70 är det nya 50 – eller kanske det nya 20?

70-åringarna i dag mår som 50-åringarna gjorde 1971. De har lägre blodtryck och är mindre fördömande än på den tiden. Psykiatriprofessor Ingmar Skoog reser världen runt och talar om sina forskningsrön om att äldre blir allt friskare. ”Det vi nu ser är en historisk förändring”, säger han.

Aldrig har så mycket blivit så förbättrat hos så många äldre. Blodtryck, kondition, fysisk förmåga, intellektuell kapacitet. Gånghastighet och balans. Färre har depressioner och åldersspecifik förekomst av demens minskar stadigt.

En 70-åring i dag fungerar på många sätt som en 50-åring gjorde 1971.

– För varje ny generation äldre blir värdena bättre fysiskt, psykiskt och intellektuellt, berättar Ingmar Skoog, professor i psykiatri och chef för Age Cap, ett forskningscentrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Hans område blir allt hetare. I höstas fick Ingmar Skoog 2,5 miljoner i forskningsanslag för projektet ”40-talisterna och det nya åldrandet”. Och så satte han personligt rekord i sitt resande i åldrandefrågor – fem kontinenter på fem veckor.

– Åldrandet har länge varit prioriterat i många länder, men nu ökar forskningsinsatserna. Antalet äldre i världen blir oerhört många fler de närmaste årtiondena.

Ingmar Skoog kommer själv att hamna mitt i den statistiken. Om knappt två veckor fyller han 65 år och tillhör från och med då den åldersgrupp som – slarvigt, visar det sig – klumpas ihop som ”65+”. Redan nu utgör dessa ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen som när han föddes. Om han får leva enligt nuvarande beräkningar för mäns stigande medellivslängd har han 20 år kvar.

– Dessutom lever människor allt längre efter 65, så vi bör nog till och med kunna få 25 år till, gissar Ingmar Skoog och inkluderar också mig, reportern snart 63, i prognosen.

20–25 år kvar att leva – då är vi framme vid perioden 2039–2044. En tid då 85–90-åringarna, däribland Ingmar Skoog och jag själv om vi får vara med, förutspås ha ökat i antal med ett helt Västerås eller ett helt Örebro (120 000 individer) jämfört med i dag. Och om vi pinnar på och blir 90–95 kommer vår åldersgrupp att vara ett helt Gävle (75 000 individer) större än nu – och tänk om vi också får vara med bland det ständigt ökande antalet hundraåringar …

Chansen finns, tänker jag; mina närmaste släktingar blev långt över 90 och min faster är 100 år fyllda. Men Ingmar Skoog korrigerar slutsatsen om arvets påverkan.

– Vi skulle aldrig ha den här ökningen av medellivslängden om bara generna styrde. Det är snarare ett tecken på att saker och ting har blivit bättre. Sedan vet vi inte om det kommer att fortsätta.

Ingmar Skoog har ägnat sig åt befolkningsstudier sedan 1980- talet och har doktorerat på äldres psykiska hälsa. Grunden för hans forskning är de så kallade H70-undersökningarna, som har undersökt hälsa och åldrande (allt från blodtryck, kondition, minne och personlighet till medieanvändning och sexualitet) hos 70-åringar i Göteborg ungefär vart tionde år sedan 1971.

– Nästan allt går åt rätt håll. Även ångest och psykotiska symtom minskar hos de äldre.

Vad har förvånat dig mest?

– Att den nya generationen äldre mår så pass mycket bättre. Först trodde vi att det var fel på mätmetoderna. Men det visade sig att allt vi mäter blir bättre, både för män och kvinnor.

Han ger två exempel:

• 70 procent av de manliga och 30 procent av de kvinnliga 70-åringarna klarade 1981 testet att ta sig upp på en halvmeter hög pall. Häromåret klarade 90 procent av bägge könen samma test.
• 1971 hade 70-åriga kvinnor ett blodtryck på 170 – något som senast var nere i 140. Också männens medelblodtryck har sjunkit till den nivån – från 160 till 140.

– Bättre blodtryck är en markör på att man är mer frisk och hälsosam. Också gånghastighet och balans har förändrats bara under den senaste 15-årsperioden. Det är enorma förändringar på så kort tid.

Ingmar Skoog säger att det inte handlar om en enda, utan många samspelande faktorer som har lett fram till allt bättre kognitiv och fysisk förmåga hos de äldre. Han sammanfattar dem med att Sverige har blivit ett välfärdsland.

