Fler åtgärder behövs för att dämpa kostnadsutvecklingen på läkemedel enligt TLV
Det kommer fler och fler nya läkemedel, och fler får behandling för sina sjukdomar.
— Samtidigt fortsätter kostnaderna uppåt för nionde året i rad och under 2022 ökade läkemedelskostnaderna inom förmånen med sju procent till 35,7 miljarder kronor. I en rapport till regeringen presenterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, flera förslag som syftar till att säkerställa en rimlig kostnad för läkemedel.
TLV har i uppdrag att redovisa kostnadsutvecklingen på läkemedelsmarknaden, besparingar i dagens system och föreslå åtgärder för hur vi kan skapa en långsiktigt hållbar finansiering av läkemedel. TLV:s arbete med omprövningar, 15-årsregeln och periodens vara-systemet har under 2022 genererat en kostnadsdämpande effekt på cirka 1,1 miljarder kronor. Till detta tillkommer 2,5 miljarder kronor från återbäringar från de sidoöverenskommelser som är tecknade mellan regionerna och företagen.
– TLV ser fortsatt behov att utveckla arbetssätten och att öka samverkan med regionerna för att säkerställa en rimlig kostnad för läkemedel över tid. Detta är nödvändigt för att också i framtiden ha råd med nya effektiva läkemedel.
– TLV behöver fortsatt vässa flera olika verktyg inom befintligt system, men vi ser också att regionernas arbete kommer att vara avgörande för att vi ska kunna hantera framtida behandlingsmöjligheter och uppnå kostnadsdämpande effekter, säger Agneta Karlsson, generaldirektör på TLV.
TLV redovisar i rapporten hur nuvarande system kan utvecklas och ger också förslag på ytterligare åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen.
Utveckla samverkan med regionerna och öka incitamenten för sidoöverenskommelser
Störst besparingar, med bibehållen sortimentsbredd och prisdynamik, kan uppnås genom samverkan med regionerna, dels genom tecknande av sidoöverenskommelser om återbäring, dels genom att regionerna styr förskrivningen mot det mest kostnadseffektiva alternativet. Det kommer att krävas utvecklade arbetssätt och utvecklad samverkan med regionerna.
Den kostnadsdämpande effekten av återbäringar från sidoöverenskommelser har minskat i jämförelse med tidigare år. Intresset från regionerna att teckna sidoöverenskommelser har avtagit trots potentiellt stora besparingar. TLV och regionerna behöver tillsammans utveckla och förtydliga processen vid omprövningar, och förutsättningarna för kommunikation mellan parterna behöver stärkas.
TLV ser också att konkurrensen kan stärkas genom att regionerna i högre utsträckning styr förskrivningen mot det mest kostnadseffektiva alternativet. TLV har därför utvecklat så kallade regiondialoger, med fokus på produkter som redan ingår i förmånerna. TLV kommer även fortsätta utveckla digitala system som bland annat TLV och regionerna kan använda för en förbättrad uppföljning av användning som belyser besparingspotential för vissa läkemedel.
1. Utveckla omprövningar som verktyg för prioritering och effektivisering
Omprövningar har under föregående år endast genererat begränsade prissänkningar. TLV utvecklar därför arbetssätt och processer för att snabbare kunna identifiera och genomföra fler omprövningar.
2. Utreda hur försäljningsvolym ska påverka prissättningen
Tillgången till läkemedel för sällsynta läkemedel ska enligt regeringen förbättras, för att kostnaderna för detta inte ska tränga ut andra angelägna behandlingar är det rimligt att ta hänsyn både till väldigt små och stora volymerFutre.
3. Utreda möjligheter och konsekvenser av regelstyrda prissänkningar
Regelstyrda prissänkningar kan vara ett alternativ till prissänkningar genom 15-årsregeln innebära att myndigheten automatiskt sänker priset när läkemedlet funnits i högkostnadsskyddet ett visst antal år och skulle då vara ett komplement till dagens 15-årsregel. Prissänkningarna skulle även kunna vara relaterade till internationella priser efter ett visst antal år på marknaden.
