 40 kilo per år. Mycket gömmer sig i ultraprocessad mat, bakverk, glass och sötad dryck.
3 Utnyttja promenadeffekten. Fysisk aktivitet sänker blodsockret omedelbart. Att ta en promenad efter maten ger direkt effekt på dina värden.
4 Lägg till grönt. Minska mängden kolhydrater som ris, pasta och potatis genom mer grönsaker eller rotfrukter.
5 Smyg in vanorna. Undvik extrema omläggningar. Satsa på förändringar som fungerar i din vardag över lång tid.
Källa: Ylva Trolle Lagerros
FAKTA. GRÄNSER FÖR PREDIABETES OCH REMISSION
Prediabetes misstänks om fasteblodsockret ligger mellan 6,1 och 6,9 mmol/L (millimol per liter).
Typ 2-diabetes diagnosticeras om fasteblodsockret är 7,0 mmol/L eller högre vid upprepade tillfällen.
Remission i den nya studien innebar att deltagarna återfick normala värden utan mediciner, vilket krävde ett fasteblodsocker under 5,6 mmol/L.
Den positiva effekten för hjärtat blev som tydligast vid ett fasteblodsocker på 5,4 mmol/L eller lägre. Att nå remission krävde stora livsstilsförändringar. I den amerikanska delen av studien lyckades 11,5 procent nå målet, och i den kinesiska delen 13,3 procent.
Källa:
The Lancet Diabetes & Endocrinology (2025) och
Cardiovascular Diabetology (2023)
Nyhetsinfo
www red DiabetolohgNytt