Den första gruppen 70-åringar som undersöktes var födda 1901 och växte upp under liknande förhållanden som i vissa låginkomstländer i dag: svält under första världskriget och knappt någon barnavård. Familjerna var trångbodda och det fanns slumområden i städerna. Arbetsvillkoren präglades av att man började jobba i tidiga tonår, slet hårt sex dagar i veckan och inte fick någon semester.

Den senaste 70-åringsgruppen, födda 1944, har haft lediga lördagar, allt mer semester, fått högre utbildning, bott stort, haft tillgång till penicillin (som kom först på 1940-talet), blodtrycksmedicin (på 1960-talet), har slutat röka, börjat motionera och äter nyttigare.

– Prevention kanske inte är så spännande, säger Ingmar Skoog. Men om alla lyssnar på kost- och motionsråd så att risken för sjukdom minskas med tio procent i landet – då blir det en rejäl samhällsvinst.

Även demenssjukdomarna har gått ned under vår livstid. Demens är åldersrelaterat och drabbar numera bara var hundrade 70-åring och var fjärde–femte som passerat 80 år. Efter 90 ser man det hos nästan hälften.

Men ändå:

– Hos 85-åringar har demens minskat med 30 procent, enligt nyligen publicerad forskning, berättar Ingmar Skoog.

Han säger att högre utbildning förklarar en del av minskningen, men att demens också kan kopplas till hjärt-kärl-sjukdomar och depressioner. En 85-åring som fick en stroke på 1980-talet löpte fyra gånger högre risk att bli dement än andra, i dag är den risken halverad.

– Dels finns bättre behandling av stroke i dag, dels har människor större motståndskraft. Sett till befolkningsnivå tål vi sjukdomar bättre. Vi har mer reservkapital att ta av jämfört med tidigare generationer som slet hårt.

Eller som Ingmar Skoog formulerar det: Sjukdomarna minskar inte, skillnaden är att vi är mer friska med vår sjukdom i dag.

– Allt tyder på att det är de friska åren som ökar när vi lever längre, inte de sjuka.

Med stöd i de medicinska och kognitiva mått som använts sedan 1971 har Ingmar Skoog myntat sin slogan ”70 är det nya 50”. När han härom året skulle prata om sin forskning i Almedalen hade det råkat bli tryckfel i programmet för Göteborgs universitet. Det stod att han skulle tala om ”70 är det nya 20”.

– Då insåg jag – jösses, det stämmer ju! I fråga om attityd har generationsskillnaderna minskat enormt. På 1970-talet hade 15 procent av 70-åringarna varit utomlands och där ingick en stor andel som tagit Stenabåtarna till Danmark. 2014 hade 70 procent av alla födda 1944 varit utomlands senaste året. Och dit räknade de säkert inte Danmark.

Människor över 65 år är i dag mer aktiva och mer lika de yngre än tidigare, konstaterar Ingmar Skoog. De kan gå på samma filmer och samma rockkonserter som sina barn. Dagens äldre är också mer öppna för nya tankar och mindre fördömande än tidigare generationer.

– ’Det nya 20’ handlar om en annan livsinställning. Precis som 20-åringar vill hinna med allt innan de stadgar sig, vill 70-åringar hinna göra allt innan de blir för gamla.

Hur ser du själv på pension?

– Oj, hur gick det här till? Jag har aldrig haft så mycket att göra som nu, och haft sådan fart – men de professorer jag hade förr började trappa ned i min ålder. Jag tror alla i 65-årsåldern är mer vitala i dag.

Samtidigt tänker han en hel del på nästa fas – ”det tror jag alla i vår ålder gör” – och funderar på om det finns något annat som han vill ägna sig åt än att jobba. I så fall vill han gå ned till deltid.

– Jag tänker att livet är ett slags stafettpinne. Man lever sitt liv och sen tar det slut. Andra tar över. Det är inte så mycket att göra åt. Jag har svårt att oroa mig.

Agneta Lagercrantz www.svd.ser

Fakta |70-åringar undersöks

▪ H70-undersökningen inleddes 1971 i Göteborg med att studera åldrande enligt medicinska och kognitiva mått hos 70-åringar. Mätningarna har sedan upp repats regelbundet, senast 2014. H70-studien används av över 15 institutioner, primärt av psykiatri-, psykologi- och åldersforskning.

▪ Ingmar Skoog är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och chef för det tvärvetenskapliga forskningscentret Age Cap, Sveriges största forskningscenter för åldrande och hälsa. 130 forskare från 15 institutioner ägnar sig åt äldre personers välbefinnande, delaktighet i samhället och goda åldrande.

Från www.svd.se

Nyhetsinfo

www red DiabetologNytt