4. Värna den generiska konkurrensen i periodens vara-systemet
För att långsiktig kunna tillhandahålla läkemedel till en rimlig kostnad behöver vi fortsätta värna om den generiska konkurrensen i periodens vara-systemet. Systemet är centralt för att hålla kostnaderna nere och Sverige har bland de lägsta kostnaderna för utbytbara läkemedel i Europa.
Om rapporten
Tandvårds och läkemedelsförmånsverket har regeringens uppdrag att löpande följa utvecklingen av kostnaderna för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen, ”Fortsatt uppföljning av läkemedelskostnader”. I årets uppdrag ingår även att, i samma rapport, redovisa delrapporeringar från regeringsuppdragen ”Långsiktigt hållbar finansiering av läkemedel” samt ”Omprövningar som verktyg för en ändamålsenlig kostnadsutveckling”.
Faktaruta
- Generiskt läkemedel – läkemedel som innehåller samma aktiva substans, i samma beredningsform och med samma styrka, och som ger samma medicinska effekt som originalläkemedlet.
- Periodens vara (PV) – den läkemedelsförpackning som är tillgänglig, har lägst pris inom varje utbytesgrupp och förpackningsstorleksgrupp och som apoteken ska erbjuda sina kunder. Periodens vara utses av TLV. I rapporten används även begreppet ej PV vilket avser de läkemedel som ej ingår i PV-systemet, läkemedel utan generisk konkurrens, i normalfallet är det patentskyddade originalläkemedel.
- 15-årsregeln – de fastställda priserna på läkemedel som är äldre än 15 år från tidpunkten för marknadsgodkännande sänks med 7,5 procent jämfört med det ursprungliga marknadsvärdet Sidoöverenskommelse – ett civilrättsligt avtal mellan ett läkemedelsföretag och enskilda regioner.
- Sidoöverenskommelsen reglerar en eller flera omständigheter som rör den faktiska användningen av ett läkemedel. Genomgående i rapporten avses avtalet som bland annat reglerar storleken på den återbäring som företagen förbinder sig att betala tillbaka till regionerna.
Sid 42 Diabetesläkemedel
Förmånskostnaderna för diabetesläkemedel uppgick 2022 till 2,9 miljarder kronor, vilket är 15 procent mer än 2021 (diabetes – exkl. insulin och diabetes – insuliner och analoger). Några läkemedel ingår nu i förmånen med ytterligare indikationer.
Försäljningen av diabetesläkemedel ökade med nästan 300 miljoner under 2021 och över 470 miljoner kronor under 2022 (Figur 16).
Nya läkemedel och förändrade behandlingsriktlinjer har de senaste åren drivit upp användningen och därmed kostnaderna i den gruppen och då framför allt GLP1-receptoragonisten Ozempic (semaglutid) och SGLT2-hämmarna
Jardiance (empagliflozin) och Forxiga (dapagliflozin) (Figur 17). Jardiance och Forxiga ingår nu även i förmånen för patienter med hjärtsvikt och njursjukdom vilket har bidragit till de ökade kostnaderna.
Generiska alternativ för DPP4-hämmaren Januvia (sitagliptin) blev tillgängliga från september 2022 som drivit på en minskning i totala kostnader under slutet av året. Under senare delen av 2023 kan generiska alternativ förväntas bli tillgängliga även för Victoza (liraglutid).34
Insuliner har fram till 2018 stått för den större delen av läkemedelskostnaderna inom diabetesområdet. Kostnaderna för insuliner har inte förändrats nämnvärt under 2022 jämfört med 2021 och ligger fortfarande högt i årlig försäljning med runt en miljard kronor (Figur 16). Figur 23 visar att den viktade månadskostnaden mellan originalläkemedel och tillgängliga biosimilarer har utvecklats minimalt.
Under de senaste åren för den snabbverkande Insulin aspart och den långverkande Insulin glargin.
Nyhetsinfo